Det väldigt gamla folket

Visst händer det att man drömmer mardrömmar en och annan gång. Men en sådan mardröm som berättaren haft i Det väldigt gamla folket har jag aldrig drömt. H P Lovecraft nedtecknade denna dröm och det är första gången den publiceras på svenska. Översättningen är gjord av Oskar Källner.

Stilig illustration, gjord av Andreas Raninger.

Berättaren skriver ett brev till en vän. I detta berättar han om sin senaste dröm. I sin ungdom har han ofta drömt drömmar, som placerat honom i gammal, romersk miljö. Nu har han återigen drömt en romersk dröm – denna gång en som är ovanligt klar, detaljerad och fylld av dold skräck.

I drömmen har berättaren blivit kallad till den lilla provinsstaden Pompelo i norra Spanien. Där ska han och några andra betydande romerska ledare undersöka varför befolkningen är så rädda. Någonting uppe i bergen skrämmer dem. Strax före den sista natten i april och den sista natten i oktober är omständigheterna extra farliga. Då brukar nämligen bybor försvinna och aldrig återses. Givetvis måste detta undersökas och helst åtgärdas. Efter noggranna förberedelser är en expedition klar att sändas upp i bergen. Berättaren är givetvis med, fast klädd som en enkel romare utan sina vanliga tecken och gradbeteckningar. En strapatsrik vandring tar sin början. När gruppen når sitt mål är det nog många av deltagarna som känner att de helst hade velat stanna hemma. Tur att det bara var en dröm!

H P Lovecraft skildrar mycket detaljerat både miljöerna och det romerska livet i denna novell. Det är många namn – både på människor, rangbeteckningar, orter och provinser – att hålla reda på. Den dramatiska vandringen och den skräckinjagande kulmen på denna är självklart också detaljrikt återgiven. Det väldigt gamla folket är en perfekt novell för den som är intresserad av både romartiden, skräck och mystik!