Sidor

onsdag 21 mars 2018

Kärleken blev mitt vapen

Soheila var flickan, som föddes med silversked i mun. Hennes liv blev dock ett helt annat än vad som förmodligen förväntades då hon var liten. I Kärleken blev mitt vapen berättar Soheila Fors och Ingalill Bergensten om den förstnämndes mångfacetterade liv. 


Fotograf: Rickard L Eriksson.
Omslag: Mystical Garden.

Soheila föddes i en mycket välbärgad familj med anor bland de högsta makthavarna i Kurdistan. Hennes far var en annorlunda man, som gärna ville låta dottern få utvecklas till en stark och självständig person. Hennes farfarsmor och hennes mormor var två viktiga förebilder i sammanhanget. Soheilas mor var dock av en annan åsikt, och ville hellre att dottern skulle formas efter traditionerna. Föräldrarna var även helt olika i fråga om religion och utbildning. 

Soheila växte upp och var, tack vare sin far, en ganska fri flicka. Hon gick sina egna vägar. Dessa vägar visade sig bli allt annat än spikraka. Under tonåren engagerade sig Soheila i vänsterrörelsen. Hon lärde sig använda skjutvapen. Hon fick ansvar för en grupp människor då de skulle fly upp i bergen för att gömma sig undan förföljelse. 

Men självständigheten fick inte bara positiva konsekvenser. Som ung vuxen trodde hon sig vara kär i en man, som hon knappt kände. Mot sina föräldrars vilja gifte hon sig med honom. Dessvärre visade han sig vara en lurendrejare. Soheila blev som ett tjänstehjon i hans familj.

Omständigheterna leder Soheila till Sverige. Inledningsvis har hon det svårt. Maken misshandlar henne. Men så småningom får hon möjlighet att använda sin inre styrka och göra gott gör andra. Hon gör makalösa insatser för invandrarkvinnor i form av tehus för kvinnor. Hon startar dessutom ett skyddat boende för utsatta personer, både män och kvinnor. 

Mina bokcirkelvänner chattade om denna bok i förra veckan. Dessvärre missade jag detta tillfälle på grund av vanlig, simpel glömska. Därför var det roligt att få läsa deras åsikter på bloggarna. Du finner dem genom att klicka här och här. Jag är benägen att hålla med i mina bokcirkelvänners åsikter. Soheila har verkligen levt ett mycket annorlunda och mångfacetterat liv. Det är väldigt intressant att få ta del av. Men boken gör henne inte riktigt rättvisa, enligt min åsikt. Dels känns det lite rörigt när historien hoppar fram och tillbaka mellan olika tider. Dels tycker jag att berättandet blir lite ytligt. Men trots allt har jag fått lära känna en makalös kvinna, som gjort så fina insatser för så många utsatta människor.



2 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet:)
    Ha det gott
    Kram Milla

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Så roligt att höra! :-)Ha det så bra själv och kram!

      Radera