Sidor

torsdag 23 april 2015

Världsbokdagen och Vit ljung

Idag är det Världsbokdagen. Detta är en dag som uppmärksammas på en rad olika sätt till förmån för boken, läsning, författare, upphovsrätt och allt som hör till dessa områden. Unesco instiftade denna temadag redan 1995 och inspirerades av en katalansk sedvänja. I Katalonien har man nämligen i mer än etthundra år firat Sankt Göran genom att ge bort en bok och få en ros tillbaka på just denna dag.

Man kan uppmärksamma Världsbokdagen på många olika vis. Danmark har under fyra års tid ett pågående landsomfattande projekt, som heter Danmark Læser. Inom projektets ram delar man idag ut otroligt mycket böcker över hela landet. Fyra tusen frivilliga bokläsare har tagit på sig uppdraget att dela ut etthundra tusen böcker i alla delar av Danmark. Mycket spännande! Och imponerande att lyckas organisera och genomföra ett så stort projekt som detta! En som blivit utvald till utdelare av böcker är bokbloggaren på bloggen BogormenOgMig. Jag hoppas hon kommer att berätta på bloggen om hur det var när hon delade ut sin andel av böckerna. Det skulle vara spännande att få veta.

Själv fann jag en skrivelse från Unesco och PEN, publicerad i Upsala Nya Tidning den 23/4 2010. Där omtalas flera tankeväckande saker, men det jag fastnade mest för var ett avsnitt (citerat här nedanför) om läsförmågans betydelse för jämlikhet och en väl utvecklad demokrati samt inte minst välstånd.

"Till demokratins fiender hör också den tunga hand som analfabetismen ännu lägger över utvecklingen mot större jämlikhet och större välstånd. 759 miljoner människor världen över kan varken läsa eller skriva. Två tredjedelar av dem är kvinnor. Utbildning för alla är ett av FN:s åtta millenniemål, men 56 miljoner barn kommer fortfarande att stå utanför skolsystemet år 2015 om inget radikalt görs. Unesco:s roll är att verka för att alla barn ska få gå i grundskolan. Bra skolor är ett kraftfullt vapen i kampen mot fattigdom, sociala fördomar och extremism. Det är också en god investering i ekonomisk tillväxt, ökat välstånd och säkerhet. Om alla barn ska få gå i skolan år 2015 krävs satsningar på ytterligare 16 miljarder dollar per år. Mot denna bakgrund är signalerna om nedskärningar i det svenska biståndet till utbildning särskilt beklagliga."

När jag läste detta gick mina tankar dels till Malala och hennes kamp för utbildning åt flickor. (Vill du veta mer om henne, läs den mycket intressanta boken Jag är Malala.) Men jag funderade också på den bok jag läste under semestern och som fängslade och fascinerade mig. En viktig faktor för att barn och unga ska få utbildning är att det finns bra skolor och goda lärare.


Omslag: okänd.

1842 blev folkskolan lagstadgad och obligatorisk i Sverige. Alla barn skulle gå i skola. Detta medförde att skolor skulle organiseras överallt, även långt ute i bygderna. Varje socken fick ansvar att ordna med skolhus och anställa lärare. Detta var förstås inte helt lätt och tog lite tid, vilket man kan läsa mer om på Wikipedia. Denna organisation, med små skolor i varje socken, är bakgrunden till Mathilda Roos bok Vit ljung. Boken kom ut första gången 1907 och nu finns den tillgänglig igen, tack vare den digitala tekniken. Vit ljung ingår i Bonnier Digitals fina samling "Utmärkt urval".

Jag ska erkänna att jag fram tills nu haft en ganska "romantisk" bild av skolorna förr i tiden. Jag har sett framför mig ett litet pittoreskt skolhus och en snäll lärarinna, som bodde där och undervisade barnen. Allt i bästa "sörgårdsanda". Mathilda Roos fick mig att inse att dessa lärarinnors tillvaro inte alls var en dans på rosor.

I Vit ljung får vi följa en bygd, dess invånare och framförallt några av dess lärarinnor under ett antal år. Boken är skriven i romanform, men Mathilda har hämtat förutsättningarna från dåtidens verklighet. Hon ville visa hur lärarinnornas arbetsmiljö kunde se ut, vad de hade att kämpa emot för att kunna bedriva undervisning.


Strövelstorps småskola, som byggdes 1875. Bild via Strövelstorp Byalag.
Skolan och människorna på bilden är inte med i Vit ljung.

Det gällde för lärarinnorna att uthärda ensamheten i avlägset belägna små skolor. Var och en av dem bodde för sig själv i sitt skolhus. Det var inte alls självklart att dessa byggnader hölls i gott skick. Allting berodde på hur välvillig socknen var till att rusta skolhus och betala för undervisningsmaterial. De unga, entusiastiska lärarinnorna i Vit ljung ser från början i sina karriärer fram emot att få ägna sig åt sitt kall; att undervisa barnen. I verkligheten kunde de möta hårt motstånd från både sockenstämma och föräldrar. Förutom undervisningen, fanns det en rad andra uppgifter att sköta. Lärarinnorna skulle ansöka om pengar hos sockenstämman då de ville köpa undervisningsmaterial. De behövde ofta gå hem till familjer på kvällarna för att se till att de skickade barnen till skolan. Dessutom kunde de lätt falla offer för illasinnad ryktesspridning, oavsett om det handlade om deras undervisningsmetoder eller deras privata förhållanden. Ve den lärarinna som kom med nymodiga undervisningsmetoder och idéer! Och ve den ensamma lärarinna, som skaffade sig "pojkvän"!

Jag tycker det var oerhört intressant och lärorikt att läsa om dessa lärarinnor och deras liv. En av dem gick ett mycket tragiskt öde till mötes. Andra kämpade på, trots hårt motstånd och illasinnad ryktesspridning. Gemensamt för dem alla tycks vara att de, efter att ha tampats med olika motgångar, har blivit mycket besvikna på förutsättningarna för att kunna bedriva god undervisning. Trots detta håller tanken på barnen och deras framtid dem uppe.

Då jag läste kunde jag inte låta bli att jämföra dåtiden med hur vi har det nu. Likheterna är riktigt många. Dagens lärare kämpar fortfarande med samma dilemman som Mathildas lärarinnor, även om man idag inte behöver bo i kalla, dragiga skolhus. Dessutom kan jag inte låta bli att dra en viss parallell mellan dagens näthat och den illasinnade ryktesspridning som Mathilda målar upp. Det finns åtskilliga fler exempel då jag för mig själv tänkt saker som "oj, de hade samma bekymmer som vi idag!" eller "nutidens oro för hur det ska gå för mänskligheten fanns redan då".


Mathilda Roos som ung. Bild via Wikimedia Commons.

Mathilda Roos var en aktiv författare och skrev oftast romaner om olika missförhållanden i samhället, inte minst om kvinnors situation. Ett intressant faktum är att efter publiceringen av Vit ljung, tog regeringen initiativ till en stark förbättring för lärarinnorna. Det känns som att dagens lärare skulle behöva en ny "Mathilda Roos", som skulle kunna visa hur nutidens arbetsbörda för lärare ser ut. Är du det minsta intresserad av skola och undervisning samt dess historia, tycker jag att du ska läsa Vit ljung!


12 kommentarer:

  1. Många fina bilder har man sett från förr men det kanske är som vanligt. Leende barn på bild och ledsna i verkligheten när kameran stängs av!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det varierar nog, men själv tycker jag att många människor från förr såg väldigt uppstramade ut på bilder. Åtminstone på porträttbilder och arrangerade gruppbilder.

      Radera
  2. Vissa saker ändrar sig inte, tyvärr. Enda skillnaden mellan ryktesspridning förr och näthat nu är att i den moderna versionen sprider det sig snabbare till fler.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det! Att vi (mänskligheten) inte lär oss - det är beklagligt!

      Radera
  3. Låter som en intressant skildring av lärarinnors hårda verklighet. Sådana böcker kan vara spännande att läsa för att få en ny bild av historiska händelser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, att få veta hur det var för den "lilla människan" förr i tiden är en viktig konstrast till traditionell historieundervisning. Mycket intressant!

      Radera
  4. Visst får man perspektiv på tillvaron genom att läsa om äldre tider, gammalt folkliv och historiska människoöden. Detta lät som en intressant bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en väldigt intressant skildring, som jag kan rekommendera att läsa.

      Radera
  5. Införandet av folkskolan tror jag var avgörande för utvecklingen i vårt land. Intressant att läsa om förhållandena i skolorna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så var det helt klart. Men som med så mycket annat; de styrande vill införa saker, men i praktiken kan det uppstå diverse svårigheter. Det var mycket intressant att fördjupa sig i detta område.

      Radera