lördag 9 juli 2016

Miss Queenies osannolika kärlekssång

Läste du Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd? I den berättelsen fick Harold ett brev från en tidigare kollega vid namn Queenie Hennesey, i vilket hon skriver att hon är döende i cancer. Den numera pensionerade Harold har inte träffat Queenie på över tjugo år. I stället för att skriva ett svar inleder han en vandring tvärs över hela England för att ta sig till orten, på gränsen till Skottland, där den forna kollegan nu bor. Under tiden skickar han flera vykort där han skriver att han är på väg och uppmanar Queenie att vänta på honom. Denna vandring blir både en yttre och en inre resa för Harold. Nu kan du läsa Queenies upplevelse av vad hon drog igång då hon skickade det där brevet. Rachel Joyce* har skrivit Miss Queenies osannolika kärlekssång och Katarina Jansson har översatt den till svenska.


Omslag: Claire Ward och Jens Öhrström.
Illustrationer: Andrew Davidson

Queenies dödliga sjukdom har lett till att hon inte längre kan bo kvar i sitt hem. Hon flyttar in på ett hospice, där nunnor och volontärer hjälps åt att vårda de sjuka under deras sista tid i livet. Queenies cancer har lett till att hennes ansikte är vanställt och att hon har svårt att tala. Hon kommunicerar genom block och penna. Kollegan Harold har hon inte haft kontakt med på över tjugo år, men bestämmer sig ändå för att höra av sig och helt kort meddela vad som drabbat henne.

Då det står klart att Harold gett sig ut på vandring och vill träffa Queenie, blir hon inte så lite nervös. Det var så mycket som hände då de arbetade tillsammans. Många saker står fortfarande oförklarade för Harold, till exempel Queenies mycket hastiga uppbrott från arbetsplatsen och orten. För att lösa hennes dilemma, uppmanar en av nunnorna henne att skriva ner sin syn på allting som hände då och lämna det till Harold i form av ett brev. Queenie accepterar idén, nunnan hjälper henne med renskrivning och lovar att ge brevet till Harold, så att han läser det innan han får lov att träffa Queenie.

Genom Queenies skrivande får läsaren undan för undan klart för sig vad som tidigare inträffat. Hon berättar inte bara om gamla händelser, utan beskriver också för Harold hur livet på hospicet är. Genom Queenies ögon får man så smått lära känna flera av de övriga patienterna. Frågan är om hon ska hinna bli klar med det väldigt långa brevet innan hon dör? Hon vill så gärna berätta färdigt och klargöra allting.

Queenie har inte haft det lätt. Hemligt kär i den redan gifte kollegan Harold och dessutom så småningom hemligt bekant med hans nästan vuxne son. Harold anar ingenting om Queenies kärlek till honom. Sonen misstänker däremot något (utan att avslöja det) och drar nytta av Queenie på olika vis. Hon hjälper honom ekonomiskt och med studierna så gott det går. Tyvärr dras han alltmer ner i ett "svart hål" och vägen dit kantas av missbruk. Så småningom är den enorma tragiken ett faktum i detta hemliga triangeldrama. Queenie tar på sig hela skulden och lever med sitt dåliga samvete resten av livet.


Omslag: Claire Ward.
Illustrationer: Andrew Davidson

Jag tyckte mycket om Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd. Därför blev jag väldigt nyfiken då jag upptäckte att jag nu kunde få lära känna Queenie och hennes historia. Det är en mycket gripande berättelse som kommer fram. Alldeles på slutet drar man efter andan över ett mycket sorgligt faktum, som då kommer i dagen. Även skildringen av livet på hospicet är väldigt intressant att läsa, även om ett sådant ställe i sig själv är en sorglig plats. Om du ännu inte läst om Harolds vandring, tycker jag absolut att du ska göra det. Sedan fortsätter du förstås med Miss Queenies osannolika kärlekssång. Den sistnämnda fungerar faktiskt också att läsa som fristående för den som hellre vill börja med den.




*Rachel Joyce har även skrivit Två sekunder i Byron Hemmings liv. Du finner min recension om den boken här. Dessutom har hon skrivit en novell, som bara kommit ut i epubformat. Den heter A Faraway Smell of Lemon och finns inte på svenska. Eftersom jag gillat alla Rachels romaner är jag förstås nyfiken på denna lilla berättelse också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...