Randolph Carters berättelse

H P Lovecrafts Randolph Carters berättelse har jag förvisso redan läst, dels på engelska och dels i en äldre översättning till svenska. Det är en spännande novell och därför är det extra roligt att få läsa den även i nyöversättning av Oskar Källner och inom ramen för mitt projekt Lördagar med Lovecraft.

Ruggigt bra omslag! Illustration: Andreas Raninger.

Randolph Carter har varit biträde åt en vän, Harley Warren, i dennes forskning om mystiska, okända ting. Under deras senaste expedition till en träskmark fylld av dolda, farliga hemligheter, har vännen spårlöst försvunnit. Då berättelsen börjar är Carter i förhör angående försvinnandet. Inledningsvis hävdar han att han inte minns särskilt mycket av expeditionen – så fasansfulla var hans upplevelser. Men undan för undan får läsaren veta vad som hänt.

De båda vännerna uppsökte en uråldrig gravplats och där öppnade de en mycket gammal grav. Eftersom Warren var den som kunde mest om dessa okända hemligheter, var det också han som steg ned i den krypta, som fanns dold under gravstenen. Med sig hade han en telefon och rikliga mängder telefonsladd. Carter fanns kvar ovan jord och hade en annan telefon, som var ihopkopplad med Warrens via sladden. Då Warren befann sig långt nere i kryptan ringde han Carter. Han ringde definitivt inte för att småprata om väder och vind, kan man säga. Vad ville Warren och vad hände egentligen nere i den gamla graven?

Sett ur en nutida läsares perspektiv tycker jag verkligen att Randolph Carters berättelse vinner på att ha blivit översatt till ett mer moderniserat språk. Det var med stor behållning jag tog del av denna nyaste version. För den som aldrig läst H P Lovecraft tidigare, skulle jag vilja föreslå att läsa just denna spännande och ruggiga novell som en inledning på bekantskapen med den klassiske skräcknestorn. Du kommer garanterat att fundera över vad som egentligen fanns i graven!