måndag 28 mars 2016

Tu tu tu!

Jag har läst ännu en novell. Den heter Tu tu tu! och skrevs av Astrid Lindgren. Den ingår i samlingen Sunnanäng, som kom ut första gången 1959. Frågan är dock om denna berättelse är en saga, en novell eller en barnnovell. Jag har sett alla benämningarna. Tittar man på Astrid Lindgren i Wikipedia är Sunnanäng en novellsamling och då bör Tu tu tu! med andra ord vara en novell. Kikar man sedan på Sunnanäng i Wikipedia benämns Sunnanäng som sagosamling. På Novellix hemsida kallas Tu tu tu! för barnnovell. Tja, det är kanske hårklyverier. Berättelsen passar för alla åldrar, tycker jag.




Tu tu tu! är berättelsen om hur Stina Maria hamnade hos de underjordiska. Hennes farfar har alltid berättat om detta folk och andra, som man bör akta sig för. När familjen förlorar alla sina får, kan dock inte Stina Maria stå emot erbjudandet från en medlem av de underjordiska; hon ska få lika många får som hon förlorat till vargen – mot att hon ser till att farfar inte längre stör de underjordiska med sin ramsa "Tu tu tu!" då han också stöter hårt med sin käpp i marken. Stina Maria följer med ner till de underjordiskas värld för att hämta sina nya får, men sedan blir hon inte utsläppt igen. En underjordisk kvinna har fattat tycke för den blonda lilla flickan och vill behålla henne som sin egen dotter. Genom en magisk rörelse med handen får hon Stina Maria att glömma allt om sitt tidigare liv och hon tillbringar dagar och år hos de underjordiska. Frågan är om hon någonsin kommer att få se sin älskade farfar igen!

Astrid är Astrid, och hon kan verkligen konsten att berätta en saga. Även som vuxen är det lätt att fängslas av personerna i Astrids sagor. Jag fastnade särskilt för en beskrivning av farfar och Stina Maria. Farfar berättar om oknytt för flickan och Astrid konstaterar:

"Om allt detta talade farfar och Stina Maria, när de satt bakom fårhuset, den som är mycket gammal och den som är mycket ny på jorden förstår sådant bättre än andra."

Kloka ord från Astrid, tycker jag! Vi andra, som befinner oss i åldrarna mellan mycket ny och mycket gammal, har en del att lära av äldre och barn. I stället för att stressa runt som illrar, borde vi kanske sätta oss "bakom fårhuset" och prata om livets väsentligheter.

*

Jag, som är med i novellutmaningen, placerar denna novell/saga/barnnovell i kategorin "novell som är skriven på 1950-talet". Berättelsen finns som ebok, publicerad av Novellix. Men för att kunna läsa den måste man använda sig av Novellix särskilda app. Det går med andra ord inte att ladda ner den till en vanlig läsplatta. Mer information finner du på Novellix hemsida. Givetvis finns Tu tu tu! även som pappersbok.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...