Toner av guld

För nästan två år sedan läste jag Lupina Ojalas mycket välskrivna Tårpilens år. Det är en riktigt bra fantasy-bok. Den berättar om ön Aurinma, som är en del av kejsardömet Tebidiar. Huvudpersonen Disa tvingas fly från sitt hem och under flykten möter hon Lue. Nu har Lue fått sin egen bok, Toner av guld, och legenderna från Yddrios fortsätter att berättas.

Omslag: cinna.se.

Lue är speciell. Hans hud har en lila ton och hans öron är spetsiga. Dessutom har han små, små horn på huvudet. Detta är kännetecken för alla som tillhör weloi. Människorna ser oftast ner på weloi. Som den unga varelse han är, funderar Lue mycket över sig själv, sitt ursprung och sin identitet. Dessa tankar har fått honom att genomföra den svåra resan över havet, från den lilla ön Aurinma till fastlandet, där Tebidiars huvudstad Trovar utgör en lockelse.

Men livet som nybliven storstadsbo är verkligen inte lätt. Lue måste både finna en bostad och lämplig försörjning. Parallellt med dessa vedermödor inser han att även om Trovar är fullt av andra weloi, så ser de annorlunda ut än han själv. De talar också annorlunda. Weloi från Trovar betraktar Lue med misstänksamhet; han låter inte alls som de och han för sig och klär sig lantligt. Lue inser detta och gör allt han kan för att se och lära nya manér. Han har tur och träffar personer som hjälper honom att skaffa både bostad och arbete. Livet leker och Lue börjar till och med fatta tycke för en ung kvinna. Men vad skulle han kunna erbjuda henne för framtid? Han som bara har en tidsbegränsad anställning. Som en skänk från ovan erbjuds han plötsligt möjligheten att få gå i lära hos en av de kejserliga besvärjarna i palatset. En lärlingsplats hos en sådan högt uppsatt magiker är ett åtråvärt erbjudande och betyder allt för Lues framtid. Nu kan han kanske äntligen bli något betydelsefullt och sedan erbjuda den unga Linlin äktenskap.

Det som först verkar så enkelt visar sig bli mycket svårare än Lue någonsin kunnat ana. När han väl är på plats som lärling dras han utan att förstå det sakta men säkert in i politiska intriger. Vid sidan om dessa ränksmiderier möter Lue den stora kärleken. Han blir förbryllad och funderar mycket på de två damerna i sitt liv. Saker och ting dras till sin spets och när Lue inser vilken hans egen roll egentligen är, har det blivit för sent att backa undan.

När jag hade läst klart Toner av guld tyckte jag först att jag saknade den traditionella kampen mellan det goda och det onda, som fantasy-böcker oftast har som grund. Men sedan insåg jag att denna kamp försiggår inne i Lue själv. Han kämpar med att förstå sig själv och sin bakgrund. De yttre omständigheterna, både i form av politiska intriger, oväntad vänskap och kärlek, ställer hans tankar och funderingar på spel och tvingar honom att göra ställningstaganden som formar honom som person. Lupina Ojala har verkligen skrivit en spännande och dramatisk bok om en ung varelses sökande efter sin plats i livet. Precis som Lue har även jag nu fått veta ännu mer om kejsardömet Tebidiar, dess invånare och deras liv och leverne. Bokens slut lämnar mig med funderingar över hur det kommer att gå för Lue (och för hela kejsardömet) – kanske får man veta det i de kommande legenderna från Yddrios. Det är alltid roligt att veta att man som läsare kan se fram emot fler "besök" i en värld man gillar.