Återstoden av dagen

När det stod klart att Kazuo Ishiguro är årets Nobelpristagare i litteratur konstaterade jag att jag aldrig läst någon av hans böcker. Jag blev nyfiken på att läsa någon av hans titlar och föll för Återstoden av dagen, i översättning av Annika Preis. Ju mer jag läste i denna bok, desto tydligare blev det för mig att jag kände igen den och att den inte inte alls var ny för mig. Lite konfunderad grubblade jag på om jag hade läst denna bok ändå. Sedan insåg jag att jag helt enkelt hade sett filmen då den kom på 90-talet, men sedan helt glömt den.

Omslagets oljemålning är gjord av Jon Holm,
formgivningen av Paulin Elm.

I Återstoden av dagen får man sakta men säkert lära känna butlern Stevens. Tiden är mitten av 1950-talet. Det anrika brittiska godset Darlington Hall, där Stevens tjänstgjort så länge, har fått en ny ägare – en amerikan. Denne amerikan för med sig nya vindar in i det gamla herresätet. På så vis får Stevens för första gången i sitt liv möjlighet att ta semester. Då Stevens ger sig ut på sin bilresa genom det engelska landskapet med Cornwall som mål, får han, och därmed också läsaren, tillfälle att blicka tillbaka på livet så som det tett sig på Darlington Hall.

Stevens är en riktig karriärist inom butlerskrået. Ingen skulle kunna vara mer hängiven plikten än han. Han är alltid korrekt – även när han för sig själv tänker tillbaka på livet. Men denna hängivenhet har ett pris. För läsaren står det sorgligt tydligt hur mycket Stevens har förlorat genom åren. Bilsemestern tycks även få fjällen att falla från Stevens ögon, men det är klart att det är smärtsamt att inse sanningen om sin gamla husbonde lord Darlington. För att inte tala om hur det hade kunnat bli mellan Stevens och miss Kenton.

Sakta med säkert får man klart för sig vad som hänt på Darlington Hall. Det är ett sorgligt levnadsöde som tecknas mycket gripande och läsvärt. Jag blev väldigt sugen på att se filmen igen, nu när jag läst boken.