Det lilla bageriet på strandpromenaden

Jag lockades av Det lilla bageriet på strandpromenaden, skriven av Jenny Colgan och översatt av Birgitta Karlström, eftersom jag trodde att det var en feelgood-roman. Under läsningens gång visade det sig att denna bok snarare är en chick lit-berättelse.

Fint omslag, skapat av Hanna Larsson.

Vi möter Polly då hon är på väg att förlora allt hon hade i en konkurs. Den flotta lägenheten försvinner ur hennes liv, liksom pojkvännen. Polly hade ett företag tillsammans med honom, så även hennes jobb har gått upp i rök. Ett litet tag bor Polly hos sin väninna på hennes soffa innan hon får nog och tar till en drastisk lösning. Hon får nys om en liten lägenhet långt ute på den cornwallska landsbygden (närmare bestämt på en liten ö) och bestämmer sig för att flytta dit. Polly får kämpa för att hålla näsan över vattnet; det finns en bitter gammal tant att tampas med och dessutom måste hon finna ett sätt att försörja sig.

Polly har dock en talang och det är att hon är väldigt duktig på att baka. Ganska snart får folket på den lilla ön klart för sig att Polly bakar betydligt bättre bröd än den bittra tanten. Det gör förstås inte relationen mellan Polly och bittra tanten bättre. Men, som den rådiga kvinna hon är, lyckas Polly skapa sig ett liv som bagare och dessutom i relativt god sämja med bittra tanten. Kärleken kommer åter in i hennes liv, även om den till att börja med gör henne besviken.

Det finns delar i denna berättelse som jag gillar, medan andra saker inte känns lika lockande. Att berättelsen utspelar sig längs Cornwalls kust är intressant. Polly tar hand om en skadad lunnefågel och detta är avsnitt jag verkligen gillar att läsa. Hennes brödbakande är också lockande och inspirerande. I slutet av boken finns dessutom recept! Ett stort plus! Många böcker som handlar om matlagning i olika former har inga recept, vilket jag alltid tänkt är en miss. Lagas det mycket mat, blir man som läsare onekligen nyfiken på hur recepten ser ut.

Mindre intressant för min egen del, är att läsa Pollys och hennes väninnas funderingar på karlar. De är båda i trettioårsåldern och dialogerna mellan dem, och mellan dem och olika män, kan vara väldigt ironiska och delvis kryddade med svordomar. Inget för mig, kände jag. Men vet man om att Det lilla bageriet på strandpromenaden är mer chick lit än feelgood, så kan man säkert fångas av Pollys öden och äventyr på den cornwallska landsbygden. För den som gillar den här boken, kan jag nämna att under våren utkommer fortsättningen. Den heter Sommar på strandpromenaden.