torsdag 25 maj 2017

Kobo Aura H2O Edition 2

Funderar du på att skaffa en läsplatta, kanske inför sommarens resor? En läsplatta underlättar verkligen när du vill "packa ner" många böcker. I plattan kan du få med dig hundratals böcker utan att din resväska kommer att drabbas av övervikt på flyget. En läsplatta som klarar ett eventuellt dopp i poolen eller sand på stranden är Kobo Aura H2O. Nu har den kommit i en ny uppdaterad version.


Kobo Aura H2O Edition 2.
Bild via Kobo Books.

Kobo Aura H2O Edition 2 säljs inledningsvis i USA och Kanada, men förhoppningsvis kommer den snart även till oss. Jag har under flera år varit mycket nöjd med min H2O i ursprungsversion. Efter att ha sett Good Ereaders filmer om den nya versionen, är jag tämligen säker på att den är minst lika bra som den ursprungliga plattan. Du hittar den ena filmen via denna länk. Vill du se en jämförelse mellan den nyaste H2O och Kobo Aura One? Den filmen finner du här.

Generellt sett är Kobos läsplattor mycket lätta och tydliga att använda, tycker jag. Själv har jag, förutom Kobo Aura H2O, mångårig erfarenhet av att använda den söta lilla plattan Kobo Mini. Tyvärr säljs inte denna längre. Frågar du mig vilken semesterplatta du bör köpa, kommer jag att svara: Välj en från Kobo Books! :-)



söndag 21 maj 2017

Bokflyttning

Herr Bokskorpion och jag håller på att flytta till en ny bostad. En sådan tur då, att man inte är begiven på pappersböcker. ;-)


Bild via Unpakt Blog.

Nej, det är riktigt skönt att man kan ta hela biblioteket under armen och gå. 



Annat var det då Foyles Bookshop i London skulle flytta alla sina böcker häromåret. De var supersnabba! De klarade av att flytta en halv miljon böcker på bara två minuter. Tror du mig inte?! Titta då på den här filmen! ;-)




Nu kan det mycket väl hända att den här bloggen får gå på sparlåga ett tag. Det finns ju fler saker än ett par läsplattor att flytta. Ett enstaka kort boktips kanske hinns med mellan varven, men annars vet ni vad jag sysslar med om det blir helt tyst här.



onsdag 17 maj 2017

Norges nationaldag och Litteraturtoget 2017

Idag är det en stor dag i vårt grannland Norge. Därför vill jag gärna passa på att berätta att Litteraturtoget kommer att ge sig ut på resa i år igen. Kronprinsessan Mette-Marit är, precis som föregående år, initiativtagare till detta spännande arrangemang. Den 7-9:e juni är det dags för Sørlandet att få besök.


Bild via NSB.

Tåget kör i år från Asker till Kristiansand, med uppehåll även i Bø i Telemark, Gjerstad och Vennesla. Detta är hemtrakter för kronprinsessan, och därför är temat för årets Litteraturtog "hem". På varje station blir det olika litterära aktiviteter och arrangemang. Det är inte utan att jag är lite avundsjuk på norrmännen som har ett Litteraturtog.

Med tanke på Litteraturtogets tema och att detta är ett evenemang i Norge, kan jag inte låta bli att tänka på boken Vitt hav, skriven av den norska författaren Roy Jacobsen. Jag läste den i höstas, efter att ha väntat länge på den. Huvudpersonen Ingrid har under en tid befunnit sig på fastlandet för att arbeta. Men i början av boken bestämmer hon sig för att bege sig hem till ön Barrøya igen. Både Vitt hav och den första boken om Ingrid, De osynliga, är mycket läsvärda böcker. Läs mer om vad jag tycker om dem genom denna länk.

Det blir spännande att följa Litteraturtogets färd även i år, även om det för min del sker på avstånd. NRK brukar rapportera flitigt. Om man vill kan man också engagera sig på sociala medier genom taggen #minbok.



tisdag 16 maj 2017

En engelsk gentleman

Jag håller på att läsa en trilogi, skriven av den brittiska författaren Jane Gardam. Första boken heter En engelsk gentleman och är översatt till svenska av Annika Hultman Löfvendahl och Jan Hultman. Den har jag nyligen läst ut, och den gav verkligen mersmak. Dessvärre måste jag vänta på att få läsa de båda återstående delarna till senare i år. Men den som väntar på något gott ...


Omslag: Moa Schulman.

Sir Edward Feathers är En engelsk gentleman ända ut i fingerspetsarna. Den som möter honom första gången kan säkert få en sinnebild av en man med typisk brittisk "stiff upper lip". Edward är numera en gammal man, och många av hans kollegor, såväl yngre som äldre, har bilden av honom som en person vars liv "rullat på" utan större händelser och vars karriär varit framgångsrik och spikrak. Inget kunde vara mera fel.

Jane Gardam avslöjar sakta och lugnt ett liv, som är riktigt tragiskt. Edward är ett av "imperiets barn". Hans föräldrar hade en gång i tiden valt, eller kanske mer eller mindre tvingats, att bosätta sig Malaya, som var en del av det brittiska imperiet. Att växa upp i Malaya* skulle nog inte vara så illa på sätt och vis. Men gemensamt för "imperiets barn" var att de för det mesta skildes från sina föräldrar vid fem års ålder för att ensamma sändas tillbaka till Storbritannien och fostras och skolas där. Så hade det alltid varit. Så skulle det bli även för Edward. Men kanske blev hans upplevelser värre än för andra imperiebarn. Edwards liv inleddes på ett tragiskt sätt redan då hans föddes. Hans mamma dog i barnsäng. Hans far var troligen skadad av sina krigsupplevelser i första världskriget och kunde inte känslomässigt ta sig an sonen. Sin första anknytning fick han till en ung malayisk flicka, som tog hand om honom. Från denna miljö rycktes han så småningom upp och sändes till Storbritannien. Där fortsatte tragedin. Tillsammans med ett par okända kusiner placeras Edward hos en fostermor, som inte tar särskilt mycket betalt för sin insats. Men det fanns en anledning till det. Senare blir det internatskolan som formar honom. Hela tiden är enda kontakten med fadern i stort sett att denne betalar för sonens uppehälle.

Det är inte konstigt att Sir Edward Feathers vuxit upp och blivit en advokat med "stiff upper lip". Känslorna från barndomen tränger han undan och håller i schack. Det går "bra" ända till han blir gammal. Det är som nybliven änkeman läsaren först får möta Gamle Filth, som han kallas. I ensamheten efter hustruns död kommer tankarna på det som varit. Pö om pö får läsaren ta del av vad som hänt i Edwards liv – ett liv som kollegorna i sin okunskap betraktar som i det närmaste händelselöst. Ytligt sett kan det se så ut; karriär, äktenskap (visserligen barnlöst) och efter pensionen en flytt tillbaka till Storbritannien. Filth som smeknamn har Edward själv hittat på. Det är en förkortning av Failed In London, Try Hongkong och avslöjar lite av Edwards karriärväg.

Om du gillar gripande böcker, som berättas lågmält och lugnt, är En engelsk gentleman en bok jag varmt kan rekommendera. Jag ser mycket fram emot att få läsa de båda övriga delarna så snart de kommer ut. Bok nummer två, En trogen kvinna, är en berättelse ur Edwards hustrus perspektiv. Hon tycks ha levt i sin makes skugga, som ett alltid närvarande stöd, men är det verkligen så? Vissa antydningar om annat finns i första boken. Tredje delen heter De sista vännerna, och i den är advokaten Terry Veneering huvudperson. Han är Edwards kollega och konkurrent genom livet. Deras mycket spända relation blir inte bättre av att Terry har ögon för Edwards hustru. Läsningen i höst är räddad! ;-)





PS Bli inte avskräckt då du ser att inledningen av boken är utformad som en scen ur en pjäs. Resten av berättelsen är skriven i romanform. DS

*Malaya är numera en del av Malaysia.

söndag 14 maj 2017

Tillskärarakademins utställning

När jag var ute på stan sprang jag på en fin utställning, som Tillskärarakademin Malmö står bakom.


Utställningen fångade både mina och andras ögon. Fotograf: Bokskorpionen.

Det fanns flera fina och spännande klänningar i utställningen. De var gjorda av annorlunda material, som till exempel papper, plast, snören och pasta. Det var särskilt en av dessa klänningar som drog mina ögon till sig ...


Fotograf: Bokskorpionen.

... nej, nej, inte den tjusiga långklänningen till höger, även om den är mycket fin.


Klänning av ordbok och snöre. Fotograf: Bokskorpionen.

Jag fastnade för den här lilla söta skapelsen, som är tillverkad av en ordbok och snören. Agnes och Ella har designat och skapat denna kreation, står det på informationsskylten intill. Tänk, en sådan fin klänning man kan göra av en gammal pappersbok!

Vill du också titta på de fina klänningarna? De finns på Caroli City i Malmö. Hur länge till vet jag inte, så passa på!




PS Du vet väl att du kan läsa fler inlägg om vad man kan göra med gamla pappersböcker. Du finner dem under rubriken Pappersböcker. DS

lördag 13 maj 2017

Pelle Lindbergh

Jag fick ett fint boktips igår – direkt från författaren själv! Det var Thomas Tynander, som i en kommentar här på bloggen, avslöjade att hans bok om ishockeylegenden Pelle Lindbergh nu har kommit ut i en ny utgåva. Boken heter förstås Pelle Lindbergh.


Bild via förlaget.

Jag skrev ett litet blogginlägg om Pelle och den gamla boken om honom för nästan två år sedan. Då tyckte jag att boken borde ges ut som ebok, eftersom den var slut på förlaget och svår att få tag på. Det är nämligen en väldigt intressant och gripande biografi att läsa, oavsett om man gillar ishockey eller inte. Jag vet inte om det finns planer på att ge ut nyutgåvan som ebok, men den finns i alla fall som pappersbok önske-ebok nu. Även om man läst den gamla upplagan, kan det vara all idé att skaffa den nya. Den innehåller nämligen uppdaterade kapitel och nyskrivet material. Roligt! :-)



fredag 12 maj 2017

Kirke og orgel

Idag var det en stor helgdag i Danmark, nämligen Store Bededag, och då tycker jag att det passar utmärkt att skriva om en dansk novell och dess författare. Jag har läst Kirke og orgel, skriven av Holger Drachmann.


Karin Nellemose som Grethi.

Kirke og orgel är en mycket sorglig novell. I berättelsen får man möta den unga Marguerite, kallad Grethi, som blivit föräldralös. Mitt i sorgen passar en ung man med inte helt ärliga avsikter på att binda Grethi till sig genom en förlovning. Det är hennes arv han vill åt. Grethi, nedbruten av sorg och vilsen i livet, går med på arrangemanget. Hon har genom sina föräldrar lärt sig att älska musik. I sin bedrövelse söker hon sig till kyrkan när organisten, Mester Ollivier, övar på orgeln. I smyg lyssnar hon på de pampiga orgelverk han spelar. Vid några tillfällen får hon också möjlighet att prata med honom. Då blossar känslorna upp i flickhjärtat. Hon ångrar att hon i ett svagt ögonblick bundit sig vid sin unge fästman, som hon egentligen aldrig haft några känslor för. Mester Ollivier är en äldre man, och då Grethi avslöjar sina känslor, förstår han det omöjliga i situationen. På ett försiktigt och finkänsligt sätt avstyr han hennes tankar och idéer om att de två skulle rymma tillsammans. Det finns dock två andra människor, knutna till kyrkan, som observerar att Grethi har mött Mester Ollivier, trots att det är oskyldigt. Snart känner fler i staden till att hon smyger till kyrkan. Detta får den unge fästmannen att resa krav på att bröllopet ska ske snarast möjligt. Grethi ber Mester Ollivier att han ska öva på orgeln någon dag innan vigseln. Då ska hon smyga dit och lyssna en sista gång. Han har redan lärt henne att kyrkobyggnaden inte tål "fuldt spil" på orgeln. Den är helt enkelt för skör för det. Kanske kan hon i smyg ställa in instrumentet på det läget ändå. Frågan är om hon gör det? Vad händer då?

Jag tycker att Holger Drachmann har lyckats fånga både Grethis och Mester Olliviers känslolägen mycket fint. Det är imponerande att Holger, som ju närmade sig slutet av sitt liv då han skrev Kirke og orgel, har lyckats skildra en ung kvinnas känslor och tankar så väl. Det är lätt att leva sig in i stackars Grethis öde. Handlingen i berättelsen är mestadels lågmäld och ganska poetisk. Men på slutet anar man ett riktigt drama. Läsaren lämnas med funderingar om vad som hände sedan. I denna nyutgivning har man behållit det gamla danska språket, eller åtminstone det mesta av det. Jag, som inte har danska som modersmål, har lite svårt att veta om novellen har blivit nypublicerad i originalversion eller om den blivit något bearbetad. Helt klart är att det inte är fråga om modern danska. Trots det tyckte jag att det gick alldeles utmärkt att läsa den.



Kirke og orgel ingår i den nyutkomna novellsamlingen Fortællinger. Men berättelserna får man räkna som klassiska. Holger Drachmann levde nämligen under åren 1846 till 1908. Just Kirke og orgel tillkom 1904. Holger räknas som en stor författare i Danmark. Han hade dock inte tänkt bli författare från början. Inledningsvis var det konstnär han ville bli. Tjugo år gammal började Holger på Kunstakademiet. Studietiden tillbringade han till stor del på Bornholm, där han inspirerades av havet och skeppen. På Bornholm mötte han också kvinnan som kom att bli hans första fru.


Holger Drachmann, troligen år 1900. Fotograf okänd.

Havet, kusterna och dess befolkning samt sjöfarten stod alltid Holger varmt om hjärtat. Under barndomen följde han ofta med sin far, som var läkare i marinen, på hans uppdrag på olika skepp och fort. Kustmiljön blev Holgers favoritplats. Senare i livet blev han fiskarnas vän, bland annat för att han tog en fiskare från Skagen i försvar då denne höll på att förlora sin tapperhetsmedalj på grund av gamla ungdomssynder. Det är inte konstigt att Holger Drachmann ofta omnämns som marinmålare.


Ett av Holger Drachmanns verk.

Efter att ha inlett sin konstnärliga karriär utvidgade Holger sin verksamhet till att också omfatta författande av dikter och prosa. Inledningsvis publicerade han resebrev och historier från sina resor som konstnär. Så småningom utvecklade han sitt skrivande under ledning av andra stora skribenter. Holger Drachmann har gett ut åtskilliga verk, både noveller, romaner och diktsamlingar, under sitt liv.  


"Havet i oprør"
En målning från Grenen i Skagen, gjord av Holger Drachmann.

Och så var det där med kvinnorna, som han också är känd för. Holger tycks ha varit något av en kvinnokarl. Han var gift flera gånger och träffade också kvinnor vid sidan av äktenskapen. Men detta kan vi lämna därhän. Det är ju hans författarskap som är det intressanta i den här bloggen.


Holger Drachmanns grav.
Fotograf: Bokskorpionen.

Då Holger Drachmann dog var han mycket populär i Danmark. Eftersom han hade varit en av de konstnärer, som blev kända under begreppet Skagenmålarna, och eftersom han också bodde i Skagen under några år mot slutet av sitt liv, blev han efter sin död gravsatt nästan ända ute på Grenen i Skagen. För etthundra år sedan, 1917, började man dela ut ett författarpris i Holger Drachmanns namn. Det heter Drachmannlegatet och delas ut på Holgers födelsedag den 9:e oktober.


Drachmanns hem i Skagen är numera museum. Fotograf: Bokskorpionen.

Man spelade in en film i Danmark 1932 med Holger Drachmanns Kirke og orgel som inspiration. Filmen fick namn efter novellen. Handlingen skiljer sig dock en del från novellen, har jag förstått. I filmen spelade Karin Nellemose rollen som den olyckliga Grethi. Karin Nellemose blev senare mycket känd som Misse Møhge i den populära TV-serien Matador.




PS Kirke og orgel passar förstås utmärkt i novellutmaningens kategori "en novell av en författare som också är poet". DS

torsdag 11 maj 2017

En film om Roald Dahl

Vilken rolig nyhet! Man ska göra en film om Roald Dahls liv. Den skulle jag verkligen vilja se. :-)


Fotograf: Carl Van Vechten.

Läs mer om denna spännande nyhet i Sydsvenska Dagbladets artikel.



onsdag 10 maj 2017

Hur går det med novellutmaningen? ...

... frågade Helena – utmaningens initiativtagare – precis när jag gav mig iväg på semester. Därför tänkte jag, sent omsider, se till att göra en liten summering nu. Än är det ganska gott om tid kvar att läsa noveller. Tjugo stycken är minimikravet att klara av inom utmaningens ramar. Fyrtio kategorier finns att välja på. Att pricka in dem alla skulle vara kul, men vi får se om det går. Ju färre man har kvar, desto svårare blir det.




Jag har parallellt med novellutmaningen sysselsatt mig med att läsa H P Lovecrafts noveller i ett litet projekt jag kallat Lördagar med Lovecraft. Bara för att göra båda dessa utmaningar mer krävande, bestämde jag mig tidigt för att inte blanda dem. Jag har med andra ord inte läst en Lovecraft-novell och sedan använt den i både Lördagar med Lovecraft och i Helenas novellutmaning. Nej, vattentäta skott har det varit. Ett tag lyckades jag läsa noveller både till Lördagar med Lovecraft och till novellutmaningen. Men senare tog Lovecraft överhanden, kan man säga. När väl det projektet var avslutat, kunde jag återigen fokusera på andra noveller. Allt som allt har jag prickat av 24 kategorier hittills. Ytterligare några lästa, men ännu orecenserade, står i "kulisserna" och väntar på att jag ska få tid att skriva. Här är hela listan med länkar till de noveller jag läst.


1. Läs en novell som är utgiven 2016: Knackningar, skriven av Johan Theorin

2. Läs en novell med något rött i titeln

3. Läs en novell på ett annat språk än svenska

4. Läs en novell av en författare du aldrig tidigare läst: De blå silkesstrumporna, skriven av Elin Wägner

5. Läs en novell med en frukt i titeln

6. Läs en novell där ett smycke spelar en stor roll

7. Läs en novell som handlar om en förälder och ett barn: Mijito, skriven av Lucia Berlin

8. Läs en novell av en författare som kommer från samma landskap som du bor i

9. Läs en novell som utspelar sig i historisk tid

10. Läs en novell som utspelar sig på hösten: Novemberros, skriven av Sara Swärd

11. Läs en novell där huvudpersonen är förälskad: De kallade mig Blyger, skriven av Emma Lundqvist

12. Läs en novell med en titel som består av fyra ord: Minnen av en sång, skriven av Patrik Centerwall

13. Läs en novell av en författare från Tyskland

14. Läs en novell som utspelar sig på en ö

15. Läs en sorglig novell: Sörjande, skriven av Lucia Berlin

16. Läs en novell med en kroppsdel i titeln: Fyra små tassar, skriven av Anna Hansson

17. Läs en novell där musik spelar en stor roll: Visor vid vattnet, skriven av Lupina Ojala

18. Läs en novell av en författare som också är poet

19. Läs en novell som är skriven på 1800-talet: Emma – ett fragment, skriven av Charlotte Brontë

20. Läs en novell som handlar om ett mord: Andersson, skriven av Patrik Centerwall

21. Läs en novell av en författare från Mexiko

22. Läs en novell med något grönt i titeln

23. Läs en novell där pengar spelar en stor roll: Olori, skriven av Marcus Olausson

24. Läs en novell av en författare vars efternamn börjar på samma bokstav som ditt: Den stora nysningen, skriven av Fredrik Andersson

25. Läs en kuslig novell: The Crossing, skriven av Virginia Macgregor

26. Läs en novell med ett eller flera personnamn i titeln: Odla med Orpmgorp, skriven av A R Yngve

27. Läs en novell där någon går i skolan

28. Läs en novell med ett lyckligt slut: Sten mot sten, skriven av Oskar Källner

29. Läs en novell med ett yrke i titeln: Temakarens dotter, skriven av Marcus Olausson

30. Läs en novell av en författare från Indien

31. Läs en novell där någon råkar ut för en olyckshändelse: En historia om tokar, muttrar och bakverk, skriven av Anna Blixt

32. Läs en novell som utspelar sig i en huvudstad: Stockholms drottning, skriven av Oskar Källner

33. Läs en novell där en hemlighet spelar en stor roll: Mistelmorden, skriven av P D James

34. Läs en novell som handlar om vänskap: Nattligt besök, skriven av Patrik Centerwall

35. Läs en novell med en siffra i titeln

36. Läs en novell som utspelar sig i Australien

37. Läs en novell med en titel som består av ett enda ord: Gravskriften, skriven av Selma Lagerlöf

38. Läs en novell som har något som kan flyga i titeln

39. Läs en novell med en huvudperson som har ett husdjur: Skadedjur, skriven av Åsa Foster

40. Läs en novell som är den första i en novellsamling: Titanic, skriven av Åsa Foster


Och vilken av dem tycker jag är bäst? Det känns verkligen omöjligt att svara på den frågan. Jag är glad över att jag fått uppleva så många nya, spännande bekantskaper bland novellförfattarna. Några som har fastnat lite extra är de som visat sig vara lite tokroliga, som till exempel Nattligt besök, Odla med Orpmgorp samt Den stora nysningen. Våga prova en ny och okänd författare, föreslår jag. Det kan visa sig vara en riktig pärla!



tisdag 9 maj 2017

Fyra små tassar

Att ha hund lär vara mycket trevligt och givande på alla sätt och vis. Själv har jag ingen hund, men jag har sett vad hundägande kan betyda för människor. Att leva med sin trofasta vän i många år och sedan bli tvungen att ta avsked från honom eller henne, måste förstås vara riktigt jobbigt och krävande. Anna Hansson skriver om detta i sin novell Fyra små tassar.



Jessica är berättelsens huvudperson. Hon har precis blivit tvungen att ta farväl av sin trofasta hund Milton. Det känns så jobbigt att hon bestämt sig för att aldrig mer skaffa sig en hund igen. Nu återstår bara att samla ihop Miltons alla grejer. Dessa ska Jessica lämna till Hundgården – en plats för hemlösa hundar i väntan på en ny familj att bo hos.

Personalen på Hundgården blir förstås mycket tacksamma över Jessicas lilla bidrag till verksamheten och de erbjuder en rundvandring som tack. Då möter hon en liten pälsboll till hund, som tycks bli mycket förtjust i henne. Hur ska detta sluta? Jessica som inte tänkte fästa sig vid en hund igen.

Fyra små tassar är en mycket trevlig och söt liten novell. Den är skriven och publicerad till förmån för Dog Rescue. Av vinsten går 25 % till denna hjälporganisation för hundar. Vill du också köpa den och på så sätt ge stöd till hemlösa hundar? Då gäller det att passa på. Fyra små tassar finns bara till försäljning under maj månad, enligt förlaget.




PS Denna novell passar bra in i novellutmaningen. Jag placerar den i kategorin "en novell med en kroppsdel i titeln", för visst är tassar en kroppsdel. DS

måndag 8 maj 2017

Två gripande böcker

Här kommer ett dubbelboktips! De här båda gripande böckerna kan man läsa helt separat från varandra, om man vill. Men de hänger också samman, som en liten miniserie. Vill man uppleva dem i kronologisk ordning, börjar man läsa Barnmorskan i Hope River och fortsätter sedan med Tillbaka till Hope River. Patricia Harman har skrivit dem och Annika Sundberg har gjort översättningen till svenska.


Omslag: Maria Jörgel Andersson.
I Barnmorskan i Hope River får man möta Patience Murphy. Hon har gått i lära till barnmorska hos en erfaren kollega under ett par års tid. Kollegan är nu dessvärre död och Patience måste klara sig själv då hon tar hand om kvinnor på olika håll i trakten av Hope River – ett litet samhälle långt ute på landsbygden i West Virginia i USA. Tiden är svårast möjliga för alla; 1930-talets depression håller hela landet i ett fast grepp. Fattigdomen är mycket stor och arbetslösheten skyhög. Gruvorna i trakten läggs ner och de som kan flytta någon annanstans gör det. Många tvingas ut på vägarna som hemlösa flyktingar i sitt eget land. Trots detta blir kvinnor havande och barn ska förlösas. Patience får ibland betalt för sina insatser i pengar, men oftast blir belöningen matvaror eller annat. Ibland är hemmen så fattiga att hon inte kan få någon lön alls för mödan. Människor ställer upp för varandra i mesta möjliga mån, men att svarta och vita inte gärna beblandar sig med varandra står snart klart för Patience då hon bott i trakten ett tag. Som enda barnmorskan på mils avstånd tar hon dock hand om alla som behöver henne. Hon låter också en ung, svart kvinna dela hennes bostad – men inte som tjänsteflicka, vilket upprör somliga i bygden.

Att läsa berättelsen om Patience är mycket gripande och väldigt lärorikt. Boken ger verkligen perspektiv på ens egen moderna tillvaro. Det märks tydligt att Patricia Harman har stor kunskap om förlossningar eftersom hon själv är barnmorska. Hon har också gjort ett omfattande researcharbete omkring förhållandena under depressionen. Sådant imponerar! Berättelsen är dessutom mycket spännande. Patience döljer hemligheter i sitt förflutna. Hennes tillvaro som beskyddare och hjälpare åt de svarta gör att hon väcker ilska hos vissa i samhället. Det är svårt att lägga boken ifrån sig. Man måste bara få veta hur det kommer att sluta.

*

Omslag: Emin Mancheril/Åsa Björck.
Tillbaka till Hope River handlar om sjuksköterskan Becky Myers. Hon har tidigare tjänstgjort i Hope River, men valde att flytta därifrån i början av depressionen. Hon följde helt enkelt med då hennes arbetsgivare, doktor Blum, flyttade till en större stad i Virginia. Blums fru dör emellertid i en olycka och då går doktorn in i någon sorts stum, inåtvänd tillvaro. Han är okontaktbar och behöver hjälp och passning dygnet runt. Han är dock vare sig sängliggande eller fysiskt begränsad. Det går helt enkelt bara inte att få kontakt med honom. Becky ser som sin plikt att ta hand om honom. Ett steg i tillfrisknandet för doktorn kan vara att flytta tillbaka till Hope River. Därför ser Becky till att ta med honom dit. Men väl på plats får hon veta genom Blums advokat att doktorn är totalt utblottad och hans hus är sålt. Både hon och doktorn slungas rakt ned i den bittraste fattigdom och hemlöshet. Men genom sin gamla vän, barnmorskan Patience, får både Becky och doktor Blum hjälp med bostad. Arbete måste dock skaffas, så att Becky kan försörja både sig och doktorn. Men tiderna har om möjligt blivit ännu svårare i mitten av trettiotalet. Att få ens ett enklare jobb tycks vara mer eller mindre hopplöst. Ortens handlare förbarmar sig och Becky blir inledningsvis bud åt honom. Hon kör hem varor åt folk och kan då ha den okontaktbare doktorn med sig. Genom sitt arbete blir Becky vittne till armodet och behovet av sjukvård i trakten. På samma gång kämpar hon med att ta hand om doktorn. Tack vare det goda samarbetet med Patience och några andra människor (jag tänker inte avslöja vilka) lyckas Becky komma på något så när rätt köl i livet igen. Men det krävs hårt slit och många jobbiga upplevelser för att komma dithän.

Även denna berättelse är mycket gripande och ger många tankar om hur det var att leva så fattig vid den här tiden. Becky hade ändå "turen" att vara ordentligt utbildad. På så sätt kunde hon hanka sig fram. Och hur går det med doktor Blum? Kommer han någonsin att bli sig själv igen? Vad är det för hemligheter han döljer? Även denna bok blev mer eller mindre en sträckläsningsbok – jag var bara tvungen att få veta hur det skulle gå för Becky, doktorn, Patience och de andra. Båda de här böckerna om människorna i Hope River är mycket läsvärda!



söndag 7 maj 2017

Wizarding World Book Club

J K Rowlings egen hemsida för Harry Potter, Pottermore, tar initiativ till en bokcirkel om alla böckerna i serien. Vilken trevlig nyhet för alla Harry Potter-älskare!


Bild via Pottermore.

Tanken är att man ska läsa (eller läsa om) ungefär en bok i månaden. Sedan kan man delta i diskussioner på Twitter. Dessa leds av bokcirkelns twitterkonto @wwbookclub. Varje vecka presenteras nya diskussionsämnen. Oavsett om man är en Harry Potter-älskare sedan länge eller alldeles nyss har upptäckt denna magiska värld, är man hjärtligt välkommen att delta i cirkeln, vars boksamtal inleds i juni. Mer information finner du på Pottermores hemsida. Där hittar du givetvis även alla böckerna i serien, som eböcker på svenska*.




*Föredrar du att köpa böckerna av en svensk återförsäljare, finns de även hos Bokus. Där kan du köpa dem styckevis eller som komplett samling. 

torsdag 4 maj 2017

Litteraturrundan

Jag har inte hört talas om Litteraturrundan tidigare. Det är en böckernas motsvarighet till konstrundan. Vilket roligt initiativ!



Årets runda i böckernas tecken kan man avnjuta under kommande helg, nämligen den 6-7/5. Det finns program i hela 14 skånska kommuner. 

Mer information finner du på Litteraturrundans hemsida. Du kan också läsa mer i en artikel i Skånska Dagbladet. Där kan du se hur programmet ser ut och planera din egen runda i helgen.



måndag 1 maj 2017

Den lokala bokhandeln ...

... måste man ju bara stötta när man är på semester. Trots att jag är inbiten eboknörd och trots att boklådan "bara" säljer pappersböcker vill jag ändå bidra till dess fortlevnad.


Fotograf: Bokskorpionen.

De här två spännande böckerna ska få flytta hem till min pappersbokhylla. Lys langs kysten handlar förstås om de danska fyrarna. I Skagens odde kan man läsa om djur och natur på nordligaste Jylland. De finns inte alls som eböcker. Det är sällsynt att faktaböcker med mycket bilder ges ut i ePubformat, även om ePub3 hade varit ett bra publiceringsalternativ i sammanhanget.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...