Litteraturbanken och Bokcirklar.se arrangerar under oktober 2015 till mars 2016 något så lockande som Klassikercirkeln. Det övergripande temat är tidlösa kvinnoöden. Varje månad läser man en klassiker, enligt en särskild lista, och "bokcirklar" kring denna.
Jag tycker detta låter både lockande, intressant och spännande. Alla de aktuella klassikerna finns tillgängliga som eböcker helt gratis hos Litteraturbanken. Följande titlar är utvalda:
Man kan läsa alla titlarna och vara med på respektive cirkel eller bara de man själv tycker är mest intressanta. Hur mycket man vill delta och fördjupa sig är också väldigt fritt. Läs mer om allting på Bokcirklar.se och på Litteraturbanken. Länkar till eböckerna finner du hos Litteraturbanken. Bokpuffen.se erbjuder dessutom inläsningar av inledningarna till de här klassikerna.
Jag ska erkänna att jag inte läst en enda av dessa klassiker tidigare. Så nu ska jag kasta mig över Carl Jonas Love Almqvists bok! :-)
I novellsamlingen Fel grav och andra berättelser har jag funnit och läst novellen med samma namn, Fel grav. Denna samling berättelser är skrivna av Kelly Link och översatta till svenska av Ia Lind. På originalspråket heter samlingen Pretty Monsters. Då den gavs ut på svenska valde förlaget att dela upp Pretty Monsters i två delar, dels den ovan nämnda och dels Askungeleken och andra berättelser. På engelska finns denna titel som ebok, men föredrar man att läsa på svenska måste man tyvärr nöja sig med en pappersbok önske-ebok. Illustrationerna i boken, en till varje novell, är gjorda av Shaun Tan.
Omslag: Alma Söderlind.
Fel grav handlar om den tonårige Miles Sperry, som föreställer sig en karriär som framgångsrik poet. Det finns bara en hake. De bästa dikterna han skrivit lämnade han helt romantiskt i händerna på sin döda flickvän då hon låg på lit de parade inför sin begravning. Därför följde de med henne i graven. Miles tog inga kopior av dikterna, för han tyckte just då att de var enbart för flickvännen, trots att hon var död. Nästan ett år efter begravningen har han dessvärre ångrat sitt infall. Han har kommit till insikt om att han aldrig någonsin kommer att kunna skriva något liknande igen hur han än anstränger sig.
Med denna skrivkramp i bagaget beslutar sig Miles för att den enda lösningen är att ta tillbaka dikterna. Detta betyder förstås att han måste gräva upp flickvännens grav. Han planlägger hela projektet mycket noga och skrider sedan till verket. Givetvis måste en aktivitet som denna ske på natten. Det tar tid för Miles att gräva sig ner i marken, trots att han har en batteridriven spade med teleskopskaft. Långt fram på småtimmarna når han slutligen sitt mål. Men hur ska han få upp locket på kistan? Han har bara grävt fram en yta som motsvarar kistans area, så han måste balansera på yttersta kanten och med hjälp av foten försöka pressa upp locket. När han trycker in tårna i glipan, känner han hur foten fastnar. Eller är det rentav så att någon håller honom fast?
Shaun Tans illustration till Fel grav.
Fel grav är en riktig spökhistoria, skriven för en ung publik. Kelly Link har gott om fantasi och berättelsen tar vändningar som man knappast kan ana. Som läsare lider man med Miles då han inser att han gjort något, som han inte kan återställa till sitt ursprung. Det är ingen superläskig eller blodig historia, som tur är. Den är snarare lagom hemsk på ett annat sätt, för vad gör man när man fått ett tvättäkta spöke på halsen som inte vill lämna en? Ett spöke som dessutom påstår att hon inte alls är Miles flickvän. Vem är hon egentligen? Och vad gör hon i flickvännens grav? Eller har Miles grävt upp fel grav?
*
Detta är novell nummer två i årets novellutmaning. Jag placerar den i kategorin "läs en novell som har samma namn som titeln på novellsamlingen den är med i".
Jag har upptäckt att det fungerar väldigt bra att "gå på bokmässa", även om man inte befinner sig i Göteborg. Genom sociala medier går det faktiskt att få en hyfsat god inblick i vad som sker. Jag är aktiv på Twitter och inget annat, men det är gott nog. Jag har fullt upp med att läsa roliga, spännande och intressanta tweets från mässan.
Förra året konstaterade jag dessvärre att det var väldigt svårt för en eboknörd att göra fina bokmässefynd. I år får jag intrycket av att det är lättare. Bonniers förlag, Natur & Kultur samt inte minst lilla Catoblepas förlag har satsat på att ge oss eboknördar möjligheten att fynda. Det finns kanske fler ... I vilket fall som helst är det mycket roligt att se att eböckerna får vara med och synas bland alla pappersdito. Heja alla förlag som satsar på att synliggöra eboken!
Vill man veta mer om vad som händer på Digitala torget – samlingspunkten för eboknördar på mässan – kan man med fördel följa Elibs Twitterkonto. Då får man intressanta och tänkvärda sammandrag i kortform från olika föreläsningar. Mycket värdefullt!
Sist men inte minst delar alla närvarande bokbloggare med sig av vad de ser och gör på mässan. På så sätt kan man som hemmavarande mäss-suktare få en glimt av nya böcker, författare, signeringar och seminarier samt glada bloggares möten med varandra. Tack för er hängivna rapportering!
Gillar du att läsa om gamla, väl dolda familjehemligheter? Då är verkligen Dimmornas lek en bok för dig! Det är Kate Mortons debutbok och den är översatt till svenska av Lena Torndahl.
Omslag: Anders Timrén.
Grace Bradley föddes år 1900, växte upp med en ensamstående mor och påbörjade som fjortonåring sin tjänstgöring som husa i det engelska herresätet Riverton Manor. Efter några års arbete stiger hon i graderna och blir kammarjungfru åt en av släktens unga kvinnor, den jämnåriga Hannah Hartford. I denna roll fungerar hon också delvis som Hannahs förtrogna. Det är nästan så att de båda kvinnorna i hemlighet känner sig som systrar, även om de givetvis måste hålla hårt på konventionen. Hannah har en lillasyster som heter Emmeline.
Hannah och Emmeline blir 1924 vittnen då en ung poet tar sig av daga under en stor bjudning på Riverton. De båda systrarna anses så chockerade att man inte tar upp deras vittnesmål om händelsen. Under åtskilliga decennier är därför den allmänna uppfattningen att det var fråga om just ett självmord. Den enda som känner till sanningen är Grace. I hela sitt liv har hon dock tigit om vad som egentligen skedde och vad som var orsaken till händelsernas utveckling.
Många år senare, det vill säga år 1998, tar en kvinnlig regissör kontakt med Grace. Regissören vill nämligen göra en film om den gamla tragedin och genom Grace vill hon få bekräftat att hon är på rätt väg med manus, miljöer och annat. Hon vill få filmen så autentisk som möjligt. Samtalen mellan Grace och regissören väcker åtskilliga minnen till liv – både glada och sorgliga. Men inte ens regissören får reda på den tragiska sanningen om poetens död. Det får bara Graces dotterson, Marcus. Åt honom spelar Grace in en samling kassettband, varav det mest avslöjande får han strikta instruktioner att lyssna till först efter hennes död.
Genom flera olika "dokument", till exempel ett stycke ur filmmanuset, tidningsnotiser, samtalen mellan Grace och regissören etcetera, får läsaren steg för steg klart för sig vad som egentligen utspelade sig på Riverton under tioårsperioden från 1914 och framåt. Det är en spännande skildring. Trots att jag i början av boken fick anstränga mig för att hålla reda på alla inblandade personer*, var det en bok som jag hade svårt att släppa. Eftersom berättelsen rör sig mellan dåtid och nutid (1998) kan man riskera att tycka det blir rörigt. Men på sätt och vis är det som med minnesbilder; man tänker kanske inte på allting i kronologisk ordning, utan tankarna löper mellan än det ena och än det andra. Grace gör dock sitt bästa för att Marcus (och läsaren) ska få klart för sig vad Riverton döljer. Även Graces egen bakgrund visar sig innehålla hemligheter. Dimmornas lek är en mycket spännande bok för den som gillar familjehemligheter, som utspelar sig i 1910- och 20-talets brittiska överklass.
*Min läsplatta har funktionen att jag kan markera en persons namn, göra en sökning och få veta alla ställen i boken där vederbörande figurerar. På så sätt blir det lätt att gå tillbaka och friska upp minnet kring vilka var och en är.
... eller inte bokmässa – det är den stora frågan*. Jag har grubblat och grubblat på hur jag skulle göra i år. Mässan lockar på många sätt, men på samma gång har jag inte så mycket tid att åka dit. Efter mycket funderande och tänkande har jag kommit fram till att jag står över mässan för denna gång. Men det finns annat mässrelaterat att roa sig med i stället ...
Bild via Mix Förlag.
Mix Förlag bjuder nämligen på något så spännande som sms-noveller, som utspelar sig i bokmässemiljö. Dessa skickas ut via just sms i form av en följetong. Det finns fyra olika noveller, och de genererar mellan elva och fjorton avsnitt beroende på vilken man beställer. Man kan givetvis anmäla sig till alla, men bara en åt gången. Så fort man läst en, går det bra att anmäla sig till nästa. Vilken tur, för jag tycker att de alla låter väldigt spännande och lockande!
Vad sägs om Bonniers hemlighet? Eller Montermonster? För att inte tala om Det sista minglet eller Gothia gigolo. Bara titlarna gör att man blir riktigt nyfiken. Om du vill veta mer, finner du information genom denna länk. Där kan du läsa mer om novellerna och hur man anmäler sig. För mig och andra hemmavarande mäss-suktare, låter detta som ett riktigt gott alternativ! :-)
Jag fann denna sympatiska bild hos det amerikanska förlaget RosettaBooks*. De är ett oberoende förlag som publicerar eböcker. De säljer varje år över en miljon eböcker över hela världen, enligt uppgift på hemsidan. De har också en läsvärd blogg.
Budskapet i bilden här ovanför får mig att le stort. Under semestern reste jag med flera olika tåg till olika destinationer i vårt land. Hur trevligt och mysigt är det inte att sitta på ett tåg och läsa en god ebok? Faktum är att jag flera gånger tänkte att jag ville sitta kvar på tåget i all evighet. :-)
*För den som blir nyfiken på RosettaBooks eböcker, kan jag berätta att de har en app att ladda ner till snillefoner och surfplattor. Genom denna app kan man få erbjudanden om gratis eböcker, få senaste nytt om utgivningar, ladda ner provläsningskapitel ur böcker du blir intresserad av samt delta i "nätgemenskap" med andra läsare.
I senaste numret av Granta, med temat vinnare, har jag funnit novellen Dragoner. Den är skriven av Gertrud Hellbrand.
Dragoner var soldater som förflyttade sig till häst, men stred till fots. Numera har dragonernas roll övertagits av motoriserade kompanier inom det militära. Novellen handlar dock inte om dessa forna medlemmar av armén. Hästar spelar likväl en stor roll för berättelsens huvudpersoner.
James Hartley är den skickliga brittiska ryttaren, som överger sitt fädernesland då han möter kärleken i form av den yngre mannen Paul Lindskog från Sverige. De skapar sig ett liv tillsammans i Pauls hemland. Med hjälp av den sistnämndes förmögna bakgrund bor de flott och lyxigt på sin hästgård. James tar deras liv på stort allvar och fortsätter att vara mycket framgångsrik på hästtävlingar. Paul framstår som ung, arrogant och hetlevrad. Han drar sig inte för att utnyttja sin anställde beridare till yttersta gränsen. James anar inget och frågan är om den som vet kommer att avslöja något.
Det är mycket hästar och hästiga händelser i denna novell. Ändå är det inte det som är det väsentliga. Hästarna bildar fond åt ett annat budskap. James är visserligen vinnare av i stort sett varje tävling han deltar i – men hur mycket vinnare är han på den privata fronten av sitt liv? Gertrud Hellbrands novell lämnar en hel del att fundera på för läsaren.
*
Dragoner är den första novellen jag läser i det kommande årets novellutmaning. Efter läsningen konstaterar jag dock att den känns svår att placera in i en av utmaningens beskrivningar. Så jag "drar det enkla kortet" och definierar den som "novell som är utgiven 2015".
Idag är det ebokens egen dag! Hipp hurra! En sådan viktig högtidsdag måste givetvis firas ordentligt. Vad sägs om denna delikata frukttårta? :-)
Ebokfest med frukttårta! Fotograf: herr Bokskorpion.
Vem säger att det är ebokens dag just idag? Jo, som med så mycket annat, kommer denna propå från det stora landet i väster. Genom denna länk kan du läsa mer om Read An Ebook Day. Och varför inte haka på ett så trevligt firande?
Läsplattorna poserar villigt och glatt inför herr Bokskorpions kamera.
Fira kan man förstås göra på valfritt sätt. Passa på att lära dig mer om eböcker och läsplattor, om du är nybörjare. Låna eller köp en ebok, som du länge velat läsa. Och framförallt; läs en ebok! Har du inte tid och lust för en lång roman, så finns det kanske möjlighet att läsa en novell.
Några trevliga titlar att fira Ebokens dag med. Fotograf: herr Bokskorpion.
Själv kommer jag att fortsätta läsa Kate Mortons Dimmornas lek då jag pendlar till och från jobbet idag. Den är verkligen spännande, om man gillar gamla familjehemligheter. Mer om den i en kommande recension.
Hur firar du Ebokens dag? Vad läser du för ebok just idag?
PS Som av en händelse råkar just detta inlägg vara mitt 700:e inlägg på bloggen. Verkligen mycket passande att fira inlägg nummer 700 på en ebokblogg just när det är Ebokens dag! :-) DS
I förra veckan, närmare bestämt den 8:e september, firades läskunnighetens dag. I år var det den femtionde gången som läskunnigheten uppmärksammades. Skribenterna på bloggen Språkutvecklarna har skrivit en mycket bra text om vikten av läskunnighet och faran med analfabetism. Läs gärna vad de skriver!
Jag fick för en tid sedan ögonen på en för mig okänd författare, som skriver böcker på lättläst språk. Hon heter Ann-Charlotte Ekensten. Att det finns böcker skrivna även för den som av olika skäl har det mödosamt med läsningen och/eller läsförståelsen är väldigt viktigt. Det är något som ligger Ann-Charlotte varmt om hjärtat. Hennes senaste två böcker handlar om den unga kvinnan Emma. Jag blev nyfiken på dessa böcker, som är de första delarna i en serie som heter Emmas liv och som riktar sig till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
I Egen nyckel får man träffa Emma då hon står inför något mycket spännande i sitt liv. Hon ska nämligen flytta hemifrån. Till sin hjälp har hon sin bror och sin far. Eftersom Emma har vissa svårigheter i vardagen, kommer hon att flytta till en lägenhet där det finns tillgång till stöd och hjälp då hon behöver. Det är ett stort ansvar att ta hand om sitt eget hushåll. Men Emma har verkligen sett fram emot att flytta hemifrån och har samlat saker att ha i sin nya bostad i flera år.
Jag tycker Ann-Charlotte lyckats mycket bra med att förmedla Emmas glädje och entusiasm då hon står inför sin spännande flytt. I ansvaret för en egen lägenhet finns också det faktum att hålla reda på nyckeln till dörren. Vid ett tillfälle tror Emma att hon dessvärre slarvat bort den. Känslan av panik i det ögonblick innan hon finner nyckeln igen, är något som alla och envar kan känna igen sig i. Egen nyckel är en bok, som ger möjlighet till tankar och diskussioner för den som är i Emmas situation eller som har någon som Emma i sin närhet.
Andra boken om Emma heter Kär i kärleken. Här får läsaren möta Emma på hennes arbetsplats. Hon har en arbetskamrat som är snäll och vänlig. Han heter Kim och Emma tycker om att prata och ha roligt med honom. Frågan är om det även finns starkare känslor inblandade. Är Kim kär i Emma? Är Emma kär i Kim? Emma har många frågor att fundera på. Som tur är hjälper hennes bror henne att reda ut begreppen. Vill du veta vad Emma kommer fram till? Läs boken! ;-)
Återigen tycker jag att Ann-Charlotte fångar Emma och hennes tankar väldigt väl. Kärlek och känslor är något som alla människor funderar över, inte minst när man är ung. Att få läsa om Emma och hur hon och hennes bror reder ut vad som är vad, tror jag skulle kunna vara till hjälp för många som går och tänker i liknande banor.
Båda böckerna har fina illustrationer, både på omslaget och inuti, som är gjorda av Christina Heitmann. En detalj, som jag personligen tycker är rolig, är att Emma faktiskt har glasögon och att dessa "får" vara med i illustrationerna. Är det annars inte vanligast att människor återges utan glasögon, oavsett om de använder sådana eller inte?
Ann-Charlotte har en egen trevlig blogg, där man kan följa hennes skrivarbete och få veta när hon gör framträdanden. Hon har blivit intervjuad i radio i samband med just läskunnighetens dag.
En dag på semestern var jag i Nora tillsammans med Milla på Millas hälsoblogg. Vi deltar i samma bokcirkel regelbundet. Förra hösten ledde läsningen av boken Expeditionen: Min kärlekshistoria till att vi besökte Grenna Museum för att titta på utställningen om Andrées nordpolsexpedition. Den gången, liksom nu i Nora, var både Millas make samt min sambo, herr Bokskorpion, med. Och precis som förra utflykten hade vi väldigt trevligt ihop.
Nora var Maria Langs hemort och numera kan man vara med om så intressanta saker som en Mordisk vandring eller gå en nattvandring på samma tema. Mitt sällskap och jag valde att gå den Mordiska vandringen, som är på dagtid.
Just denna lördag genomfördes den etthundrade vandringen, fick vi veta. Maria själv firade nog detta genom att sända ned ett riktigt rejält deckarväder över oss. Det ösregnade så oerhört mycket att vi nästan spolades bort. Men både kul och mycket intressant var det ändå. Vår ciceron, Marias systerson Ove Hoffner, gjorde det bästa av situationen. Han bjöd på såväl information som roligt skådespel. Till sin hjälp hade han journalisten Anette Rimònt.
Ove levandegjorde Maria bland annat genom att klä hennes byst i de hattar och sjalar som hon använt då hon levde. Att ha en byst eller en gata uppkallad efter sig var för övrigt något Maria avrådde från. Hon hotade med att komma och spöka för den som ställde upp någon form av staty eller byst samt namngav en gata efter henne. Man kan undra hur det gått för de som varit inblandade i bysten och den gränd som fått hennes namn. ;-)
Vi fick veta mycket intressant om Maria och hennes skrivande samt var hon bodde och vad hon tyckt och tänkt om saker och ting. Tycker man om Marias böcker och har vägarna åt Nora, så är denna vandring mycket väl värd att följa.
Vid stationen i Nora finns en järnvägsvagn full av gamla ting. En avdelning innehåller en Maria Lang-utställning. Där kan man bland annat se gamla tidningsurklipp och fotografier samt lära sig vilka som var hennes "mordvapen" och hennes favoritgifter.
Här är en liten reklamfilm för Mordisk vandring:
Blir du nyfiken på nattvandringarna, kan du få en liten glimt av dem här:
Jag har tidigare läst Mördaren ljuger inte ensam och Farligt att förtära med stor behållning. Strax innan besöket i Nora läste jag Inte flera mord! som är den tredje boken i serien om Puck Ekstedt, Christer Wijk och de andra. Inom kort kommer jag att skriva även om den här i bloggen.
Givetvis åt vi gott, hade trevligt och promenerade runt i mysiga Nora både före och efter den guidade turen. Millas make är en duktig fotograf och jag kan verkligen rekommendera ett besök på Millas blogg för läsa mer om utflykten och se de fina bilderna.
(Stillbilderna i inlägget är tagna med den "avancerade" iPhone 4S-kameran av Bokskorpionen.)
När firandet av novellen är över för den här gången, behöver man ändå inte hänga läpp. Helena, som står bakom bokbloggen Ugglan & boken, har nämligen skapat en jättefin novellutmaning för den som vill fortsätta att fördjupa sig i novellernas spännande värld.
Läs mer om utmaningen och hur den går till på Ugglan & boken. Blir du sugen på att delta, har du lång tid på dig. Utmaningen varar ända till den 19:e juni 2016. Men det är också många punkter att bocka av på utmaningslistan. En novell i veckan har Helena räknat ut att det blir i genomsnitt, om man vill försöka pricka in hela listan.
Jag tycker att Helena skapat en mycket fin utmaning, och kommer givetvis att anmäla mig som deltagare. Under minimässan igår fann jag många intressanta noveller att läsa under kommande år.
Idag är det novellens dag – utropad under högtidliga former av Oline Stig (ordförande i Litteraturhus Lund), ackompanjerad av Harald Leander på blåsintrument och Katarina Mazetti på dragspel samt teckentolkad av Annica. För att hylla novellen har Litteraturhus Lund arrangerat en novellfest, som pågår i dagarna två. Idag ägde den rum i Lunds konsthall.
Teckentolken Annica tillsammans med Oline Stig.
Under dagen pågick ett fyra timmar långt program, som företrädesvis präglades av uppläsningar av noveller. Mellan varven var det även musikunderhållning och samtal om noveller. Parallellt med framträdandena pågick en mycket söt liten minimässa, där man kunde fynda såväl enstaka noveller som hela novellsamlingar.
Minimässan under ett lugnt ögonblick, då publiken trollbands av novelluppläsning.
Från början funderade jag på om det skulle fungera att hålla koncentrationen under ett så digert och intensivt program. Men snart märkte jag att novellerna i de flesta fall var så fängslande att man med spänt intresse lyssnade vidare med lätthet. På sätt och vis kanske det också underlättar om man är van vid uppläsningar, till exempel i form av ljudböcker.
Novellmaraton inleds av en student vid Författarskolan.
Större delen av programmet teckentolkades av två tolkar som turades om. Det var en fascinerande upplevelse att se dessa tolkar i arbete. Som hörande kan man ju fästa blicken var som helst och ändå avnjuta novellen. Att då passa på att se tolkens version var mycket intressant.
Tio studenter från Författarskolan i Lund, danska författaren Ida Jessen och hennes översättare Ninni Holmqvist, kulturjournalisten Matilda Gustavsson, författaren Melker Garay och författaren Katarina Mazetti bidrog alla till firandet av novellen idag. För musikunderhållningen stod Mats Granath och Liv Hargne Granath.
På minimässan frågade jag givetvis efter novellerna och novellsamlingarna i epub-format. Till min stora glädje var det omkring hälften av utställarna som svarade jakande. Som exempel kan jag nämna att Novellix novellprenumeration går att få i såväl pappers- som epubformat. Förlaget Chinlit ger ut sin litteratur även som eböcker. Detsamma gäller för bokförlaget Norlén & Slottner, som ger ut Melker Garays noveller. Litteraturtidskriften Granta fanns också på plats och kunde berätta att en del av deras innehåll kan köpas i form av digitala utgåvor, som de kallar Grantasinglar. Det är helt enkelt noveller, styckvis förpackade i epubformat.
I kväll fortsätter programmet, dock utan min närvaro. I morgon är det seminarium och novellfilmvisning på biografen Kino.
Min lilla novellfestival här i bloggen är slut nu. Men glöm för all del inte bort att i morgon, lördagen den 12:e september, är det novellens dag. Novellen firas hela helgen i Lund genom Novellfest 2015. Det är Litteraturhus Lund, som står bakom, tillsammans med Kino och Lunds Konsthall.
Du finner mer information och program på Litteraturhus Lunds hemsida för evenemanget. Missade du något av mina novelltips under den gångna veckan? Eller vill du titta tillbaka på äldre novelltips här i bloggen? Du finner dem alla, samlade under fliken "Noveller".
Det är inte fredagen den 13:e idag, och tur är väl det. För börjar man läsa novellerna i 13 svarta sagor, är det lätt att bli lite skakig. Redaktör för denna samling ruggiga noveller är Jonny Berg.
Omslagsdesign: cinna form & produktion.
Det är idel namnkunniga skräckförfattare representerade i denna välgjorda novellsamling. Några av dem känner jag till sedan tidigare och några var helt nya bekantskaper för mig. Här är hela listan:
Gastkramad av Lova Lovén
Dödspatrullen av Katarina Emgård
Köttkvarnen av Mattias Lönnebo
Djuptjärn av Elisabeth Östnäs
Den sjunde av Love Kölle
Flockdjur av Mikael Strömberg
Kidnappad av Eva Holmqvist
Befallaren av Fred Andersson
Följeslagare av Christina Nordlander
Marken där är sank av Alexandra Nero
Boeuf Bourguignon av Ida Tellestedt
Pappas store pojke av Johan Grindsäter
Hungrig skugga av Love Kölle
Det är egentligen orättvist att peka ut särskilda favoriter, för alla novellerna är skrämmande och rysliga, var och en på sitt sätt. De innehåller allt från lite mer klassisk spökhistoria till berättelser om farliga monster och gastar. Många av dem handlar om barn, och det blir nästan ännu mer hemskt då. Det är lätt att minnas hur det var att vara liten och rädd för något. Men jag ska rätta mig lite. Inte riktigt alla novellerna är mörka, farliga och rysliga. En av dem är ljus och hoppfull. Visserligen handlar det om ett barn som kommit till skada. Men hon får på så sätt kontakt med sin ledsagare, en sorts skyddsängel. Trots att jag inte skulle peka ut en särskild novell, vill jag ändå säga att just den är min favorit. Den heter Följeslagare och är skriven av Christina Nordlander.
Gillar du skräck, kan du se fram emot många kalla kårar och hemska läsupplevelser med 13 svarta sagor.
Jag bara väntar på att Conny Palmkvists böcker ska komma i epubformat. De verkar nämligen så bra. Än så länge har jag dock hittat en novell skriven av honom, nämligen Fyrvaktaren.
Omslagsbild: Stuart Monk.
Gamle Simon bor kvar i fyren han vaktat under sitt yrkesliv. Han är numera helt ensam, sedan han blev änkling för femton år sedan. En och annan tur med bussen in till mer bebodda trakter blir det emellanåt. För övrigt lever han stillsamt i samklang med natur och djur. En dag kommer en pojke simmande in på en flytboj. Var han kommer ifrån är en gåta. Det är något märkligt med honom. De båda har sällskap ett tag, innan Simon plötsligt känner att det är dags. Då börjar också fyren lysa igen, alldeles av sig själv.
Fyrvaktaren är en mycket stillsam berättelse – en gammal mans betraktelser. Man får ta del av både hans nuvarande tillvaro och delar av hans tidigare liv. Slutet är både märkligt och förbryllande, men det ger också läsaren möjlighet att själv fundera över livets slut och vad som då sker. Conny skriver bra och denna novell gav mig mersmak. Nu gäller det att hålla tummarna för att hans romaner publiceras i epubformat också.
Eva Holmquist är en författare som skriver såväl fantasy för barn och ungdom, som tänkvärda noveller för vuxna. Jag har tidigare läst hennes Beslutet, Peligro och Att dö väl med stor behållning. Den sistnämnda är för övrigt ett samarbete mellan Eva och hennes kollega Oskar Källner. Nu vill jag gärna tipsa om Evas En annan dag.
Omslag: Andreas Raninger.
I En annan dag får man lära känna androiden Bella. Hon och hennes gelikar är inte kapabla att känna känslor av något slag, anser människorna. Därför utnyttjas de som slavar. Bellas jobb är att vara tågvärdinna på det transatlantiska expresståget. I det yrket får hon utstå mängder av trakasserier och olika sorters kränkningar. Känslorna finns visst, så det är både jobbigt och tärande att ständigt bli behandlad på detta sätt.
Bella har turen att möta Tom ombord. Han är en kollega och också android. De blir förälskade i varandra och Bella börjar drömma om ett annat liv. Tom vet hur man kan ta sig ut ur tåget och han tar med Bella för att visa hur det ser ut på utsidan i den riktiga världen – något hon aldrig upplevt förut. Frågan är om de båda kan skapa sig ett liv tillsammans någon annanstans.
Eva skriver mycket bra. Precis som i ett par av hennes tidigare noveller, finns det mycket att fundera över även i En annan dag. Hur behandlar vi människor varandra? Hur blir människor med olika typer av serviceyrken behandlade? Det finns tyvärr alltför gott om folk, som anser att en serviceperson ska kunna stå ut med vad som helst och dessvärre också utsätter vederbörande för allt från nonchalant beteende till rena trakasserier. Man behöver inte vara en android ombord på Evas fiktiva tåg för att bli utsatt för kränkningar och hot – livs levande tågvärdar går varje dag till sina arbeten med denna fara hängande över sig. Jag tycker att Evas novell är mycket läsvärd och tänkvärd. Därför vill jag verkligen rekommendera den!
Jag har tidigare läst Lova Lovéns Kummelbarn, som är en riktigt skräckinjagande novell. Jag gillar Lovas berättarstil, så därför var det spännande att läsa hennes Pupillen.
Amanda är massör. Hon är ovanlig på så sätt att hon dessutom är blind. Detta kan nog vara en fördel i yrket, eftersom hennes övriga sinnen kompenserar för synen. En dag får hon en kund, som hon genast märker är annorlunda jämfört med de vanliga kunderna. Han utmärker sig dessutom för att komplimentera hennes speciella ögon – det har ingen annan gjort förut.
Efter ett tag träffar Amanda sin kund igen. Det tycks vara av en slump. Hon sitter på ett café då han dyker upp. Eller är det inte en slump? Kunden råkar spilla kaffe på sin skjorta och av någon outgrundlig anledning erbjuder Amanda honom att få låna en tröja, eftersom hon bor alldeles i närheten. Vid det laget börjar det kännas rysligt att läsa, tycker jag. Hur vågar hon bara släppa in en fullständigt främmande person i sin lägenhet? Det undrar nog hon själv också, med tanke på vad som sedan sker.
Pupillen är en välskriven, ruggig och ryslig novell. Tur för mig att det var en novell, för Lova kan konsten att bygga upp en skrämmande atmosfär. Skildringen av en blinds vardagliga tillvaro imponerar också. Läs denna pärla, om du vågar!
Maeve Binchy skrev under årens lopp ett antal noveller. Dessa hade hon intention att publicera i en novellsamling. Tyvärr avled hon innan dessa planer blev verklighet. Därför är Hos oss på Chestnut Street utgiven postumt. Eva Haskå har gjort översättningen till svenska.
Gemensamt för alla novellerna i Hos oss på Chestnut Street är att alla människorna som skildras har anknytning till Chestnut Street på ett eller annat sätt. Denna gata är fiktiv, men trots det väldigt realistisk och typisk för Dublin. Alla de människoöden man får möta i novellsamlingen är tänkvärda, var och en på sitt sätt. Några av dessa människor "stannar kvar" i ens tankar.
Jag glömmer inte skildringen av "Hinken" Maguire. Han är fönsterputsare och har sin egen lilla firma. Varje dag ger han sig iväg på sin cykel med sin fönsterputsutrustning, däribland hinkar. Han är näppeligen rik. Hans fru ger sig av och tar deras son med sig. Denne son växer upp till en ung man med tvivelaktigt leverne. Ändå ställer "Hinken" upp för honom oavsett vad han gjort. "Hinken" är positivt inställd, nästan på gränsen till naiv. Det går inte att glömma hans osjälviskhet och tro på sonen.
En person, som också satte avtryck, är taxichauffören som får bevittna allt möjligt bakom sin ratt men ändå förväntas vara osynlig. Sedan har vi brorsdottern, som först tror på men till slut genomskådar, sin fasters försök att upprätthålla en yttre fasad. Det är intressant. En annan brorsdotter "får" en farbror när hon är 25 år gammal. Då är han gammal och hon blir kontaktad av sjukvården som enda anhörig. I en novell får både huvudpersonen och läsaren lära sig ett mycket annorlunda knep mot sömnlöshet.
Detta är bara några få av alla levnadsöden som Maeve Binchy beskriver. Jag, som gillar hennes berättarstil väldigt mycket, hade stor glädje av att läsa denna sista bok skriven av hennes penna. Precis som i så många andra av hennes böcker, är det den vanliga människan och det vanliga irländska livet man får möta. Detta blir i all sin enkelhet både intressant, tänkvärt och lärorikt.
Det är väldigt roligt att novellen får en alldeles egen festival, tycker jag. Noveller har så många fördelar. De är ett perfekt sätt att bekanta sig med en ny genre eller en okänd författare. När man har lunchpaus, åker till jobbet, väntar på att komma in till tandläkaren eller är "mellan två böcker" kan man med fördel avnjuta en novell. Eller helt enkelt läsa en sådan för dess egen skull – bara för att den är så rolig, skrämmande, intressant eller lockande. Noveller är briljanta små pärlor!
Jag har tipsat om noveller tidigare. Dessa tips finner du här; Novellveckan, Novelldagen och Påskenovellen. Vill du se samtliga novelltips, finner du dem här. Men häng på nu, för nu blir det ännu fler novelltips! Idag kommer det första, och sedan blir det ett nytt tips varje vardag.
I Örebro har man verkligen förstått sig på vad man kan göra med gamla pappersböcker. Där har invånarna bidragit till ett av de stora konstverken i OpenART, nämligen det som officiellt kallas Conciencia eller Awareness. Själv skulle jag vilja kalla det Bokbollen.
Bokbollen ligger farligt nära vattnet. Hoppas den inte rullar i.
Bokbollen med en man av normallängd
intill för jämförelsens skull.
Bokbollen finns nära Örebro slott.
Alicia Martin heter konstnären som skapat Bokbollen. Femtusen böcker har gått åt till konstverket. Utställningen OpenART* är tyvärr slut nu, men inspiration kan man ju ändå hämta därifrån. Har du som nybliven ebokentusiast pappersböcker som skräpar och tar onödig plats där hemma? Varför inte göra din egen bokboll i valfri storlek? Det kan bli en ypperlig trädgårdsprydnad. Trädgårdstomten har numera fått konkurrens om utrymmet i trädgården. ;-)
*OpenART är en mycket rolig, intressant, levande och inspirerande konstutställning av att ta del av. Missa den inte nästa år! (Bilderna är tagna av mig.)
