These Foolish Things

Vilken är bäst - boken eller filmen? Det är en fråga man kan fundera på då en bok blir en film. Svaret känns inte helt givet, utan det beror på så många olika saker. Bland annat kan det ha betydelse hur mycket och vilka delar av bokens handling man har tagit med i filmen. Ett annat faktum kan vara huruvida man själv har skapat sig en tydlig inre bild av huvudpersonerna i boken och det sedan visar sig att de ser helt annorlunda ut i filmen. Valet av skådespelare kan också vara avgörande.

När det gäller These Foolish Things, skriven av Deborah Moggach, tycker jag att filmen är betydligt bättre och roligare än boken.

Grundhandlingen är densamma; flera britter väljer av olika anledningar att på äldre dar flytta från hemlandet till Indien. Ett par av dem är gifta, men annars känner de övriga inte varandra. Gemensamt för dem är dock att de kommer att flytta in på The Best Exotic Marigold Hotel (i boken har hotellet ett annat namn), eftersom detta utlovat goda premisser för just äldre gäster. För en del är kultur- och klimatkrocken besvärlig, medan andra klarar detta fint.

I boken får man lära känna var och en av de äldre lite mer grundligt genom att följa dem under en längre tid i Storbritannien. I filmen är detta moment betydligt mer komprimerat. Vidare fokuserar filmen på ett fåtal av personerna och skildrar dem ganska annorlunda jämfört med boken.

Bild via IMDb.

Både boken och filmen vill visa på äldres förutsättningar och möjligheter. De ger en del att fundera över. Boken är dessvärre långsammare och mer tråkig, men visar kanske mer realistiskt hur det kan vara att bli äldre. Filmen är betydligt roligare, utan att för den skull bortse från vissa av de mer allvarliga aspekterna.

Filmen fick en uppföljare i år, nämligen The Second Best Exotic Marigold Hotel. Handligen i den bygger givetvis på den första filmen, men inte alls på boken. Båda filmerna är väl värda att se. Jag såg dem först och läste boken efter det. Undras vad jag hade tyckt om jag gjort tvärtom - läst boken först - hade jag alls brytt mig om filmerna då?

Debborah Moggach har skrivit många böcker. Jag tyckte mycket om Tulpanfeber då jag läste den för flera år sedan. Intressant att nämna är också att det var hon som skrev manuset till 2005 års version av Stolthet och fördom.