Bläckfisken Casper

Förra veckan skrev jag om två nyupptäckta varelser, som fått namn efter litterära figurer. Den flygande elefanten Dumbo har gett namn åt en liten bläckfisk och Godric Gryffindor i Harry Potter-böckerna har gett namn åt en spindel med annorlunda utseende. Genom natursidan.se har jag blivit uppmärksammad på ännu en bläckfisk, som fått ett litterärt smeknamn.

Lille Casper, fotograferad av NOAA Office of Ocean Exploration and Research.

På flera tusen meters djup utanför Hawaii har man funnit en helt ny bläckfisk. Dess utseende är likt spöket Casper från boken Casper The Friendly Ghost* och därför har forskarna gett den detta smeknamn. Tyvärr är "Casper" och hans medhavsinvånare starkt hotade, berättar natursidan.se. Människan jagar sällsynta metaller till mobiltelefoner och datorer. När man inte längre finner dessa i marken, har man börjat exploatera havsdjupen. Detta innebär en stor fara för de växter och varelser som lever där. Hoppas verkligen att forskarna får företräde och att man slår vakt om det ännu till stora delar okända naturliv, som finns i djuphaven.

*Casper The Friendly Ghost publicerades som barnbok 1939. Den skapades av Seymour Reit och Joe Oriolo. Senare blev Casper både seriefigur och film.

Delhis vackraste händer som TV-serie

Stigge, som skriver på bloggen Magnatens, berättar att nu är det äntligen dags för premiär för TV-serien Delhis vackraste händer. Det ska verkligen bli kul att se vad Göran Borg tar sig för i Björn Kjellmans skepnad. Hannes Holm är regissör för serien.

 Bild ur TV-serien via svt.se.

TV-serien är baserad på boken med samma namn. Den är skriven av Mikael Bergstrand, som för övrigt är son till Stigge. Jag läste Delhis vackraste händer då den kom ut och blev alldeles förtjust. Faktum är att jag läst den flera gånger. Först som ebok förstås. Sedan lyssnade jag på den eminenta inspelningen, med Björn Granath som inläsare. Slutligen har jag också lyssnat till den danska inspelningen; Delhis smukkeste hænder, som är inläst av den duktige Peter Bøttger. Med andra ord är detta en bok, som jag varmt rekommenderar. Är du ledig nu i mellandagarna hinner du läsa den, om du föredrar att läsa innan du ser TV-inspelningen.

TV-serien består av tre delar, och den första sänds den 1:a januari kl 21.00 i svt1. Självklart kommer den att visas även på svtplay. Mer information finner du på svt's hemsida. Där finner du också en länk till en trailer för serien.

Karriär i ondska

Efter att ha läst och fängslats av Robert Galbraiths båda första böcker om detektiven Cormoran Strike, var det bara nödvändigt att även läsa Karriär i ondska. Inte minst för att jag ville veta hur relationen mellan Cormoran och hans assistent Robin Ellacott skulle utvecklas. Egentligen är de brott som beskrivs i dessa deckare en aning för bloddrypande för min smak, men Robert är en skicklig författare, som lyckas trollbinda och fängsla mig. Charlotte Hjukström har översatt boken till svenska.

Omslag: Anders Timrén.

Karriär i ondska inleds dramatiskt med att Robin får ett avkapat kvinnoben tillsänt sig på kontoret. Cormoran anar att någon egentligen är ute efter honom och hans karriär. Han förstår också att Robin kan sväva i fara. Ganska snabbt har han ringat in några människor från sitt förflutna, som skulle kunna vara intresserade av hämnd. Dessa är på olika sätt mycket farliga personer. Problemet är att Cormoran inte borde lägga sig i polisens arbete i ärendet, men på samma gång tycker han att de är ute på villovägar. Det blir ofrånkomligen så att Cormoran och Robin inleder sin egen spaning. Jakten på mördaren innebär dock en större livsfara för Robin, än vad de kan ana.

Karriär i ondska är så spännande att jag hade svårt att lägga den ifrån mig. De som är misstänkta är riktigt obehagliga personer, som alla skulle kunna ha goda skäl till hämnd. Författaren låter skickligt läsaren pendla mellan övertygelsen om att det kan vara än den ena och än den andra, som är skyldig. Åtminstone jag överumplades till sist av sanningen. Utöver spänningen i "bovjakten", är det också spännande att se hur det går för Robin, hennes fästman och Cormoran privat. I fråga om det kan jag avslöja att boken bjuder på en rejäl cliffhanger. Nu ser jag verkligen fram emot att läsa nästa bok!

Hjältinna eller kätterska

Dagens novell i novellutmaningen är en berättelse, som skrivits av Augustprisvinnaren Lina Wolff och publicerats i Sydsvenska Dagbladet. Den heter Hjältinna eller kätterska och handlar om ett av Skånes helgon, nämligen Magnhild av Fulltofta.

Illustrationer av Magnhild på fönster
i Fulltofta kyrka. Konstnär: Hugo Gehlin.
Bild via Wikipedia.

Magnhild var mån om de fattiga. Trots att hon själv inte ägde mycket, ville hon ändå dela med sig. Hennes svärdotter var av en annan åsikt och ville spara i ladorna. Det sägs att Magnhild blev mördad på svärdotterns begäran. Eller var det kanske rentav svärdottern, som själv höll i bågen och riktade den dödande pilen mot Magnhild. Ingen vet egentligen med säkerhet. Men kanske gick det till som i Lina Wolffs välskrivna novell.

Sankta Magnhilds källa. Fotograf: LittleGun.

I mellanskåne finns en källa, som heter Sankta Magnhilds källa. Det sägs att då Magnhilds kropp skulle föras till den sista vilan, behövde kistbärarna vila längs vägen. Där de ställde ner kistan sprang en källa fram. Jag har tillbringat mycket tid i skogarna runt omkring denna plats, men faktiskt aldrig varit framme vid källan och jag har egentligen aldrig vetat vem Magnhild var. Linas novell gjorde mig riktigt nyfiken – kul att litteratur kan väcka ens vetgirighet! :-)

*

Den här novellen skulle lätt kunna placeras i tre olika kategorier i novellutmaningen. Det är nämligen första gången jag läser något av denna författare (kategori nummer fyra). Novellen utspelar sig i historisk tid (kategori nummer nio). Jag väljer att placera den i kategori nummer åtta; en novell av en författare som kommer från samma landskap som du bor i.

Vad månen ser

Vad har Viktor Rydberg och H P Lovecraft gemensamt? Kanske inte så mycket, men de har i alla fall båda skrivit om månen, denna fascinerande himlakropp. För Lovecrafts del är det förstås fråga om skräck och otäcka upplevelser i samband med månsken. Detta har han skildrat i novellen Vad månen ser, som är dagens novell i mitt projekt Lördagar med Lovecraft. Oskar Källner har översatt berättelsen till svenska.

Dramatisk illustration gjord av Andreas Raninger.

Berättaren i Vad månen ser är definitivt inte en person som låter sig fascineras av månen. Tvärtom. Månskenet förvandlar, enligt hans åsikt, en annars vänlig och trevlig trädgård till något kusligt och spöklikt. När han vandrar där om natten (varför han nu gör det när han inte gillar månsken) lockas han iväg ut, bortom trädgårdens gränser. Han får panik av omgivningens spöklika utseende och börjar rusa fram. Till sist når han en strand, vars vattenstånd påverkas av månen. Det som avslöjas i ebben är något alldeles fruktansvärt.

Jag kan på sätt och vis föreställa mig hur månen sprider ett spöklikt sken över saker och ting och på så sätt framkallar rädsla hos berättaren. Men jag undrar fortfarande vad han gjorde utomhus när han nu inte gillar månsken. Lovecraft bygger upp en dramatisk spänning, där det är lätt att känna berättarens panik. Men novellen slutar väldigt abrupt och läsaren får själv fundera på vad som egentligen hände; klarade sig berättaren undan?

*

Nej, nu går vi raskt över till Viktor Rydbergs mycket mer stillsamma skildring av månen. I dikten Tomten utgör himlakroppen ett trevligt och rogivande sällskap till den lilla tomten då han sköter sina nattliga sysslor mitt i midvintern. Du vet väl att du kan läsa Tomten i digitalt format? Den finns som pdf med vackra illustrationer av Ingrid Elf och i två olika upplagor i epub-format, som du till exempel finner här och här.

För att lämna skräcken åt sitt öde och känna julefriden lägra sig, tar jag mig härmed friheten att publicera den stämningsfulla och tänkvärda dikten Tomten.

Midvinternattens köld är hård, 

stjärnorna gnistra och glimma. 

Alla sova i enslig gård 

djupt under midnattstimma. 

Månen vandrar sin tysta ban, 

snön lyser vit på fur och gran, 

snön lyser vit på taken. 

Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr, 

grå mot den vita driva, 

tittar, som många vintrar förr, 

upp emot månens skiva, 

tittar mot skogen, där gran och fur 

drar kring gården sin dunkla mur, 

grubblar, fast ej det lär båta, 

över en underlig gåta.

För sin hand genom skägg och hår, 

skakar huvud och hätta --- 

»nej, den gåtan är alltför svår, 

nej, jag gissar ej detta» --- 

slår, som han plägar, inom kort 

slika spörjande tankar bort, 

går att ordna och pyssla, 

går att sköta sin syssla.

Går till visthus och redskapshus, 

känner på alla låsen --- 

korna drömma vid månens ljus 

sommardrömmar i båsen; 

glömsk av sele och pisk och töm 

Pålle i stallet har ock en dröm: 

krubban han lutar över 

fylls av doftande klöver; ---

Går till stängslet för lamm och får, 

ser, hur de sova där inne; 

går till hönsen, där tuppen står 

stolt på sin högsta pinne; 

Karo i hundbots halm mår gott, 

vaknar och viftar svansen smått, 

Karo sin tomte känner, 

de äro gode vänner.

Tomten smyger sig sist att se 

husbondfolket det kära, 

länge och väl han märkt, att de 

hålla hans flit i ära; 

barnens kammar han sen på tå 

nalkas att se de söta små, 

ingen må det förtycka: 

det är hans största lycka.

Så har han sett dem, far och son, 

ren genom många leder 

slumra som barn; men varifrån 

kommo de väl hit neder? 

Släkte följde på släkte snart, 

blomstrade, åldrades, gick --- men vart? 

Gåtan, som icke låter 

gissa sig, kom så åter!

Tomten vandrar till ladans loft: 

där har han bo och fäste 

högt på skullen i höets doft, 

nära vid svalans näste; 

nu är väl svalans boning tom, 

men till våren med blad och blom 

kommer hon nog tillbaka, 

följd av sin näpna maka.

Då har hon alltid att kvittra om 

månget ett färdeminne, 

intet likväl om gåtan, som 

rör sig i tomtens sinne. 

Genom en springa i ladans vägg 

lyser månen på gubbens skägg, 

strimman på skägget blänker, 

tomten grubblar och tänker.

Tyst är skogen och nejden all, 

livet där ute är fruset, 

blott från fjärran av forsens fall 

höres helt sakta bruset. 

Tomten lyssnar och, halvt i dröm, 

tycker sig höra tidens ström, 

undrar, varthän den skall fara, 

undrar, var källan må vara.

Midvinternattens köld är hård, 

stjärnorna gnistra och glimma. 

Alla sova i enslig gård 

gott intill morgontimma. 

Månen sänker sin tysta ban, 

snön lyser vit på fur och gran, 

snön lyser vit på taken. 

Endast tomten är vaken. 

God jul önskar jag alla mina läsare!

Dumbo-bläckfisk och Gryffindori-spindel

Genom århundradena har människor gärna rest ut i världen för att upptäcka nya platser, växter och djur. För en del är det säkert strapatserna som lockar. Andra har säkert drivits av nyfikenhet. Man kan förstå att det väcker en alldeles särskild känsla hos en upptäcktsresande då han eller hon finner en växt eller ett djur som ingen annan sett förut. Förr döpte man gärna de nyfunna arterna efter en beundransvärd person, sin hustru eller rentav sig själv. (Det gör man för all del även idag). På senare tid har några forskare döpt nya arter efter litterära, fiktiva figurer.

Dumbo-bläckfisk. Bild via youtube.

Ett exempel är de söta Dumbo-bläckfiskarna. Det är bara några få år sedan man först upptäckte dem. På grund av sina elefantöronliknande "simfenor" på huvudet har de fått sitt smeknamn efter elefanten Dumbo. De förekommer i olika storlekar och färger. Titta på den här lilla filmen, för att se hur de använder "öronen" då de tar sig fram.

Det finns flera olika arter av bläckfiskar, som har detta utseende. Varje art har förstås sitt vetenskapliga latinska namn, men hela gruppen har fått smeknamnet Dumbo-bläckfisk. Elefanten Dumbo är nog mest känd genom Disney-filmen från 1941. Men visste du att filmen baseras på boken Dumbo, the flying elephant? Den skrevs av Helen Aberson, illustrerades av Harold Pearl och publicerades 1939.

Nyupptäckt spindel och magisk hatt. Fotografer: Javed Ahmed och TT.

En annan liten varelse, som man nyligen upptäckt, är en spindel vars kropp liknar den magiska sorteringshatten i böckerna om Harry Potter. De indiska forskarna, som fann denna spindel, vill döpa den efter hattens tidigare ägare, Godric Gryffindor. Spindelns vetenskapliga namn blir därför Eriovixia Gryffindori. Läs mer om spindeln och upptäckten av den hos svt nyheter.

Julklappstips

Känner du någon som önskar sig en läsplatta i julklapp? Eller vill du kanske själv ha en? Det finns flera olika läsplattor på marknaden, så vilken ska man välja? Här kommer ett par tips.

Letto Frontlight. Bild via Adlibris.

Enligt min gästbloggare, Leo, är läsplattan Letto Frontlight ett mycket bra val. Läs gästinlägget för att få tydlig och bra information om denna platta. Just nu har Adlibris dessutom ett fint erbjudande vid köp av plattan; man får fem extra eböcker på köpet, utöver de som normalt ingår. Är inte det en fin julklapp – en läsplatta full av bra och spännande böcker? Dessutom är det inte för sent att beställa för att hinna få plattan innan jul. Läs mer hos Adlibris.

Själv använder jag min trogna Kobo Aura H2O och är mycket nöjd med den. Nackdelen med den är att den är dyrare än till exempel Letto Frontlight och tycks vara lite svårare att få tag på i tid till julhelgen. Annars är det en perfekt platta för den som gärna läser en bok medan man badar; den tål att tappas i badvattnet. ;-)

Du vet väl att du kan ge bort eböcker i julklapp? Köp ett presentkort på Dito (Bokus ebokavdelning) och välj när och hur det ska levereras. Färdigt! Lätt som en plätt! Även Bokon säljer presentkort på eböcker, men då får du själv leverera koden för presentkortet till den som ska få gåvan.

Lördagar med Lovecraft ...

... tar paus denna lördag. För den som ändå vill läsa något riktigt intressant på temat, kan jag varmt rekommendera Tentakler i rymden: Lovecrafts varelser. Du finner denna lärorika text i senaste numret av Brev från Cosmos, som du kan ladda ned gratis på Club Cosmos hemsida.

H P Lovecraft. Bild via Wikimedia.

Det är Martin Andersson som skrivit Tentakler i rymden. Han räknas som en av Sveriges mest kunniga på författaren H P Lovecraft och hans verk. Att läsa Martins text om Lovecrafts monster var riktigt intressant! Dessutom har Sandra Petojevic gjort väldigt pricksäkra och fina illustrationer.

Odla med Orpmgorp

I tidskriften Brev från Cosmos (nummer 2), som jag skrev om tidigare, hittade jag novellen Odla med Orpmgorp. Den är skriven av A R Yngve.

Varelsen Orpmgorp förestår ett trädgårdsprogram, som just ska inleda säsong elvatusenfyra. Orpmgorp går i detta avsnitt närmare in på odlandet och skötseln av den komplicerade växten nnallan. Man förstår att det är en riktigt svårodlad rackare. Som tur är har Orpmgorp fullt med mikroskopiska varelser, som är nyttiga vid odlandet av nnallan, i sin trädgård. Han har närmare bestämt sju miljarder av dessa varelser, som kallas för paringar. De har fått detta namn, eftersom de har två av nästan allt; ben, armar, ögon, lungor, hjärnhalvor etc. Men dessa paringar är inte enbart av godo. De kan också ställa till det rejält i trädgården. Orpmgorp har dessbättre förslag på lösningar om sådana problem skulle uppstå.

A R Yngve, en för mig hittills oläst författare, har skrivit en väldigt underfundig och rolig berättelse, som också väcker tankar. Genom att läsa den får man ett helt nytt perspektiv på vad vi människor sysslar med på vår planet. Ladda genast hem ditt nummer av Brev från Cosmos och läs denna tänkvärda och välskrivna novell!

*

Jag har läst Odla med Orpmgorp som en del i novellutmaningen. Jag placerar den i kategorin "en novell med ett eller flera personnamn i titeln".

Minnet

En kort, men ödesmättad, liten berättelse på endast två sidor är dagens novell i mitt projekt Lördagar med Lovecraft. Den heter Minnet och är från 1919. Den nyaste svenska översättningen står Oskar Källner för.

Illustration: Andreas Raninger.

I en dalgång har växtlighet trängt undan och dolt resterna av ett tidigare framgångsrikt samhälle. Vilka som en gång levt där är höljt i visst dunkel. En ande samspråkar med dalens demon. Den sistnämnde kan avslöja sanningen, men antyder också att detta folk varit så bagatellartade och i princip försumbara under platsens totala, långa historia.

Minnet är en kort och koncis liten pärla, som verkligen väcker tankar. Jag kan inte avslöja precis vad jag tänkte, för då tar jag kanske udden av din läsupplevelse. Demonen kommer nämligen med ett mycket tänkvärt avslöjande på sista raden.

Brev från Cosmos nr 2

Läste du sci-fi-tidskriften Brev från Cosmos* i våras? I november publicerades det andra numret på Club Cosmos hemsida. Denna spännande tidning kan man ladda ner gratis i epub-format eller som pdf. Sedan är det bara att avnjuta de nyskrivna novellerna och andra intressanta saker.

Tentakler på omslaget!

Det är i vanlig ordning Club Cosmos som står bakom tidskriften. Höstens tema är varelser. De författare som medverkar heter Anna Jakobsson Lund, Susanna Björnberg, Martin Andersson, Liv Vistisen-Rörby, Pål Eggert, Erik Odeldahl, Marcus Olausson och Alf R. Yngve. Dessutom utlovas en uppsats om tentakler i rymden. Det låter lockande för alla tentakelintresserade.

Jag läste första numret med stor behållning och ser fram emot att läsa nummer 2. De medverkande författarna är ännu så länge helt okända för mig, så det ska bli spännande att se vad de skriver och vad de har för stil.

*Mina samlade inlägg om första numret finner du genom denna länk.

Hett tips för Harry Potter-älskare!

Gillar du böckerna om Harry Potter och hans magiska värld? Då ska du få ett hett tips nu.

Diagongränden som den såg ut i filmerna.

Diagongränden, den speciella affärsgata för magiker och blivande sådana som Harry Potter besökte vid flera tillfällen, återuppstår nu i Malmö. På söndag, den 11/12, har du chansen att komplettera ditt förråd av magiska attiraljer, såsom trollstavar, trolldrycker eller andra magiska ting. Även en och annan olaglighet, till exempel drakägg, sägs saluföras av mindre nogräknade försäljare. Blir du nyfiken? Läs mer i Sydsvenskans artikel om marknaden.

Mistelmorden

Mistelmorden är en av novellerna i P D James novellsamling Mistlar och mord*. Dessa berättelser har aldrig tidigare blivit översatta till svenska. Ulf Danielsson heter översättaren. Jag ska erkänna att jag faktiskt aldrig läst någon av P D James deckare – bara sett dem som filmatiserade. Men de fyra mysterierna i Mistlar och mord har gett mersmak.

Omslag: Eva Lindeberg.

I novellen Mistelmorden är det deckarförfattarinnan själv som berättar om en händelse från sin ungdom. Hon var inbjuden att fira jul hos sin mormor – en kvinna, som hon bara träffat en gång under barndomen. Som nybliven krigsänka var hon dock tacksam över att mormodern tänkte hålla julfirandet i mycket liten skala. Endast två andra personer var också inbjudna. Dessutom skulle förstås en betjänt och en kock bistå i det burgna hemmet. Sex personer i ett stort hus under en julhelg – kan det vara mer upplagt för en pusseldeckare? En av dessa personer dör en ond, bråd död. En annan är förstås mördaren och en tredje räknar ut hur det har gått till. Den sistnämnda bestämmer sig för att bevara sin hemlighet på grund av vissa omständigheter. Visst låter det spännande!?

*

Jag har läst Mistelmorden som en del av novellutmaningen. Jag placerar den i kategorin "en novell där en hemlighet spelar en stor roll".

*Denna lilla samling med fyra julmysterier är en utmärkt julklapp. Du vet väl att du kan ge bort den som ebok? Köp ett presentkort på Dito (Bokus ebokavdelning) och välj när och hur det ska levereras. Tipsa gåvomottagaren om just den här titeln. Färdigt! Lätt som en plätt! Även Bokon säljer presentkort på eböcker, men då får du själv leverera koden för presentkortet till den som ska få gåvan.

Sarnaths undergång

Innan lördagen hinner ta slut är det dags för ännu en novell i mitt projekt Lördagar med Lovecraft. Dagens berättelse heter Sarnaths undergång. Den publicerades första gången 1920 och är nu nyöversatt till svenska av Oskar Källner.

Illustration: Andreas Raninger.

Staden Sarnath och dess mäktiga härskare har levt i ofattbar lyx och välmåga i hela tusen år. Under denna långa tid har staden expanderat och även lagt under sig omkringliggande länder. Men då jubileet är i faggorna gör sig också stadens grymma bakgrund påmind. Vid den tid då staden grundades begicks nämligen ett ohyggligt brott mot urinvånarna. Dessa dyrkade gudomen Bokrug – en av de stora äldre. Bokrugs hämnd å ursprungsbefolkningens vägnar är skoningslös!

H P Lovecraft ägnar flera sidor åt att skildra den otroliga lyx, som kan ses i Sarnath. Husen är definitivt inte uppförda i traditionella byggnadsmaterial. Nej, det är snarare polerad marmor för hela slanten. Gatorna är belagda med onyx och hela miljön är enormt smakfull och perfekt på alla vis. Det är lätt att tänka "den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket" då man läser om Sarnaths befolkning och dess levnadsstandard. Särskilt när man får klart för sig vad som egentligen skett i tidernas begynnelse och vad som sedan händer vid det överdådiga tusenårsfirandet. Sarnaths undergång är en tänkvärd novell, som leder tankarna till liknande grymma angrepp mot ursprungsbefolkningar i vår egen värld.

Goda nyheter!

Den länge omdiskuterade momsen på eböcker ser äntligen ut att kunna sänkas. Hittills har den legat på 25 procent, vilket naturligtvis är stor skillnad jämfört med pappersböckernas sex procent.

Nu föreslår EU-kommisionen att medlemsländerna ska få möjligheten att själva bestämma hur hög eller låg momsen ska vara. Läs mer om det hos SVT's Kulturnyheter, genom denna länk. Nu håller jag tummarna för att den svenska regeringen vaknar till och agerar snabbt, precis som kulturministern lovat.