måndag 15 januari 2018

Tulpanens dag

Idag är det den av Blomsterfrämjandet instiftade Tulpanens dag. Detta fick mig att tänka på den både spännande och intressanta boken Tulpanfeber, som är skriven av Deborah Moggach och översatt till svenska av Lena Torndahl. Det var en hel massa år sedan jag läste den, och på sätt och vis hade det varit roligt att läsa om den. Men tyvärr finns den bara som pappersbok önske-ebok. Men det finns ju andra böcker på temat tulpaner, som skulle kunna vara intressanta.




Tulpanpojken handlar om en historisk händelse, men den är verkligen högaktuell idag. Det är visserligen en bok för barn och unga, men vuxna skulle nog också kunna läsa den med behållning, gissar jag. Så här beskriver förlaget boken:
"Den 18 oktober 1945 anländer Wim till Nyköpings station. Han är elva år och kommer från Tiel i Holland. Han har skickats till Sverige för att det inte längre finns någon mat i hans hemland. Hungervintern, den sista krigsvintern, var fruktansvärd i Holland, till slut var sockerbetor det enda som fanns att äta. Det fanns ingen värme och ingen mat, städer brann, folket hade det oerhört svårt och många dog. Hos familjen utanför Nyköping får Wim det bra, men allting är så annorlunda. Det finns mat, och värme, och ingen har varit med om kriget."



En riktig klassiker, som jag blev sugen på eftersom jag gillar Greven av Monte Cristo väldigt mycket, är Alexandre Dumas Den svarta tulpanen. Den tycks utspela sig i kölvattnet av den tulpanmani, som rådde på 1630-talet och som beskrivs i Tulpanfeber – en tid då holländarna var som galna i sina tulpaner och man spekulerade i lökarna som om de var aktier. Läs mer om tulpanmanin hos Populär historia.
"Romanen inleds med en bestialisk lynchning på den nederländske makthavaren Johan de Witt men utvecklas så småningom till en kärleksroman. Staden Haarlem utlyser en belöning på 100 000 holländska gulden till den som kan odla en svart tulpan. Landets mest berömda trädgårdsmästare tävlar om pengarna och äran. I centrum står Cornelius van Baerle, som strax innan han lyckas kastas i fängelse. Där möter han fångvaktarens dotter Rosa …"



Ja, en klassiker om svarta tulpaner och kärlek får det nog bli i min läsplatta nu!



4 kommentarer:

  1. (fick av grannen 150 år gamla påskliljor, lämnade några till Botaniska)

    SvaraRadera
  2. Shakespeare-tulpaner har jag haft i min trädgård.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fint! Och din Shakespeare-hörna i trädgården ... så uppfinningsrikt! :-)

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...