Efter att ha läst och fängslats av Robert Galbraiths båda första böcker om detektiven Cormoran Strike, var det bara nödvändigt att även läsa Karriär i ondska. Inte minst för att jag ville veta hur relationen mellan Cormoran och hans assistent Robin Ellacott skulle utvecklas. Egentligen är de brott som beskrivs i dessa deckare en aning för bloddrypande för min smak, men Robert är en skicklig författare, som lyckas trollbinda och fängsla mig. Charlotte Hjukström har översatt boken till svenska.
 |
| Omslag: Anders Timrén. |
Karriär i ondska inleds dramatiskt med att Robin får ett avkapat kvinnoben tillsänt sig på kontoret. Cormoran anar att någon egentligen är ute efter honom och hans karriär. Han förstår också att Robin kan sväva i fara. Ganska snabbt har han ringat in några människor från sitt förflutna, som skulle kunna vara intresserade av hämnd. Dessa är på olika sätt mycket farliga personer. Problemet är att Cormoran inte borde lägga sig i polisens arbete i ärendet, men på samma gång tycker han att de är ute på villovägar. Det blir ofrånkomligen så att Cormoran och Robin inleder sin egen spaning. Jakten på mördaren innebär dock en större livsfara för Robin, än vad de kan ana.
Karriär i ondska är så spännande att jag hade svårt att lägga den ifrån mig. De som är misstänkta är riktigt obehagliga personer, som alla skulle kunna ha goda skäl till hämnd. Författaren låter skickligt läsaren pendla mellan övertygelsen om att det kan vara än den ena och än den andra, som är skyldig. Åtminstone jag överumplades till sist av sanningen. Utöver spänningen i "bovjakten", är det också spännande att se hur det går för Robin, hennes fästman och Cormoran privat. I fråga om det kan jag avslöja att boken bjuder på en rejäl cliffhanger. Nu ser jag verkligen fram emot att läsa nästa bok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar