![]() |
Bild ur Ulf Boyes familjealbum, via Wikipedia. |
Som jag förstår det genomgår den troende Malin en religiös kris och dessutom funderar hon mycket omkring sin egen person, en sorts identitetskris. Därför får man ta del av väldigt mycket inre tankar. Malin söker på olika sätt hjälp; genom en vanlig doktor, genom en väninna samt genom en kristendomslärare hon har förtroende för. Dessvärre tycks det som att Malin inte upplever att hon får någon större hjälp. Under den här tiden blir hon också förälskad i en annan ung klasskamrat på seminariet och ska brottas med tankarna omkring detta. På något sätt tycks Malin ändå finna ett sätt att i slutändan hantera sina funderingar och inre demoner.
Jag tyckte ärligt talat att detta var en mycket förvirrande bok att läsa. Jag hade svårt att hänga med i Malins inre tankar. De mystiska "dialogerna" som sprängdes in här och där gjorde inte saken bättre. De delar av boken, som skildrade livet och skeendena på seminariet, var mer intressanta och förståeliga. Men att läsa Kris i syfte att få en bild av livet på ett lärarinneseminarium, är mindre bra. Det centrala är inte att skildra något sådant. Malins kris och inre tankar om sig själv är bokens huvudsakliga innehåll. Såvitt jag förstått är denna bok självbiografisk – det handlar med andra ord om Karin själv. Jag tyckte inte Kris var bra, och jag känner mig inte överdrivet lockad att läsa mer av Karin Boye efter denna läsning. Vill du läsa Kris, finner du den alldeles gratis hos Litteraturbanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar