Kokböcker under 800 år

Min förenklade bild av vad arkeologer gör, är att de gräver i marken för att finna gamla lämningar och föremål. Givetvis förstår jag att deras yrke innehåller mer än så, men jag blev överraskad då jag läste en intervju med arkeologen Sven Isaksson i kundtidningen Buffé. Det är nämligen så att Sven och hans kollegor har forskat i gamla kokböcker. Jag blev så nyfiken att jag "forskade" vidare i saken.

Cajsa Wargs Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber,
första utgåvan från 1755.
Fotograf: David Castor. Kopparstick: Pehr Geringius.

När jag tänker på historiska kokböcker, går associationerna till Cajsa Warg och hennes klassiska kokbok Hjelpreda I Hushållningen för Unga Fruentimber från 1755. Den spelade stor roll för flera generationer och gavs ut i många upplagor och dessutom på flera språk.

Sven Isaksson har, tillsammans med några andra forskare, läst och jämfört ett urval kokböcker som publicerats i norra Europa under de senaste 800 åren. Från de första åren av denna tidsperiod finns inte så många kokböcker, medan det fullständigt exploderat under senare år.

Det som forskarna kommit fram till, är riktigt spännande tycker jag. Det visade sig till exempel att vi nuförtiden lagar mer avancerad mat än vad kungarna förr fick på sina matbord. Numera använder vi fler ingredienser, lagar maten i fler steg och har tillgång till fler processer och naturligtvis en helt annan teknisk utrustning. Ibland läser jag historiska romaner, där det förekommer skildringar av vad herremännen äter. Dessa maträtter ger intryck av avancerad matlagning, men jämfört med nutiden är det tydligen inte så. Intressant att ha i bakhuvudet nästa gång jag läser en sådan roman.

Ur Buffé nr 4 2017.

Om du vill läsa mer om denna kokboksforskning och vad man kommit fram till, finner du information på Stockholms Universitets hemsida. Längst ner i artikeln finns länkar till de vetenskapliga artiklarna på engelska.

Du kan dessutom lyssna till ett väldigt intressant avsnitt från Utbildningspodden. Det heter Kokbokens historia. Där berättar Richard Tellström och Sven Isaksson många intressanta saker om vår matkultur.

Nu håller jag tummarna för att dessa forskningsresultat kommer att spridas i form av en lättillgänglig bok för allmänheten. Om några sådana planer finns, känner jag inte till, men hoppas kan man ju alltid i denna kokböckernas era.