lördag 21 mars 2015

Det sjunde barnet

Erik Valeur har skrivit Det sjunde barnet - en bok om händelser i ett fiktivt Danmark. Margareta Järnebrand har översatt berättelsen till svenska.


Omslag: Nils Olsson.

På Rigshospitalet i København föddes 1961 ett antal barn, vars mödrar av olika anledningar valde att adoptera bort dem. Dessa sju barn hamnade alla på samma spädbarnsavdelning på barnhemmet Kongslund i Skodsborg norr om huvudstaden. Alla utom ett av dem fick adoptivföräldrar, men sanningen om barnens bakgrund hölls väl dold för såväl barn som föräldrar. Det kvarvarande barnet, som dessutom hade ett fysiskt rörelsehinder, fick föreståndarinnan som fostermor och växte således upp på barnhemmet.

I nutid får plötsligt några nyckelfigurer - bland annat en högt uppsatt politiker - ett anonymt brev med bilder och mystisk text. Brevet antyder att oegentligheter har pågått på Kongslund. Högt uppsatta män skulle ha använt Kongslund för att "bli av med" resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Eftersom brevet dessutom sänts till en journalist blir jakten på såväl avsändaren som sanningen av yttersta vikt. Så småningom står det klart att ett av de sju barnen har en koppling rakt in bland de högsta politikerna. Frågan är vem som är det sjunde barnet och hur detta barn hör ihop med politikern. En annan gåta handlar om en död anonym kvinna, som blivit funnen på en strand nära barnhemmet några år tidigare. Har hon någon koppling till Kongslundsaffären?

Berättaren i boken är det barn (sedermera en vuxen kvinna) som blev kvar på Kongslund. Denna märkliga flicka bedriver redan som elvaåring sina efterforskningar. Hon spionerar och snokar och får på så sätt klart för sig hur det gått för de andra sex föräldralösa, som befann sig på spädbarnsavdelningen tillsammans med henne. Sakta men säkert, genom tillbakablickar och nutida händelser får läsaren ledtråd efter ledtråd till vad som hänt.

Det sjunde barnet börjar bra och spännande. Men den är lång. Ungefär lite drygt halvvägs börjar det bli ganska segt att läsa. Det är som om händelserna går i stå och inte kommer någon vart. Därefter kommer upplösningen och klargörandet, men denna känns nästan för rörig på något sätt. Jag reagerar också på det osannolika i att en rörelsehindrad elvaåring ger sig ut på egen hand för att spionera på sina kompisar från spädbarnstiden, som nu befinner sig på olika håll i Danmark. Från en spännande inledning övergår det hela till en känsla av allt större osannolikhet. Men trots detta ville jag läsa klart boken för att få veta hur det skulle sluta. Läs den om du kan tänka dig en lång bok med många hemligheter att nysta i.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...