Familjen Wünschmann består av mor, far, en tonårig dotter och hennes lillebror. Relationen mellan de här fyra har med tiden blivit påverkad av vardagens alla vedermödor, som till exempel stress och för mycket arbete. Som om inte detta vore nog, råkar de dessutom illa ut på vägen hem från en misslyckad maskerad. De möter en skum tiggargumma, som visar sig vara häxa. Hon förvandlar dem alla till de monster som de för tillfället råkar vara utklädda till. När den första chocken lagt sig, inser de alla att de måste kämpa tillsammans för att återigen finna häxan och tvinga henne att förvandla tillbaka dem till sina vanliga jag. Men detta är lättare sagt än gjort. På outgrundliga sätt bär deras vägar till både Egypten och Transylvanien och de möter många skumma figurer, till exempel en urgammal mumie, på vägen. Om de lyckas? Tja ... det tänker jag inte avslöja här. ;-)
Detta är på sätt och vis en rolig bok med samma typ av knäppa humor som i Dålig karma. Men den är betydligt mer förutsägbar. Dessutom innehåller den ett inslag som jag har väldigt svårt för: Familjen träffar på en grupp turister. Dessa beskrivs som lite dumma i bemärkelsen korkade. För att understryka detta har författaren gett dem en utpräglad dialekt, som används i dialogerna. I den svenska översättningen har denna dialekt blivit något som jag tror är småländska. Just sådant ogillar jag starkt; att man tillskriver en dialekt och därmed alla de som talar densamma vissa egenskaper, i det här fallet dumhet.
Min åsikt är att du mycket väl kan läsa Min familj och andra monster om du gillar galen humor, men ska du bara välja en berättelse av Safier tycker jag att du ska läsa Dålig karma i stället. Den är enligt min åsikt betydligt bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar