![]() |
Omslagsbearbetning: Anna Levahn. |
Den yngsta, Hettie, arbetar som dansinstruktris på ett danssställe. Hon är knappt tjugo år. Hennes bror lever med svåra psykiska följder av sina upplevelser i kriget. Hettie skulle vilja komma på ett sätt att hjälpa honom. De bor båda två tillsammans med sin mor. Hettie är rastlös och vill att "framtiden" ska komma nu, helst genast. Allra helst skulle hon vilja klippa av sitt långa hår till en modern bobfrisyr, så som hennes självständiga väninna gjort. Men detta är något som modern starkt motsätter sig.
Evelyn är trettio. Hon har förlorat sin fästman och kämpar på med sin tillvaro som kontorsanställd på pensionsmyndigheten. Uppgifterna går ut på att möta och administrera en oändlig kö med män, som efter kriget inte längre kan försörja sig och är beroende av att få pension. Evelyn kommer från en välbärgad familj, men trivs inte så bra med dem och de har inte mycket kontakt. Hon bor tillsammans med en väninna, vilket anses som kontroversiellt.
Ada är omkring fyrtiofem, skulle jag gissa. Hon och hennes make bor i ett litet hus i ett idylliskt område. De har förlorat sin son i kriget. Han var också deras enda barn. Maken sköter sitt jobb och odlar entusiastiskt sin kolonilott. Ada är fast i sorgen och tycker sig gång efter annan skymta sin son på stan. Hon funderar mycket på varför inte hon fått brev från staten, så som grannen, angående var hennes son ligger begravd, hur han dog etcetera. Det "enda" hon fått är ett brev som helt kort talar om att han är död. Därför fantiserar hon om att han egentligen inte är död, att han plötsligt en dag ska komma tillbaka.
Parallellt med dessa kvinnors vardag, får läsaren också en inblick i hur det gick till då "den okände soldaten" grävdes upp ur sin grav på västfronten, gjordes i ordning och placerades i en fin kista, transporterades från Frankrike till London samt begravdes under en ståtlig ceremoni den 11:e november 1920.
Vakna utspelar sig bara under några få dagar i början av november 1920, men man får ändå fullt klart för sig hur Hettie, Evelyn och Ada har levt sina liv, både före, under och efter kriget. Evelyn och Ada är de som kämpar mest med sin sorg. Hettie är bekymrad för sin bror, men är också rastlöst intresserad av vad framtiden ska föra med sig. Under just dessa dagar, då hela stan förbereder sig för begravningen av den okände soldaten, inträffar saker som gör att man kan skönja ett hopp för de tre kvinnorna. Det ser ut som att de kommer att finna en väg ut ur sorgen.
Vakna är mycket intressant att läsa. Den innehåller mycket som skulle vara värt att diskutera i till exempel en bokcirkel. Dels får läsaren en bild av dåtidens London med allt från den förbjudna jazzen till de unga kvinnornas sätt att slaviskt följa modet och linda sig under klänningarna. Dels får man en god insyn i hur bedövande sorgen efter kära anhöriga kan vara. Dessutom får man en liten inblick i det totalt meningslösa frontkriget och vilka konsekvenser olika händelser kunde få för individerna. Alla människor upplever sorg på olika sätt, och var och en måste finna sin egen väg ut ur den. Genom främst Ada, men också Evelyn, blir det tydligt att det ändå finns hopp. Anna Hope har gjort ett omfattande researcharbete för att kunna skriva boken, som är hennes debut, och det märks. Jag är imponerad och jag kan verkligen varmt rekommendera Vakna!
Åh, vilket bra inlägg! Denna ska jag lugnt läsa :)
SvaraRaderaTack, kul att du gillade inlägget! :-) Hoppas du får en god läsupplevelse med boken.
Radera