fredag 27 januari 2017

Änkan

Journalisten Fiona Barton började fundera på den närmast anhörige till en person som är misstänkt för brott. Det handlar ofta om en kvinna, som tyst står där vid sidan, för enligt Fionas erfarenhet från domstolar är den brottsmisstänkte för det mesta en man. Vem är hon som står vid den anklagades sida? Vad tänker hon? Vad tycker hon? De här tankarna blev fröet till en bok – Fionas debut som författare. Änkan är översatt till svenska av Katarina Falk.


Omslag: R Shailer och Maria Sundberg.

I Änkan möter vi Jean Taylor, som alldeles nyligen förlorat sin make Glen i en olycka. Han föll framför en buss och hans liv gick inte att rädda. Han var tidigare starkt misstänkt som förövare i ett barnarov, och journalisterna vädrar morgonluft. De tror att de nu ska kunna få ur änkan nya uppgifter om fallet. Men Jean är inledningsvis ståndaktig – tills hon möter en mycket förslagen journalist.

Även polisen funderar över möjligheten att änkan skulle kunna ha mer att avslöja nu då maken dött. Kriminalkommissarie Bob Sparkes har inte kunnat släppa tanken på att Glen Taylor ändå var den skyldige till barnarovet, trots att domstolen friade honom. Bob har efter domslutet arbetat vidare med fallet i hemlighet.

Hur var det egentligen? Var Glen oskyldig och därmed utsatt för en veritabel "häxjakt" från såväl polisens som medias sida? Eller var han i själva verket skyldig till att ha fört bort ett litet barn, som sedan inte återfunnits hur man än letat efter henne? Vet Jean någonting? Om hon vet – varför berättar hon inte? Som läsare blir man lika full av frågor som både journalisterna och polisen. Jean bestämmer sig för att säga sanningen, och journalisten ser fram emot ett riktigt scoop. Visst kommer sanningen fram, men inte riktigt på det sätt som tidningsmurveln tänkt sig.

Fiona Barton har verkligen skrivit en både spännande, intressant och mycket tankeväckande bok. Omväxlande får läsaren ta del av änkans, kommissariens respektive journalistens horisont i den här otäcka berättelsen om ett barns försvinnande. Även mamman till det försvunna barnet och Glen får vara med på ett litet hörn. Fiona håller läsaren på halster och länge vet man inte om man ska tro att Glen är oskyldig eller inte. Det finns trots allt andra misstänkta figurer också. Men bilden av Jeans och Glens äktenskap blir successivt allt tydligare, och man inser att de haft vissa problem. Som "åskådare" på betryggande avstånd kan det vara lätt att komma med åsikter om Jeans agerande eller brist på agerande. Frågan är hur man egentligen hade gjort om man varit i hennes kläder. Men nu kan jag inte skriva mer, för jag vill inte avslöja hur det går. Änkan är en otäck bok, men klart läsvärd!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...