Årets bokmässa i Göteborg ...

... måste vara den i särklass bästa som någonsin arrangerats!

 

 

Och hur kan jag nu tycka något sådant? Man kan ju inte resa till Göteborg och frottera sig med andra läsentusiaster, trängas framför kända författare, köa till diverse programpunkter eller mat, fynda alldeles för många och tunga pappersböcker ...

Jo, kära läsare, så här ser jag på saken. Årets mässa erbjuder alla, som vill att ta del av deras utbud, rikliga möjligheter att göra det. Oavsett om man vill undvika obehagliga smittor eller är introvert, upptagen med att jobba, har svårt att resa till Göteborg eller är allmänt folkskygg eller rentav riktigt folkilsk, så kan man ändå "gå på bokmässan" i år. Det är fantastiskt, tycker jag!

Om du inte redan gjort ett "besök" på mässan idag, så återstår ytterligare tre dagar av möjligheter. Titta in på mässans hemsida, botanisera bland programpunkterna och frossa i litterära samtal. Vill du veta hur man gör? Klicka på denna länk. Bäst av allt är att man kan välja att avnjuta programmet när man vill, ända fram till nyårsafton i år.

Huruvida du kan köpa böcker till mässpris eller inte, återstår att fundera på. Jag gjorde en snabbkoll, och kom fram till ganska dystra resultat. Något enstaka förlag erbjuder rabatt* på ett samlat köp just denna helg (via deras egen hemsida), men det verkar inte vara vanligt förekommande bland förlagen. Rent generellt kan man hitta information om varje förlags digitala programpunkter på deras respektive hemsidor. Men information om mässerbjudanden hittar jag inte. Bokus har en särskild sida för bokmässan, men om de säljer böckerna till mässpris framkommer inte, såvitt jag kan se. Adlibris nämner överhuvudtaget inte mässan. Detta känns riktigt dåligt, faktiskt. Borde inte hela branschen ta ett samlat grepp och slå lite mer på trumman för den digitala bokmässan? Borde inte vi läsare kunna göra trevliga fynd till mässpris, trots att man måste beställa via nätet? Jo, sannerligen, det tycker jag! Det blir bakläxa till hela branschen!

Novellix är det enda förlag jag hittat, som slår på trumman för både den digitala mässan samt har tydliga erbjudanden under dessa bokmässedagar. Jag tror minsann jag ska se till att köpa hem lite trevliga noveller, om så bara för att visa att jag verkligen uppskattar deras initiativ.

 

*Mässpris får du under förutsättning att du kommer ihåg att fylla i rabattkoden i kassan. Och koden får du om du prenumererar på förlagets nyhetsbrev. Inga böcker har synbart nedsatt pris på förlagets hemsida, och denna kodbundna rabatt omnämns inte på hemsidan.

En gentleman i Moskva

Det bloggas sällan på denna blogg numera. Tiden är knapp för en som pendlar långt till jobbet och som ägnar fritiden åt diverse renoveringar av hemmet. Men som sällanbloggare tänker jag, att varje sällsynt blogginlägg i gengäld bör innehålla de bästa pärlorna av de böcker jag läst på senare tid. Idag ska jag berätta om just en sådan pärla. Den heter En gentleman i Moskva, är skriven av Amor Towles och översatt till svenska av Jan Hultman och Annika Hultman-Löfvendahl.

Omslag: Elin Michaelsdotter.

Greve Alexander Rostov, som av olika skäl är bosatt i en lyxsvit på ett fashionabelt hotell i Moskva, blir 1922 närapå dömd till döden för en dikt han skrivit. Landets kommunistiska ledning har uppenbarligen inte uppskattat grevens poetiska alster. I stället för dödsstraff blir han dömd till livstids husarrest på hotellet. Emellertid är det inte fråga om att han får bo kvar i sin egenhändigt möblerade svit. Nej, greven blir hänvisad till ett mycket litet rum på vinden. Dit får han ta med sig så många han vill av sina möbler och andra ting, men självfallet är det omöjligt att få plats med särskilt många av dessa gamla släktklenoder.

Det visar sig att Alexander Rostov har en beundransvärd förmåga att ta sin nya livssituation med upphöjt lugn. Han fortsätter att uppföra sig som den gentleman han uppfostrades till. Han intresserar sig för de människor han möter i sin begränsade omgivning och visar dem alla vänlighet och respekt. Några blir han särskilt god vän med; till exempel takläggaren, som bjuder på det mest utmärkta kaffe och djupa samtal uppe på hotellets tak, eller den lilla flickan Nina, som lär honom att hitta bland hotellets alla skrymslen och vrår. Allra mest förvånande är nog vänskapen som uppstår mellan greven och en betydande partifunktionär.

Årtiondena går, men de är alls inte innehållslösa. Greven upplever faktiskt både romantik och föräldraskapets alla våndor. Trots att somliga försöker göra livet surt för honom bibehåller han sin värdighet och försöker se positivt på tillvaron. I slutet av boken inträffar något som nästan får mig att ställa mig upp och "göra vågen" för honom. Inombords jublar jag å grevens vägnar!

En gentleman i Moskva är en stillsam bok, som skildrar ett litet liv i en till synes liten och begränsad värld. Men genom grevens ögon får jag lära mig en hel del om denna omvälvande tid i Rysslands historia. Grevens sätt att se på sin tillvaro och hans sätt att föra sig stämmer till eftertanke. Min beundran för honom växer sig bara större då sanningen om dikten kommer fram samt inte minst när man får veta hur han agerade i samband med ryska revolutionens utbrott. Berättelsen om Alexander Rostovs levnadsöde är en riktig pärla – en gripande bok jag varmt rekommenderar att läsa!

Natten

Idag är det Förintelsens minnesdag. Det är en dag för att hedra minnet av Förintelsens alla offer, och på samma gång visa att man står upp för demokratiska värderingar. Just i år är det dessutom 75 år sedan koncentrationslägret Auschwitz befriades, vilket skedde idag 1945, då ryssarna nådde fram till denna gudsförgätna plats.

Jag har läst Elie Wiesels självbiografi Natten, vilken han skrev och fick publicerad redan under 1950-talet. Den har nu kommit ut i en nyöversättning, gjord av André Borchert.

Elie var bara elva år gammal då andra världskriget bröt ut. Länge levde man på hoppet att kriget och dess verkningar inte skulle nå den plats där Elie och hans familj bodde, nämligen i den lilla staden Sighet i Transylvanien. Men bara ett par år senare var det tyvärr ett faktum. Det började med att utländska judar deporterades från landet. En av dem lyckades dock rymma och kom tillbaka efter flera månader. Han betraktades som en lite udda person redan före deportationen från Sighet. Därför blev han inte trodd när han tog sig tillbaka till staden och försökte varna resterande judar för vad judar blev utsatta för. Ingen tog varningarna på allvar. Man trodde fortfarande inte att kriget skulle nå Rumänien. Men det visade sig vara fel. När Elie var tretton år tog fascisterna makten i landet, och med dem kom förändringarna. Stegvis blev Sighets judar utsatta för restriktioner och försämringar. Till skillnad från en del andra platser, där dessa inskränkningar skedde mer långsamt, gick det ganska fort här. På relativt kort tid hade judarna samlats ihop i tillfälliga getton och snart startade deporteringarna.

Elie skildrar sitt trettonåriga jags upplevelser av deportationen, fångenskapen, slavarbetet, svälten och umbärandena med en hjärtskärande nakenhet. Han väjer inte för något. Till och med de mycket skamliga känslorna visar han fram; som när fadern sjuk och totalt utsliten blir som en börda för den lika utslitna trettonåringen ... Elie hade nämligen turen att lyckas hålla ihop med sin egen far under en stor del av fångenskapen. Detta är förstås en trygghet. Men under slutet av den långvariga kampen för överlevnad blir det också mycket tungt för trettonåringen, då fadern blir svårt sjuk och utvecklar en stark uppgivenhet.

Att läsa Natten är en så stark upplevelse. Det är en relativt kort bok, men desto mer intensiv i gengäld. Jag kan inte annat än instämma i Oprah Winfreys ord; "Obligatorisk läsning för mänskligheten"!