Sarnaths undergång

Innan lördagen hinner ta slut är det dags för ännu en novell i mitt projekt Lördagar med Lovecraft. Dagens berättelse heter Sarnaths undergång. Den publicerades första gången 1920 och är nu nyöversatt till svenska av Oskar Källner.

Illustration: Andreas Raninger.

Staden Sarnath och dess mäktiga härskare har levt i ofattbar lyx och välmåga i hela tusen år. Under denna långa tid har staden expanderat och även lagt under sig omkringliggande länder. Men då jubileet är i faggorna gör sig också stadens grymma bakgrund påmind. Vid den tid då staden grundades begicks nämligen ett ohyggligt brott mot urinvånarna. Dessa dyrkade gudomen Bokrug – en av de stora äldre. Bokrugs hämnd å ursprungsbefolkningens vägnar är skoningslös!

H P Lovecraft ägnar flera sidor åt att skildra den otroliga lyx, som kan ses i Sarnath. Husen är definitivt inte uppförda i traditionella byggnadsmaterial. Nej, det är snarare polerad marmor för hela slanten. Gatorna är belagda med onyx och hela miljön är enormt smakfull och perfekt på alla vis. Det är lätt att tänka "den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket" då man läser om Sarnaths befolkning och dess levnadsstandard. Särskilt när man får klart för sig vad som egentligen skett i tidernas begynnelse och vad som sedan händer vid det överdådiga tusenårsfirandet. Sarnaths undergång är en tänkvärd novell, som leder tankarna till liknande grymma angrepp mot ursprungsbefolkningar i vår egen värld.