Stalins kossor

Bokcirkeln "träffades" igen igår kväll. Denna gång var vi ännu en medlem rikare; Emmelie ville vara med och diskutera Stalins kossor tillsammans med Västmanländskan, Milla, Boktokig och mig. Det är Sofi Oksanen som skrivit boken. Den har inte kommit ut som ebok i Sverige, men väl i Danmark under titeln Stalins køer. Birgita Bonde Hansen har översatt den till danska och Janina Orlov till svenska.

Omslag: okänt.

Boken är inte självbiografisk, men Sofi har säkert hämtat en del ur sin egen erfarenhet. Hon har själv estniskt ursprung och hon har lidit av ätstörningar, precis som bokens huvudperson. Berättelsen växlar mellan dåtid och nutid. Man får lära känna tre generationer kvinnor. Mormor, som bor kvar i Estland, modern som flyttar med en finsk man till hans hemland och dottern som växer upp i Finland.

Berättarjaget präglas av att hon måste gömma sitt estniska ursprung under sin uppväxt. Osäkerhet leder till ätstörningar och dessa har kanske sin källa i kraven på "hur man ska vara" och att man ska gömma undan en del av sin bakgrund hela tiden. De dåtida skildringarna ger en liten bild av hur det kunde vara att leva i ett Estland som styrdes av Sovjetunionen och varför man valde att ge sig av därifrån.

Detta skulle kunna vara en riktigt intressant bok, särskilt de delar som handlar om Estland. Dessvärre tyckte jag att boken var rörig och oengagerande. Detta var jag inte ensam om visade det sig. Inte någon av oss i bokcirkeln tyckte särskilt bra om den. Sofi har skrivit en del saker som irriterade mig. Säkert var det gjort så för att provocera. Men det (tillsammans med det faktum att jag inte blir engagerad) ledde i mitt fall bara till att jag till sist valde att avbryta läsningen av boken. Dessutom var det så att skildringarna av ätstörningen blev för detaljerade och förekom så mycket att det blev tjatigt. Några av oss i cirkeln tyckte att det bästa hade varit att skildra ätstörningar i en bok och livet för esterna i en annan. Förutom det hade det varit bra med en lite mindre rörig berättarteknik.

Några i cirkeln har erfarenhet av andra böcker skrivna av Sofi Oksanen. De tycker att de böckerna är bättre än Stalins kossor. Summan av kardemumman är att ska ni läsa något av Sofi Oksanen, bör ni kanske välja en annan av hennes titlar i första hand. Jag kommer dock inte att fördjupa mig i Sofis författarskap.

Kommande böcker i bokcirkeln: Mandelkärnan, Konsten att höra hjärtslag, Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett Ikeaskåp. Mer information finner du hos Boktokig.

Tårpilens år

När jag var barn och ungdom tyckte jag mycket om att läsa fantasy. Länderna och världarna i dessa böcker kunde delvis påminna om den egna världen. Men de innehöll också annorlunda företeelser och andra sorters varelser än vanliga människor och djur. De var väldigt lockande att förlora sig i. Vad som helst kunde hända. Det goda, ofta representerat av de små och oskyldiga varelserna, stred mot det onda i världen. Magi var ett självklart "vapen" i kampen. Jag blev lätt mycket fängslad. Därför var det riktigt spännande att öppna Lupina Ojalas nyutkomna bok, Tårpilens år.

Omslag: cinna form & produktion.

Disa växer upp under erbarmliga förhållanden som dotter till en slav. Hon förlorar dessvärre tidigt sin mor under tragiska omständigheter. De blev båda sålda som slavar, men skildes från varandra. Disa har på sätt och vis tur som får fosterföräldrar, men livet är ändå inte lätt när det är helt uppenbart att hennes ursprung är både farligt och oönskat. Mitt i tonåren tvingas hon dessutom på flykt från det som trots allt varit hennes hem under många år.

Under flykten träffar hon Lue. Han är av ett helt annat sorts folkslag än Disa själv. Men båda har det gemensamt att de betraktas med tvekan, rädsla och skepsis av andra, precis som om de är en sämre sorts varelser. Disa lär sig undan för undan en helt annan världsbild än den hon växt upp med. Det visar sig att hon och Lue är viktiga delar i en kamp, som många väntat på i det fördolda. Ön som de bebor har nämligen orättfärdigt styrts av en grym furste under många långa år. Men det är mycket som måste samordnas för att det ens ska vara lönt att ta upp kampen. Inte bara Disas och Lues insatser är viktiga. De möter många fler, som är villiga att offra sina liv för det goda. Frågan är bara om de är tillräckligt väl samordnade för att med sina små resurser ha en rimlig chans. Den onda fursten har nämligen känt av att något är på gång och sänder ut sin närmaste man och knektar för att leta upp Disa, som han betraktar som farligast, och oskadliggöra henne.

Redan tidigt i boken blev jag fängslad och ville veta hur det skulle gå för både Disa, Lue och alla de andra som jag fick lära känna. Undan för undan fick jag veta alltmer om landet Aurinma, som är en del av kejsardömet Tebidiar. I samma takt lär sig Disa också den sanna kunskapen om sitt eget ursprung och sitt lands historia. Lupina berättar med den, i mitt tycke, helt rätta tonen för en fantasyberättelse. Språket är delvis färgat av väldigt lämpliga äldre uttryck. Det är egentligen svårt att förklara precis vad som är den rätta tonen, men jag tycker att Lupina lyckats helt perfekt. Magi är den viktigaste delen i kampen mot det onda. Magi och en samklang med naturen. Det gillar jag starkt. Överdrivet enorma härar, som ska drabba samman, är inte riktigt min grej. Lupinas berättelse befolkas inte av sådana härar. Förutom kampen mellan gott och ont rymmer berättelsen också kärlek, sorg och saknad. Det var så himla sorgligt att Disa först då det var för sent förstod vem Yeoro egentligen var!

Jag försökte ransonera min läsning av den här boken, eftersom jag ville att läsupplevelsen skulle vara så länge som möjligt. Dessvärre lyckades jag inte riktigt med det. Till sist fann jag mig själv sträckläsandes, precis som då jag var en elvaårig bokslukare. Det var så spännande att jag bara måste få veta hur det skulle sluta. Om jag hade kunnat (med hjälp av magi förstås!) ta mig tillbaka i tiden, skulle jag ta med Tårpilens år och med glädje överlämna den till den lilla elvaåriga Bokskorpionen. Jag är helt säker på att jag hade blivit lika fängslad av den som barn, som jag blev då jag läste den nu, som medelåldring. Det är med andra ord en utmärkt fantasyberättelse för alla åldrar.

Ska du bara läsa en fantasy i år ... låt valet falla på Tårpilens år! Yepp, och det säger jag fastän vi inte ens har maj månad än! :-)

Sisi

En dag på semestern mötte jag Sisi. Jag blev väldigt nyfiken på henne, dels för att hon var väldigt vacker och bar en oerhört elegant klänning, och dels för att hon i handen också bar på en bok. Aha, en boknörd, tänkte jag förtjust, och bestämde mig för att försöka lära känna henne lite närmare.

Sisi, fotograferad av Bokskorpionen.

Redan på plats fanns möjligheten att få veta mer om denna kvinna genom informationsskyltar. Men Google har också fått bidra till mer kunskap. Det visade sig att Sisi var en mycket mytomspunnen kvinna. Omdömena om Sisi varierar en del. Hon beskrivs som allt från charmig till neurotisk, kanske beroende på uppgiftslämnarens inställning, men i grund och botten verkar många uppgifter om henne samstämmiga.

Sisi var smeknamnet på Elisabeth Amalia Eugenie Wittelsbach, som föddes i München på julafton 1837. Hennes föräldrar var av adlig börd. Trots detta fostrades Sisi på ett fritt sätt och fick en närmast pojkig uppfostran. Hon gillade djur, natur och friluftsliv. Hon blev en skicklig ryttarinna.

Med utgångspunkt från detta kan man förstå att Sisi fick det jobbigt då hon vid blott sexton års ålder gifte sig med sin sju år äldre kusin. Han var nämligen ingen mindre än Franz Joseph I, kejsare av Österrike. Sisi blev alltså kejsarinna av Österrike (och senare också drottning av Ungern) och tvingades in det stela hovlivet. Om man ska tro det som skrivs var kanske inte hennes svärmor särskilt snäll av sig. När paret fick barn tog svärmor hand om uppfostran av dessa och höll dem på avstånd från Sisi, vilket inte kan ha varit särskilt roligt för den unga modern.

Vackra Sisi, målad av Franz Xaver Winterhalter.

Kanske var det på grund av detta som Sisi utvecklade ett intresse för sitt utseende och sin vikt. Hon var medveten om att hon ansågs som världens vackraste. Sitt yttre var i stort sett det enda hon hade egen kontroll över i det annars så strikta livet vid hovet. Det finns åtskilliga uppgifter om dieter hon höll sig till, hur smal hennes midja var etctera. Hon ägnade sig åt motion och träning för att hålla sig i trim. Hennes klänningar var något i särklass, för att inte tala om hennes mycket långa hår. Jag tänker dock inte gå närmare in på detta.

Mer intressant är att konstatera att Sisi hade ett stort intresse för böcker och poesi. Hon skrev en del dikter själv också. Hennes favoritförfattare var Shakespeare och Heine. Enligt en uppgift jag läst, översatte Sisi en bok (eller kanske flera?) till grekiska. Det är svårt att via internet finna information om hennes litteraturintresse. Är det månne så att hon drabbats av "det vackra folkets förbannelse", nämligen att man såg hennes skönhet och utseende, men inte hennes inre kvaliteter och intellektuella intressen?

Litterära Sisi fick låna min läsplatta en stund.

Sisi reste en hel del och tillbringade mycket tid bland annat i Spanien och på Madeira, Malta, Mallorca och Korfu. Den sista delen av hennes liv färgades av hennes ende sons död i det som kom att kallas Mayerlingdramat år 1889. Efter denna tragiska händelse, där sonen Rudolf och hans unga älskarinna endera tog livet av sig eller blev mördade (ingen vet riktigt än idag vad som egentligen skedde), drog sig Sisi alltmer undan från världen och klädde sig i enbart svarta eller mörka klänningar. Knappt tio år senare, den 10:e september 1898, blev Sisi mördad av en galning som hade som mål att döda en kunglig person. Hans avsikt var egentligen att ge sig på en annan kunglighet, men då denne inte fanns på orten blev Sisi hans offer i stället. Sisi ville bli begravd på sin favoritö Korfu, men Franz Joseph bestämde att hennes sista vila skulle bli i en krypta i Wien. Det sägs att människor än idag lägger massor med blommor på hennes sarkofag. Hon måste med andra ord ha förmågan att charma ännu långt efter sin död.

Skymtar man inte ett hemlighetsfullt småleende? Det är
säkert för att hon fått prova på att läsa en ebok. ;-)

Det finns ett Sisi-museum i Hofburg i Wien. Där kan man bese nitton rum, möblerade såsom de såg ut på den tiden då Franz Josef och Sisi bebodde dem. Även klänningar och andra attiraljer samt konstverk och statyer av Sisi finns där.

En som har skrivit intressant och trevligt om Sisi är Ulla. Hennes hemsida, som visserligen är av äldre modell, innehåller en lång och lättläst text om kejsarinnan. Jag kan verkligen rekommendera ett besök där, om du vill veta mer om Sisi. Annars kan man också läsa om henne på till exempel Wikipedia förstås. Naturligtvis finns det biografier skrivna om Sisi. En som ligger nära till hands att föreslå, eftersom den är översatt till svenska, är Kejsarinnan som Nicole Avril skrivit. Den finns tillgänglig på bibliotek och antikvariat. För mig, som blivit riktigt nyfiken på Sisi, är det förstås en önske-ebok.

Film, teater och musikaler, som handlar om Sisi och hennes liv, har skapats under olika tidsepoker. Ett exempel är filmtrilogin Sissi, Sissi - den unga kejsarinnan samt Sissi - älskad kejsarinna. Romy Schneider spelade huvudrollen. Dessa tre österrikiska filmer tillhör de mest framgångsrika i den tyskspråkiga filmhistorien om man ser till mängden publik. Lite ruggigt och mystiskt är det att Romy förlorade sin ende son under tragiska omständigheter, precis som Sisi.

Nej, nu ska jag ge mig in på Bokbörsen minsann! Jag vill väldigt gärna läsa biografin om Sisi, och jag kan inte vänta på en ebok, så jag får stå ut med en prasslig pappersbok i stället. ;-)

The Great Canadian PoeTrain Tour 2015

I Kanada har man minsann haft något väldigt spännande för sig de senaste veckorna. Finalen äger rum under innevarande helg i Vancouver.

Passagerartåget The Canadian. Bild via The Organic Intellektual.

Under sista halvan av april har The Great Canadian PoeTrain Tour pågått. Ett tåg har kört poeter och musiker tvärs över hela Kanada. Under resans lopp har de haft workshops och annat för sig ombord. När de ankommit till olika städer har de haft ett program för allmänheten. Allt för att slå ett slag för poesi under den pågående National Poetry Month.

Bild via PoeTrain.

De har rest med det anrika passagerartåget The Canadian - ett tåg som för övrigt fyller 60 år idag. Grattis The Canadian! :-) Den som vill göra en egen transkontinental tågresa tvärs över Kanada, finner intressant information i denna artikel från The Daily Telegraph.

Jorden runt med åttio eböcker

Man kan uppmärksamma Världsbokdagen på en mängd olika vis. Att resa över hela världen genom bokliga läsupplevelser är ett väldigt trevligt sätt att "ta sig fram" över vår planet och på samma gång fira Världsbokdagen. Hjälp på traven får man genom "Jorden runt med åttio böcker".

Bild via Bonnier Digital.

Det är Bonnier Digital som står som reseledare för denna intressanta resa. Den är inspirerad av Jules Vernes bok Jorden runt på åttio dagar. Här finner du titlarna som ingår. Det är superspännande att kika runt och se på de olika omslagen. Det är eböcker av väldigt olika ålder, ursprung och genre som reseledaren föreslår. En del har jag redan med nöje läst - andra är helt okända. Genom att klicka på omslagen, kan man få mer information om varje bok. Vilket kul och spännande initiativ att resa i Jules Vernes fotspår genom att läsa! :-)

Världsbokdagen och Vit ljung

Idag är det Världsbokdagen. Detta är en dag som uppmärksammas på en rad olika sätt till förmån för boken, läsning, författare, upphovsrätt och allt som hör till dessa områden. Unesco instiftade denna temadag redan 1995 och inspirerades av en katalansk sedvänja. I Katalonien har man nämligen i mer än etthundra år firat Sankt Göran genom att ge bort en bok och få en ros tillbaka på just denna dag.

Man kan uppmärksamma Världsbokdagen på många olika vis. Danmark har under fyra års tid ett pågående landsomfattande projekt, som heter Danmark Læser. Inom projektets ram delar man idag ut otroligt mycket böcker över hela landet. Fyra tusen frivilliga bokläsare har tagit på sig uppdraget att dela ut etthundra tusen böcker i alla delar av Danmark. Mycket spännande! Och imponerande att lyckas organisera och genomföra ett så stort projekt som detta! En som blivit utvald till utdelare av böcker är bokbloggaren på bloggen BogormenOgMig. Jag hoppas hon kommer att berätta på bloggen om hur det var när hon delade ut sin andel av böckerna. Det skulle vara spännande att få veta.

Själv fann jag en skrivelse från Unesco och PEN, publicerad i Upsala Nya Tidning den 23/4 2010. Där omtalas flera tankeväckande saker, men det jag fastnade mest för var ett avsnitt (citerat här nedanför) om läsförmågans betydelse för jämlikhet och en väl utvecklad demokrati samt inte minst välstånd.

"Till demokratins fiender hör också den tunga hand som analfabetismen ännu lägger över utvecklingen mot större jämlikhet och större välstånd. 759 miljoner människor världen över kan varken läsa eller skriva. Två tredjedelar av dem är kvinnor. Utbildning för alla är ett av FN:s åtta millenniemål, men 56 miljoner barn kommer fortfarande att stå utanför skolsystemet år 2015 om inget radikalt görs. Unesco:s roll är att verka för att alla barn ska få gå i grundskolan. Bra skolor är ett kraftfullt vapen i kampen mot fattigdom, sociala fördomar och extremism. Det är också en god investering i ekonomisk tillväxt, ökat välstånd och säkerhet. Om alla barn ska få gå i skolan år 2015 krävs satsningar på ytterligare 16 miljarder dollar per år. Mot denna bakgrund är signalerna om nedskärningar i det svenska biståndet till utbildning särskilt beklagliga."

När jag läste detta gick mina tankar dels till Malala och hennes kamp för utbildning åt flickor. (Vill du veta mer om henne, läs den mycket intressanta boken Jag är Malala.) Men jag funderade också på den bok jag läste under semestern och som fängslade och fascinerade mig. En viktig faktor för att barn och unga ska få utbildning är att det finns bra skolor och goda lärare.

Omslag: okänd.

1842 blev folkskolan lagstadgad och obligatorisk i Sverige. Alla barn skulle gå i skola. Detta medförde att skolor skulle organiseras överallt, även långt ute i bygderna. Varje socken fick ansvar att ordna med skolhus och anställa lärare. Detta var förstås inte helt lätt och tog lite tid, vilket man kan läsa mer om på Wikipedia. Denna organisation, med små skolor i varje socken, är bakgrunden till Mathilda Roos bok Vit ljung. Boken kom ut första gången 1907 och nu finns den tillgänglig igen, tack vare den digitala tekniken. Vit ljung ingår i Bonnier Digitals fina samling "Utmärkt urval".

Jag ska erkänna att jag fram tills nu haft en ganska "romantisk" bild av skolorna förr i tiden. Jag har sett framför mig ett litet pittoreskt skolhus och en snäll lärarinna, som bodde där och undervisade barnen. Allt i bästa "sörgårdsanda". Mathilda Roos fick mig att inse att dessa lärarinnors tillvaro inte alls var en dans på rosor.

I Vit ljung får vi följa en bygd, dess invånare och framförallt några av dess lärarinnor under ett antal år. Boken är skriven i romanform, men Mathilda har hämtat förutsättningarna från dåtidens verklighet. Hon ville visa hur lärarinnornas arbetsmiljö kunde se ut, vad de hade att kämpa emot för att kunna bedriva undervisning.

Strövelstorps småskola, som byggdes 1875. Bild via Strövelstorp Byalag.
Skolan och människorna på bilden är inte med i Vit ljung.

Det gällde för lärarinnorna att uthärda ensamheten i avlägset belägna små skolor. Var och en av dem bodde för sig själv i sitt skolhus. Det var inte alls självklart att dessa byggnader hölls i gott skick. Allting berodde på hur välvillig socknen var till att rusta skolhus och betala för undervisningsmaterial. De unga, entusiastiska lärarinnorna i Vit ljung ser från början i sina karriärer fram emot att få ägna sig åt sitt kall; att undervisa barnen. I verkligheten kunde de möta hårt motstånd från både sockenstämma och föräldrar. Förutom undervisningen, fanns det en rad andra uppgifter att sköta. Lärarinnorna skulle ansöka om pengar hos sockenstämman då de ville köpa undervisningsmaterial. De behövde ofta gå hem till familjer på kvällarna för att se till att de skickade barnen till skolan. Dessutom kunde de lätt falla offer för illasinnad ryktesspridning, oavsett om det handlade om deras undervisningsmetoder eller deras privata förhållanden. Ve den lärarinna som kom med nymodiga undervisningsmetoder och idéer! Och ve den ensamma lärarinna, som skaffade sig "pojkvän"!

Jag tycker det var oerhört intressant och lärorikt att läsa om dessa lärarinnor och deras liv. En av dem gick ett mycket tragiskt öde till mötes. Andra kämpade på, trots hårt motstånd och illasinnad ryktesspridning. Gemensamt för dem alla tycks vara att de, efter att ha tampats med olika motgångar, har blivit mycket besvikna på förutsättningarna för att kunna bedriva god undervisning. Trots detta håller tanken på barnen och deras framtid dem uppe.

Då jag läste kunde jag inte låta bli att jämföra dåtiden med hur vi har det nu. Likheterna är riktigt många. Dagens lärare kämpar fortfarande med samma dilemman som Mathildas lärarinnor, även om man idag inte behöver bo i kalla, dragiga skolhus. Dessutom kan jag inte låta bli att dra en viss parallell mellan dagens näthat och den illasinnade ryktesspridning som Mathilda målar upp. Det finns åtskilliga fler exempel då jag för mig själv tänkt saker som "oj, de hade samma bekymmer som vi idag!" eller "nutidens oro för hur det ska gå för mänskligheten fanns redan då".

Mathilda Roos som ung. Bild via Wikimedia Commons.

Mathilda Roos var en aktiv författare och skrev oftast romaner om olika missförhållanden i samhället, inte minst om kvinnors situation. Ett intressant faktum är att efter publiceringen av Vit ljung, tog regeringen initiativ till en stark förbättring för lärarinnorna. Det känns som att dagens lärare skulle behöva en ny "Mathilda Roos", som skulle kunna visa hur nutidens arbetsbörda för lärare ser ut. Är du det minsta intresserad av skola och undervisning samt dess historia, tycker jag att du ska läsa Vit ljung!

Äventyr på semestern

Kobo Aura H2O är en riktig linslus och dessutom en äventyrare. Därför finns det många spännande bilder av just denna platta i semesteralbumet. Titta här!

På bassängkanten ...

... palmklättring ...

... bland regnvåta amaryllisar ...

... och ringblommor i massor ...

... tillsammans med en riktig punkare till blomma.

Bästa och mest spännande semesterbilden ...

... Kobo Aura H2O på ödlesafari!

Här är ännu en nyfiken ödla, som kollar in Kobo uppifrån.

Det är minsann mycket man får vara med om då man reser tillsammans med en IP67-certifierad läsplatta. ;-)

Den tålmodiga fotografen bakom de fina ödlebilderna är Leo. Övriga bilder Bokskorpionen.

En ebok att längta efter ...

... är tredje delen i Mikael Bergstrands serie om Göran Borg (även känd som Mr Gora) och hans indiske kompis Yogi. Och nu kommer den snart! :-)

De första två böckerna i trilogin heter Delhis vackraste händer och Dimma över Darjeeling. Har du inte läst dessa fantastiska berättelser än, är det hög tid. I maj kommer nämligen del tre; Gurun i Pomonadalen. Så här säger förlaget om boken:

"Efter vännen Yogis storslagna indiska bröllop återvänder Göran Borg till Sverige. Han är arbetslös, förhållandet knakar i fogarna och han dricker för mycket.

Men så dyker Yogi upp i Sverige och tillsammans beger de sig till Pomonadalen på Österlen. Där blir Yogi mycket populär tack vare sitt stora hjärta och öppna sinne. Huset fylls av allehanda sökare och den lokala tidningen skriver uppskattande om den karismatiske indiske gurun. Men det är inte alla i trakten som gillar det främmande.

Gurun i Pomonadalen är den tredje och sista fristående delen i Mikael Bergstrands populära Indiensvit. En roman om svenska underligheter, sökandet efter sitt rätta jag och förmågan att älska både sig själv och andra, skriven med samma varma humor som gett Delhis vackraste händer och Dimma över Darjeeling många läsare."

Jag ser mycket fram emot att få läsa även denna del i berättelsen om Göran och Yogi. Den sistnämnde har en fantastisk syn på livet och bidrar med många tänkvärda klokheter. Faktum är att jag fastnat så för denna duo att jag både läst eböckerna och lyssnat till ljudböckerna (den första även på danska faktiskt). Förmodligen gör jag på samma sätt igen. Björn Granath är helt perfekt som uppläsare nämligen.

*

Beathe upphörde ett tag med att blogga om böcker. Som tur är kom hon tillbaka med en fin och intressant bokblogg i ny tappning. Hennes stående tisdagsspalt "Boken på vent" är väldigt trevlig att ta del av för att få boktips. Besök Beathe och se vad hon ser fram emot att läsa. Klicka sedan på "den blå grodan" i Beathes inlägg för att läsa andra bokbloggares tips.

Till sist provar jag att härma Yogis sätt att uttrycka sig ... den trevligaste av alla trevliga tisdagar önskar jag dig! ;-)

Les gens heureux lisent et boivent du café

Jag fick tips från en ebokvän om en spännande ny fransk författare. Agnès Martin-Lugand inledde sin författarkarriär genom att publicera sin första bok, Les gens heureux lisent et boivent du café, på egen hand. Den blev en succé - klassade till och med ut Fifty Shades of Grey på den franska marknaden - varpå ett förlag fick upp ögonen för henne. 

Les gens heureux lisent et boivent du café håller på att bli översatt till engelska (Happy People Read and Drink Coffee) och dessutom finns planer på att filmatisera den. När jag läser vad den handlar om blir jag helt klart nyfiken. Den beskrivs som en romantisk feelgood-roman. Jag citerar Deadline:

"The book centers on Diane, who is still mired in grief after losing her husband and daughter in a car accident the year before, and her cafe is no longer a sanctuary. Searching for a way to remain close to her husband, she takes a trip to a place he always wanted to visit — Ireland. Once there, she discovers a whole new sanctuary in the form of a bitter and mysterious neighbor, and must decide whether she is ready — or able — to love again."

Agnès Martin-Lugand. Bild via Paris Match. 

Väldigt avundsjuk blir jag på norrmännen, som redan har denna titel på bokmål och som ebok. Nu håller jag tummarna för att den kommer på svenska och helst som ebok förstås! :-)

Läsplattor på semester

De semestrande läsplattorna är hemma igen. Här kommer några prima semesterbilder ur läsplattornas fotoalbum. ;-)

På balkongen på hotellet. Längst upp till vänster ser du lilla söta och läckert röda Cybook Opus. Därefter Kobo Aura HD och Kindle Voyage. Främst syns linslusen Kobo Aura H2O.

Cybook Opus och en kopp kaffe på balkongen.

Fyra plattor i väntan på taxi till flyget i hotellets vinterträdgård.

Här syns Kobo Aura H2O's tre kompisar på flyget.

Under veckans lopp syntes åtskilliga läsplattor i bruk på semesterorten. Väldigt glädjande att se! En och annan pappersbok skymtade också.

Följande eböcker blev lästa i de fyra plattorna under semestern:

Katten Cleo

Livet går vidare

En hemlighet i öknen dold

Brittsommar

Boel och Oscar

101 myter

101 hjältar

101 möten

Tänkebok för glada gubbar

The Oversight

The Paper Magician

These Foolish Things

Vit ljung

Hur tunga hade inte resväskorna varit om vi skulle ha släpat på alla dessa titlar (och några till) i pappersform?! Nä, tacka vet vi läsplattor och eböcker! ;-)

PS Fler bilder på semestrande Kobo Aura H2O kommer inom kort! DS

Raoul Wallenbergs födelseplats

Mats Areskoug är journalist på DN. På tidningens hemsida har han en fantastiskt trevlig blogg, som heter Osevärdheter. På denna blogg publicerar Mats med ojämna mellanrum mycket intressanta tips på saker att se och besöka, som man kanske inte tänker på.

Raoul och hans mor.

För ett litet tag sedan skrev Mats om Raoul Wallenbergs födelseplats. Det var mycket intressant att läsa och jag blev verkligen sugen på att åka dit. Då jag läste om denna plats blev jag återigen påmind om den starka läsupplevelsen jag hade då jag läste Ingrid Carlbergs välskrivna biografi. Den är väldigt intressant och lärorik, och också mycket sorglig. Inte minst det faktum att Raoul blev faderlös tre månader innan han föddes är så tragiskt att läsa om.

Har du inte läst "Det står ett rum här och väntar på dig ...", tycker jag verkligen att du ska göra det.

/Bokskorpionens spökskrivare

Kampanj för sänkt moms på eböcker

Jag kan inte annat än beundra fransmännen! Först sänker de på eget initiativ momsen på eböcker så att den är lika låg som den på pappersböcker. När de sedan får smäll på fingrarna av EU för detta rysliga tilltag, så skapar de franska förläggarna en egen kampanj för att förtydliga orättvisan i att eböcker betraktas som en tjänst och därmed ska momssättas betydligt högre än en pappersbok. Denna kampanj går ut på att visa EU-kommisionen vad som är en bok och vad som inte är det.

#ThatIsABook

#ThatIsNotABook

Jag tycker du ska gå in på kampanjens hemsida och läsa om orsakerna bakom denna aktion. Där finns också de busenkla instruktionerna för den som vill delta.

/Bokskorpionens spökskrivare

Dags för semester

Kobo Aura H2O och jag ska ha semester nu. Vi reser iväg till en plats där plattans fina semesteregenskaper kommer väl till pass.

Bild via Kobo.

Som sällskap på resan kommer vi att ha en Cybook Opus, en Kobo Aura HD och en Kindle Voyage. Och så deras ägare förstås! ;-)

Under tiden kommer min spökskrivare att publicera ett par inlägg. Vi ses om ett tag!

Kobo Glo HD

En ny läsplatta är på gång från Kobo. Det handlar om Kobo Glo HD - en ny version av den gamla Kobo Glo. Jag är helt säker på att detta kommer att bli en utmärkt platta för den som vill ha Kobos goda kvalitet, men ändå inte behöva betala fullt så mycket som Kobo Aura HD och Kobo Aura H2O kostar. En teknisk översikt finner du här.

Bild via Kobo.

Blir du nyfiken och vill hålla koll på denna läsplatta, kan jag rekommendera dig att hålla utkik på Good Ereaders blogg. De kommer att publicera sina åsikter om plattan inom kort.

Uppdatering: Här finner du en utvärdering av Kobo Glo HD, gjord av Good Ereader, inklusive ett par filmer som visar plattan och dess funktioner. Låter verkligen som en trevlig och mycket bra platta!

Ordböcker i Kobo Aura H2O

Jag fick en intressant fråga angående ordböckerna i Kobo Aura H2O. Då slog det mig att jag egentligen inte tittat närmare på hur det fungerar med detta eminenta hjälpmedel. Självklart har jag använt den engelska ordboken då jag läst eböcker på engelska och det är inga problem att använda den. Men jag har helt enkelt bara använt mig av den utan att tänka närmare på det - den har ju varit installerad redan från början och klar för användning. Men hur ser det ut om man vill använda en annan ordbok, till exempel en på tyska som efterfrågades i detta fall? Här ska ni få se. Klicka på bilderna så syns det bättre vad det står på skärmen.

När man går in i "settings" i menyn och därefter trycker på "language", får man fram möjligheten att dels ställa in språket för själva plattan och dels välja vilken eller vilka ordböcker man vill aktivera.

Den engelska är som sagt redan installerad tillsammans med några som översätter från ett antal större språk till engelska. Men nu var det den tyska ordboken, som var intressant. Alltså trycker jag på plustecknet på raden för denna ordbok, så att även den blir förbockad, och sedan på "save".

Nu gäller det att plattan har tillgång till ett wifi-nätverk så att den kan ladda ner och installera den valda ordboken. Denna procedur går snabbt och problemfritt. Sedan är det bara att sätta igång att läsa en ebok på tyska ... om man nu hade kunnat det språket, vill säga ;-) ...

... och när man kommer till ett ord att slå upp sätter man fingret lite lätt på detta, varpå en ruta med ordförklaringar visar sig på skärmen.

Denna ruta kan man bläddra i genom att svepa med fingret från höger till vänster. Då får man fram ytterligare förklaringar, om ordet har fler än en, samt till sist också vilken ordbok som används.

I detta fall handlar det om den tyska ordboken Duden. Skulle man nu få för sig att man exempelvis vill ha det tyska ordet översatt till engelska så är det bara att trycka på ordet Deutsch (som har en nedåtriktad pil intill) i nedre högra hörnet av ordbokrutan ...

... och vips visar sig de övriga installerade ordböckerna varpå man kan välja den man söker. Omgående växlar ordbokrutan till det man valt och man kan läsa förklaringen. Även här anges såklart vilken ordbok som används.

Skulle det vara så att något av de förklarande orden i ordbokrutan är svårt att förstå, så finns det en lösning på det med. Tryck bara lätt på det aktuella ordet i rutan så öppnar sig ett stort fönster med en mer omfattande förklaring.

I det här fallet tryckte jag på "genügend". Finner jag här i denna förklaring ytterligare ord som jag inte förstår är det bara att trycka också på detta.

Och så kan jag hålla på ... Med hjälp av den lilla "böjda" pilen kommer jag tillbaka till det ord där jag tidigare befann mig i ordboken. Om jag vill, kan jag även i denna stora ruta byta till en annan ordbok genom att trycka på "Deutsch". Då syns om igen de ordböcker jag har installerat och det är bara att välja en annan. Längst ner i högra hörnet av rutan finns för övrigt en genväg till den sida där man väljer och aktiverar ordböcker.

Att installera och använda ordböckerna i Kobo Aura H2O är således väldigt enkelt. Detsamma gäller även för övriga Kobo-plattor. Detta hjälpmedel gör att det är hur behändigt som helst att läsa en ebok på ett främmande språk - en av alla fördelar med att läsa eböcker! ;-)