Huset på udden

Agatha Christie skrev många pusseldeckare, men 1958 publicerades en bok som mera beskrivs som en psykologisk thriller. Den lär också ha varit författarinnans egen favorit. Huset på udden heter den. Den är nyöversatt av Helen Ljungmark.

Omslag: Sara R Acedo.

Den rika familjen Argyle bestod fram tills för två år sedan av mor, far och flera adoptivbarn. De sistnämnda är unga vuxna och delvis utflugna ur boet. Tätt knutna till familjen finns också faderns sekreterare och en före detta sjukgymnast. För ett par år sedan inträffade en händelse som såklart chockerade hela familjen – den kärleksfulla och moderliga mrs Argyle blev brutalt mördad! Ganska snart stod det klart att familjens svarta får – den vanartige och besvärlige adoptivsonen Jacko – var skyldig till dådet. Han dömdes mot sitt nekande, slängdes i fängelse och avled där av lunginflammation.

Övriga familjen har försökt återhämta sig från den fruktansvärda händelsen, och är på god väg att lyckas med detta, då en doktor Calgary plötsligt dyker upp. Denne hävdar med bestämdhet att han kan ge Jacko alibi. Det skulle i så fall innebära att Jacko var oskyldig, precis som han hävdat hela tiden. Doktor Calgary är övertygad om att han kommer med ett glatt och positivt budskap till familjen. Men de reagerar inte alls som han förväntat sig. Snart inser doktorn skälet till detta; om inte Jacko var den skyldige, så måste någon av de övriga i familjen vara mördaren!

Huset på udden är spännande och mycket välskriven. (Jag reagerar dock på att man vid något tillfälle duar en person som på samma gång tilltalas med sin titel – inte särskilt brittiskt och inget som författaren kan lastas för.) Agatha Christie får lätt läsaren att misstänka varje familjemedlem i tur och ordning. De tycks alla hysa motstridiga känslor inför den alltför moderliga mrs Argyle, vars moderskänslor till och med kunde uppfattas som kvävande. Jag kan verkligen rekommendera dig att ta reda på vad som egentligen inträffat i Huset på udden!