tisdag 31 mars 2015

Kobo Aura H2O är också frostsäker!

Det var bara ett litet tag sedan jag skrev om experimentet med att frysa ner Pocketbook Aqua. Då avslutade jag med att undra när någon skulle göra motsvarande försök med Kobo Aura H2O.


Viktigt att ha någon som noga övervakar experimentet. Bild via allesebook.de.

Nu är det gjort! skriver bloggen The Ebook Reader och refererar till de som gjort experimentet, nämligen den tyska bloggen allesebook.de. Kobo Aura H2O fick utstå samma behandling som Pocketbook Aqua. Liggande i ett vattenbad fick den tillbringa sexton timmar i frysen, för att sedan sakta tina upp.




Läs mer om detta experiment hos The Ebook Reader om du föredrar engelska eller i ett mer omfattande inlägg direkt hos källan allesebook.de om du läser på tyska. Det är bara att konstatera att både Pocketbook Aqua och Kobo Aura H2O är riktigt tåliga plattor!


måndag 30 mars 2015

Ebokboomen

Emellanåt läser man artiklar eller krönikor, som tar upp den heta frågan om ebokboomen och när den egentligen ska komma.




Nu senast läste jag en läsvärd krönika, skriven av bibliotekariestudenten Emma Norman. Hon lyfter fram många aspekter när det gäller eböcker och lån av dessa.

Är du intresserad av hur den nya modellen för eboklån går till samt en del andra funderingar i ämnet, rekommenderar jag dig att läsa detta inlägg. Det ger ytterligare perspektiv på hur ett eboklån fungerar "bakom kulisserna".

Vissa förlag ger ut enbart nyskriven litteratur i epubformat. Andra förlag gör en kulturgärning genom att också publicera titlar från sin så kallade "backlist". Det betyder att de ger oss läsare möjligheten att på ett mycket bekvämt sätt åter få tillgång till sedan länge utgången litteratur. Sett ur denna synvinkel kan man verkligen säga att en boom har skett. Sedan jag blev eboknörd har antalet titlar i epubformat ökat otroligt mycket - faktiskt explosionsartat för att använda ord samhöriga med "boom".

Emma och många andra skribenter nämner dock ebokboomen ur ett annat perspektiv och pekar på att den ännu inte inträffat. För den som inte är insatt i vad ebokboomen är, kan jag berätta att i det stora landet i väster, ökade försäljningen av eböcker explosionsartat för några år sedan. Som över en natt tycktes det som att formatet vunnit alla amerikaners hjärtan. Det är en motsvarande plötslig försäljningsökning som förlag och andra i bokbranschen tycks vänta på även här i vårt lilla land.

Men hur är det egentligen? Har boomen kommit eller inte? Ska jag se på mitt eget hushåll, så har det "boomat" för länge sedan. Här är det ytterst sällan som en pappersbok köps. Det är faktiskt i stort sett bara eböcker som gäller numera. I extrema undantagsfall kan det bli en eller annan pappersbok läst. Men egentligen finns det så otroligt många eboktitlar numera, både nya och äldre, så man behöver absolut inte stå utan något att läsa även om man bara vill hålla sig till eböcker för resten av sitt liv.

Nu kan man ju inte grunda något uttalande enbart på vad som sker i mitt lilla hushåll. Därför tar jag lite statistik till hjälp. Se här. Detta är en bild jag fotograferat ur en broschyr jag fick av Elib på Bok & Bibliotek i höstas.



Här kan man läsa en del olika faktauppgifter av allehanda slag. Men titta lite extra noga på siffran längst ner till höger. (Klicka på bilden för att förstora den.) Där står
687%
Ökning av månatlig
e-boksförsäljning i Sverige sedan
satsning på e-böcker i sept 2011.
Är inte det en boom - en explosionsartad försäljningsökning - så säg?! Sedan kan man ju också ägna några tankar åt uppgifterna på rad tre. "42% av vana eboks-läsare läser mer nu än tidigare, och de läser upp till 60% fler böcker. 70% av dem föredrar att köpa e-boksutgåvan."

Till sist skulle jag också lite försynt vilja påpeka att allting kanske inte behöver explodera. Det kanske går lika bra med en stadig men lite långsammare uppgång av intresset för eböcker. Huvudsaken är att det är ett genuint intresse, som håller i sig, och inte enbart flammar upp och sedan dör ut. En sak som hela branschen skulle kunna börja med, är att se till att eböckerna får synas mer, till exempel vid ett sådant viktigt tillfälle som den stora mässan i Göteborg. Jag sprang runt där i höstas och försökte köpa eböcker till lika fint mässpris som erbjöds på pappersböckerna. Lyckades jag? Nej, inte alls. Jag pratade då med flera förlag om saken, och de verkade nästan lite "tagna på sängen" inför att någon frågade efter eböcker till mässpris. Läs gärna mitt inlägg från i höstas om detta.

Jag är en eboknörd och jag är definitivt inte ensam. Det vet jag helt säkert sedan jag startade den här bloggen. Vi eboknördar kommer att bli fler. Somliga av oss vill bara läsa eböcker, medan somliga är "allätare" när det gäller format. Eboken växer sig inte starkare på bekostnad av pappersbokens existens, för eboken är ett helt eget format för publicering av berättelser. Den förtjänar att bli jämförd med sig själv vad gäller försäljningsframgångar etcetera - inte jämförd med vare sig pappersböcker eller ljudböcker.


söndag 29 mars 2015

Mysteriet med sovvagnsblondinen

Bonnier Digital har nyligen sjösatt sitt stora projekt Utmärkt urval och det är en riktig guldgruva att botanisera i, tycker jag. Så många kända och okända titlar, skrivna av kvinnor under årens lopp, som nu får en chans att locka nya läsare. För "gamla" läsare blir det en möjlighet att frossa i nostalgiska upplevelser.


Omslag från 2014: Miroslav Sokcic.

Jag blev av olika skäl väldigt lockad då jag såg titeln Mysteriet med sovvagnsblondinen. Dels utspelar den sig bland annat ombord på ett tåg under en tågresa och dels var Ingegerd Stadener en helt okänd författare för mig. Båda dessa faktorer triggade min nyfikenhet. Ingegerd (1903-1968) var en mycket produktiv författare under 1900-talet. En del böcker skrev hon under pseudonymerna Helena Poloni och Lillevi Gavell.

Ingegerds pseudonym har givit namn till ett litterärt pris, Polonipriset, som delades ut under fyra år kring millenieskiftet. Det delades ut i syfte att uppmuntra kvinnliga författare att skriva deckare. Det var också ungefär vid den tiden som det kvinnliga deckarförfattandet exploderade och vi har sedan dess sett åtskilliga "deckardrottningar" äntra deckar-arenan.

Mysteriet med sovvagnsblondinen, som utgavs första gången 1961, inleds med en tågresa då vår huvudperson, den före detta sjökaptenen Hjalmar O'Shannon, reser med nattåget från Stockholm till Köpenhamn. Under resan gör han vissa iakttagelser av de andra passagerarna. När han, efter väl förrättat ärende i den danska huvudstaden, återvänder till hemmet, sker ett mord på en ung kvinna i bekantskapskretsen. Eftersom Hjalmar tidigare samarbetat med kriminalkonstapel Trotzig i ett par fall och då visat sig vara skarpsinnig, låter Trotzig honom delta i utredningen även denna gång. Det är genom Hjalmars iakttagelser ombord på tåget och hans förmåga att dra slutsatser, som fallet kan lösas. Vad det handlar om ska jag dock inte avslöja, eftersom det kan förstöra läsupplevelsen.

Hjalmar O'Shannon bjuder också på livsvisdom. Jag fastnade väldigt mycket vid att han tycker att man bör ...

"... visa varje mänska respekt, trasa inte till hennes självkänsla, så går det alltid att finna lösningar på praktiska problem. Vara rädda om varandras självkänsla, varför tyckte inte folk att det var viktigt? Något så skört som den var! Som hinnan i ett ägg. Lätt gjort att trasa till den, men ingen mänska kände till knepet å laga ihop den revan igen. I hela sitt liv hade Hjalmar O’Shannon varit rädd om sin nästas självaktning, å inte en endaste bakläxa hade han ännu fått på den fronten."

Det var väldigt roligt att läsa denna berättelse av flera skäl. För det första är det en klassisk pusseldeckare, vilket jag föredrar framför de deckare som frossar i underhållningsvåld. Det är också kul att notera hur man uttryckte sig språkligt på den tiden. Tidstypiska (antar jag) uttryck färgar berättelsen. Till sist är det roligt att få lära känna Ingegerds författarskap. Boken är ganska kort - endast 73 sidor - och går därför relativt snabbt att läsa. Gillar du pusseldeckare, kan jag med glädje rekommendera denna bok.

Det är så glädjande att Bonnier Digital nu ger ut titlar ur sin tidigare produktion. Utmärkt urval är en del av denna satsning. Under några års tid har de arbetat med att ge nytt liv åt böcker som inte längre trycks, allt ifrån gamla klassiker till nyare berättelser. Tack vare epub-formatet kan vi läsare återigen få del av böcker som vi kanske aldrig hade kunnat få tag på. Från början var detta projekt tänkt att rymma 1000 titlar, men numera har det bytt namn till 5000-projektet. Tänk bara - femtusen eböcker! Man behöver ju aldrig mer ens fundera på att skaffa sig en pappersbok. ;-)

Bokbloggaren Johan Bengtsson, med bloggen Den gamla bokhyllan, har också upptäckt Bonnier Digitals guldgruva. Nu har vi eboknördar (och andra som vill njuta av äldre titlar) äntligen fått ett Digitalt Antikvariat*!




*Begreppet är myntat av Bonnier Digital.

lördag 28 mars 2015

The Lunchbox

Kvällens nöje blev en berättelse, men inte i form av en ebok utan i filmatiserat format. The Lunchbox är en alldeles fantastiskt charmerande film.




Det förbluffande och imponerande indiska lunchlådesystemet mötte jag för första gången då jag läste eboken En fransk curry - 100 steg från Bombay till Paris. Efter ett tips om att denna till synes invecklade matlådeorganisation är grunden i en film, har givetvis denna stått på önskelistan över filmer att se.

Varje dag pendlar otroliga mängder människor med tåget till sina arbeten i Bombay. Deras matlådor måste transporteras separat, eftersom de inte får plats på de redan överfulla tågen. Särskilda företag sysslar med att hämta lådorna i hemmen och i ett logistiskt imponerande system överlämna dem direkt på alla de tusentals olika arbetsplatserna. Det hävdas att lådorna alltid kommer till rätt person!

Men inte i denna film. En låda kommer på något sätt till en helt annan person än den var avsedd för. Detta blir inledningen till en brevväxling mellan en ung hemmafru, som hade intentionen att laga fantastiskt god mat åt sin make, och en änkling, som är den som får den goda maten i stället. Breven sänder de till varandra i matlådan. Efter ett tag blir de mer och mer personliga då de skriver.





Detta är en film med ett lugnt och skönt tempo på samma gång som man anar intensiteten i det indiska storstadslivet. Man får inblick i vardagslivet för kontorsarbetare, hemmafruar, lunchlådeleverantörer, pendlare och andra människor i Indien. Det man slås av är hur det kryllar av folk precis överallt. (Tänk att köra dessa pendlartåg!) Berättelsens båda huvudpersoner har var och en sina problem, men deras brevväxling blir till ett stöd för dem. Jag kan inte gå in på några närmare detaljer, eftersom jag inte vill avslöja för mycket. Man blir lätt engagerad i dessa båda människors liv. Slutet på filmen ... ja, slutet är en aning frustrerande milt sagt. Se The Lunchbox, föreslår jag!


torsdag 26 mars 2015

Pocketbook Aqua - den frostsäkra läsplattan!

Jösses, vad man kan hitta på att göra med en stackars liten läsplatta! var det första jag tänkte då jag läste inlägget hos The Ebook Reader. Sedan kunde jag inte låta bli att fascineras.


Bild via The Ebook Reader.

Experimentet, genomfört av ukrainska hemsidan Vido, gick ut på att frysa ner en Pocketbook Aqua (den fick ligga i frysen i sexton timmar) och sedan låta den töa i sitt isblock på egen hand. Därefter testades funktionsdugligheten. Se här hur det gick till.




Jag håller verkligen med det skribenten på bloggen skriver; det finns ju faktiskt ett intressant syfte med detta experiment. För vad händer om man till exempel glömmer sin läsplatta i bilen och det fryser till på vintern? 

Läs mer om experimentet hos The Ebook Reader. Undras när någon gör motsvarande experiment med Kobo Aura H2O? :-)


Booktube

Har du hört talas om booktube och booktubers? Det hade inte jag förrän jag läste om fenomenet hos bokbloggaren Ivana Eklund på Bokmania. Jag insåg dock att jag vid något tillfälle "snubblat" över ett och annat amerikanskt bidrag i denna filmatiserade version av bokbloggning.



Många människor som bloggar i största allmänhet, har anammat idén att göra filmatiserade inlägg på sin blogg. De har oftast också skapat sig en egen, prenumerationsbar kanal på youtube. Inte konstigt att även bokbloggare vill utveckla sitt bloggande på detta sätt.

De amerikanska inslag jag råkat se tidigare, har varit väldigt "stimmiga" med snabbt tal, skrikig röst och mycket snabba klipp. Ivana, som nu startar sitt egen kanal Bokmania Film, lovar dock att vara lite mer sansad och lugn. Det låter väldigt lovande, tycker jag.

Ivana skriver att det inte finns särskilt många booktubers, som gör filmer på svenska. Det kanske är så att hon är den som startar en trend. ;-) Blir du nyfiken? Besök Ivanas blogg och läs mer!


onsdag 25 mars 2015

Familjebildning på gång!

Våra vänner fåglarna är i full färd med att bilda familjer så här års. Faktum är att det dessvärre råder bostadsbrist i fågelvärlden, precis som i människans värld. Så vill du hjälpa en eller annan fågelfamilj är bygge av en holk en bra idé.


Bild via indulgy.

På bilden ser du ett trevligt exempel på ett rum och kök för den litterärt intresserade fågelfamiljen. Fördelen är att man som eboknörd dessutom blir av med gamla pappersböcker. Hos Naturhistoriska Riksmuseet finner du beskrivningar för holkbygge. Visserligen är detta en sysselsättning för hösten och vintern egentligen, men bättre sent än aldrig.



PS Fler fina, litterära holkar finner du i mitt inlägg från förra våren! DS

tisdag 24 mars 2015

Glamour-skor för eboknördar

Skor för den som gillar eböcker och föredrar att läsa dem på en läsplatta av e-ink-typ? Jodå, det är ingen omöjlighet att även få skodonen med e-ink. :-)


Bild via iShüu.

Titta på den här filmen, som visar hur man byggt in tekniken och vad den kan göra.





Blir du nyfiken? Titta på iShüu Technologies hemsida. Läs också mer hos Indiegogo.


söndag 22 mars 2015

En del eböcker ...

... är så himla bra ...




... att man inte kan lägga ifrån sig läsplattan! :-)


lördag 21 mars 2015

Det sjunde barnet

Erik Valeur har skrivit Det sjunde barnet - en bok om händelser i ett fiktivt Danmark. Margareta Järnebrand har översatt berättelsen till svenska.


Omslag: Nils Olsson.

På Rigshospitalet i København föddes 1961 ett antal barn, vars mödrar av olika anledningar valde att adoptera bort dem. Dessa sju barn hamnade alla på samma spädbarnsavdelning på barnhemmet Kongslund i Skodsborg norr om huvudstaden. Alla utom ett av dem fick adoptivföräldrar, men sanningen om barnens bakgrund hölls väl dold för såväl barn som föräldrar. Det kvarvarande barnet, som dessutom hade ett fysiskt rörelsehinder, fick föreståndarinnan som fostermor och växte således upp på barnhemmet.

I nutid får plötsligt några nyckelfigurer - bland annat en högt uppsatt politiker - ett anonymt brev med bilder och mystisk text. Brevet antyder att oegentligheter har pågått på Kongslund. Högt uppsatta män skulle ha använt Kongslund för att "bli av med" resultatet av utomäktenskapliga förbindelser. Eftersom brevet dessutom sänts till en journalist blir jakten på såväl avsändaren som sanningen av yttersta vikt. Så småningom står det klart att ett av de sju barnen har en koppling rakt in bland de högsta politikerna. Frågan är vem som är det sjunde barnet och hur detta barn hör ihop med politikern. En annan gåta handlar om en död anonym kvinna, som blivit funnen på en strand nära barnhemmet några år tidigare. Har hon någon koppling till Kongslundsaffären?

Berättaren i boken är det barn (sedermera en vuxen kvinna) som blev kvar på Kongslund. Denna märkliga flicka bedriver redan som elvaåring sina efterforskningar. Hon spionerar och snokar och får på så sätt klart för sig hur det gått för de andra sex föräldralösa, som befann sig på spädbarnsavdelningen tillsammans med henne. Sakta men säkert, genom tillbakablickar och nutida händelser får läsaren ledtråd efter ledtråd till vad som hänt.

Det sjunde barnet börjar bra och spännande. Men den är lång. Ungefär lite drygt halvvägs börjar det bli ganska segt att läsa. Det är som om händelserna går i stå och inte kommer någon vart. Därefter kommer upplösningen och klargörandet, men denna känns nästan för rörig på något sätt. Jag reagerar också på det osannolika i att en rörelsehindrad elvaåring ger sig ut på egen hand för att spionera på sina kompisar från spädbarnstiden, som nu befinner sig på olika håll i Danmark. Från en spännande inledning övergår det hela till en känsla av allt större osannolikhet. Men trots detta ville jag läsa klart boken för att få veta hur det skulle sluta. Läs den om du kan tänka dig en lång bok med många hemligheter att nysta i.


fredag 20 mars 2015

Vrak

Av en slump fann jag en mycket spännande och intressant ebok hos Historiska Media. Den heter Vrak och har underrubriken Sällsamma berättelser från Östersjön. Som huvudförfattare anges Martin Widman och Björn Hagberg, men det är åtskilliga fler inblandade i tillkomsten av denna ebok.


Omslag: Marin Mätteknik.

Vrak handlar om precis det titeln anger, nämligen skepps- och flygplansvrak på Östersjöns botten och orsaken till att de hamnade där. Dessutom får man lära sig mycket om dykning, dykarhistoria och teknik för att finna dessa vrak. Sjöfarts- och sjökrigshistoria blir det förstås också. Gillar du ämnesområdet är detta verkligen en ebok för dig!

Extra intressant är att denna ebok är publicerad i ett ePub3-liknande format, som endast finns för iBooks. Det betyder att författarna har tagit tekniken till hjälp för att ge läsaren en så optimal upplevelse som möjligt. Därför kan man ta del av filmsnuttar som dykare filmat, titta närmare på gamla dokument av olika slag och kika på vrakplatser med hjälp av interaktiva sjökort. Det finns till och med några gamla radioreferat, som man kan lyssna till. Se här på denna boktrailer.





Att läsa om vrak och varför dessa skepp förlist hade varit intressant med bara vanliga stillbilder. Men med hjälp av tekniken blir det en upplevelse utöver det vanliga. Händelserna som förmedlas blir mer talande och levande. På så sätt blir det också en väldigt gripande läsupplevelse, eftersom det är mycket lätt att börja tänka på de personer som var med om förlisningar. Eller de som under krigsåren tvingades vara med om sänkningar av skepp och nedskjutningar av flygplan.

När man läser om händelserna med den nedskjutna DC3:an 1952 kan man inte låta bli att gripas av änkornas öde - tänk att försöka fortsätta sitt liv utan att få veta vad som egentligen hänt, om ens make är död eller levande. Eller tänk att vara den ende överlevande, som matros Bertil Knutsson på S/S Venersborg, och leva vidare med de omskakande upplevelserna efter en torpedering av fartyget i december 1944. Alla tjugo ombord på Venersborg lyckades gå i livbåtarna, men därefter dog samtliga Bertils kollegor av köld och umbäranden. Bertil gick aldrig till sjöss igen. På Sjöfartsmuseets hemsida finns en läsvärd text att läsa om detta, om du rullar ner en bit på sidan. Detta var bara ett par gripande exempel av allt som hänt på Östersjön under århundrandenas lopp.


S/S Venersborg. Bild via Kommandobryggan.

Författarna är mycket pålästa och har också tagit hjälp av ett flertal experter. I slutet av boken finns en omfattande lista av referenslitteratur. Där kan man också se vilka som varit inblandade vid fotografering och filmning eller framtagande av de samtida dokumenten. Jag har lärt mig jättemycket genom att läsa denna väldigt intressanta och gripande bok. Jag kan verkligen rekommendera den till dig som är nyfiken på ämnesområdet. Eftersom det är en interaktiv ebok säljs den via iTunes och läses i surfplatta.

onsdag 18 mars 2015

Fågelburen

I måndags kväll var det dags för en ny, intressant bokcirkelchatt tillsammans med Millas Hälsoblogg, Boktokig och Västmanländskans bokblogg. Boken vi hade läst heter Fågelburen och är skriven av Lisa Jewell. Christina Stalby har gjort översättningen till svenska. Det finns massor av annorlunda fenomen och händelser i boken och de gav oss ett spännande samtal.


Omslag: Anna Levahn.
Fotograf: Irene Lamprakou.

I Fågelburen får vi lära känna familjen Bird. Mamman i familjen har avlidit och alla familjemedlemmarna, som under årens lopp skingrats för vinden, bör samlas för att ta hand om dödsboet. Jag skriver "bör" för det är inte säkert att alla vare sig vill eller kan komma. Äldsta dottern och hennes tonårsdotter är först på plats. Redan då de stiger in i huset får man som läsare veta att den gamla modern varit en "samlare" - en person som utvecklat en samlarmani så omfattande att hon knappt kunde få plats i huset själv.

Under berättelsens lopp får man lära känna familjen. Detta sker dels genom glimtar från dåtid och dels genom de nutida händelserna då de alla ska försöka ta hand om sitt gamla barndomshem. Det har funnits en tid då familjen var en harmonisk, kärleksfull familj. Men mammans mani kunde anas redan tidigt. Så småningom gör framför allt äldsta dottern revolt mot mammans sätt att sköta ett hem. De övriga barnen, ytterligare en dotter och ett par tvillingpojkar samt pappan i familjen utvecklas alla åt olika håll. Händelser inom familjen påverkar dem och de drabbas av olika sorters problem och svårigheter. Dessa driver dem ytterligare ifrån varandra. Frågan är om mammans död kan få dem att försonas och närma sig varandra igen.

Gillar du berättelser om familjehemligheter är detta en bok för dig. Det är en mycket bra och välskriven skildring av familjen Birds tillvaro. Lisa har lyckats hålla en omtänksam ton då hon berättar ur samlarmanikerns perspektiv. Detta gör att jag som läsare (och icke-samlare) faktiskt kan förstå hur det hela kunde gå så långt. Det finns säkert väldigt många anledningar till varför någon utvecklar samlarmani, men här fick jag för första gången insikt i hur en samlare funderar. Boken innehåller många sorgliga händelser, men också tillfällen av lycka och glädje. Vissa skeenden gör man verkligen stora ögon inför (tänker inte avslöja vad!) och undrar hur i jösse namn det kunde gå så.

Att bli och förbli en manisk samlare är verkligen något jag kan förvånas över. Jag funderade kring det hela (inte utan ett visst mått av rysningar) då jag läste boken. När jag efter bokcirkeln googlade fenomenet fann jag en intressant skildring. Signaturen Rymdis skriver på sin blogg Ready, Set, Go! om hur det är att växa upp med en samlande mor. Mycket läsvärt!


måndag 16 mars 2015

Fem i topp

Häromdagen skrev utmärkta bloggen Good Ereader om de plattor de anser vara de fem bästa, om man överväger att köpa en läsplatta i vår. Som läsplatteförespråkare kan jag verkligen rekommendera ett besök hos dem.


Kobo Aura H2O. Bild via Kobo Books.

Inte helt oväntat finns min favorit, Kobo Aura H2O, bland läsplattorna på Good Ereaders lista. Min medhjälpare här på bloggen, Leo, tycker däremot att hans platta är den bästa. Det är en Amazon Kindle Voyage och även denna finns på topp fem-listan. De övriga tre är okända för mig.

Funderar du på att skaffa läsplatta, kan det vara en god idé att börja läsa Good Ereaders inlägg, som ger en översikt. Sedan kan man fördjupa sig i den eller de plattor man fastnar för. Även denna fördjupning kan med fördel göras hos Good Ereader. De gör finfina tester och utvärderingar av massor av olika läsplattor. Oftast spelar de även in kortare eller längre filmsnuttar om plattorna också. Mycket informativt!

Här är till exempel ett inlägg, inklusive filmer, som jämför Kobo Aura H2O och Amazon Kindle Voyage.

Här är sökresultatet för Kobo Aura H2O på deras blogg.

Och för att inte vara alldeles partisk och bara skriva om Kobo hela tiden, så får du även sökresultaten för läsplattemärket Onyx  och Icarus samt Energy Sistem. Det är de övriga tre på topp fem-listan.

Det är med andra ord mycket enkelt att skaffa sig god information om många olika läsplattor bara genom att söka hos Good Ereader.

Funderar du på hur du bör tänka då du bestämmer dig för vilken läsplatta du ska skaffa? Läs Lilla ebokskolan del 4 och del 4 1/2! Visserligen är några av plattorna jag nämner i de inläggen redan passé, men själva grundtänket kring inköpet bör man ha.

Lycka till med ditt val av läsplatta!




söndag 15 mars 2015

Fri från migrän

Jag hoppas du inte är en av alla de stackars människor som mer eller mindre regelbundet drabbas av migränanfall. Men om så skulle vara fallet, kanske du skulle kunna finna hjälp i boken Fri från migrän, som Kristina Ahlström skrivit.




Kristina och hennes mor har tidigare lidit av svåra anfall på grund av sin migrän. Men en dag läste Kristina en bok, som beskrev hur man själv kan ändra sina matvanor och på så sätt bli fri från de smärtsamma anfallen. Efter många år och oändlig väntan på att denna enkla metod skulle bli mer känd och forskad på, bestämde sig Kristina för att själv skriva en bok om sina och moderns erfarenheter. Jag har lånat en del av inledningen:

"I augusti 1990 läste jag professor Rodolfo Lows bok Migrän kan besegras med diet och insåg att den handlade om mig. Jag ändrade kosten direkt. Sedan dess har jag ätit enligt hans metod och varit besvärsfri så länge mitt blodsocker hållits stabilt.
Rodolfo Low redovisar en enkel lösning: den grundläggande orsaken till migrän är en överaktiv bukspottkörtel. När vi hoppar över en måltid eller äter något sött produceras för mycket insulin i kroppen. Denna överproduktion startar en kemisk process som slutligen utlöser smärtan i huvudet. Genom att hålla blodsockret stabilt undviker man detta.
Att äta regelbundet med tre huvudmål och ett till tre mellanmål om dagen håller blodsockret stabilt och rekommenderas allmänt för att vi ska må bra.
Jag har väntat i tjugofyra år på att migränforskningen ska utvärdera denna metod men nu har mitt tålamod tagit slut. Jag vill inte vänta längre. Detta är mitt bidrag för att hjälpa andra."

Jag har läst boken för en anhörigs skull. Det är en mycket lättläst, välskriven och personlig bok, som beskriver hur både Kristina och hennes mor haft det och hur de sedermera blivit fria från besvär sedan de lagt om kosten. Hur man ska göra för att ändra sina matvanor redogör Kristina tydligt och klart för. Och det är inga svåra, kryptiska ändringar man ska göra. Utöver detta reflekterar författaren över de medicinska förklaringsmodeller som finns samt forskning på området.

Jag tycker att detta är en mycket läsvärd bok för den som söker ett sätt att hjälpa sig själv. Om det hjälper för alla kan ju vara svårt att veta, men är väl värt, och lätt, att pröva för den som vill. Du kan läsa mer om boken på dess hemsida.

*

Vill du ha fler boktips och läsa fler smakebitar ur böcker? Besök då bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Läs vad Mari tipsar om och följ sedan länkarna till andra bokbloggar. Jag hoppas du får en skön söndag! :-)


lördag 14 mars 2015

Eböcker eller pappersböcker? ...

... är emellanåt en vanlig fråga.


Bild via Lifehacker.

Varför inte omfamna båda formaten i stället? Somliga läsare föredrar att hålla sig till den ena sorten, medan andra är "allätare" och kan tänka sig att använda olika format för att njuta av en berättelse. I sammanhanget skall vi inte heller glömma den förträffliga ljudboken. En sådan version av en berättelse gör att du kan läsa i de mest oväntade sammanhang. (Som till exempel medan du städar.)

Idag skriver Lotta Olsson en utmärkt krönika i detta ämne i Dagens Nyheter. Läs den, föreslår jag!


Bild via BlogHer.

Mina egna funderingar i frågan finner du i ett inlägg från i höstas. Att flera format finns tillgängliga gör att fler olika sorters läsare kan få njuta av berättelser.






@eBokskorpionen

Jag fanns på Twitter redan innan denna blogg föddes. Därför har jag hittills använt mitt ursprungliga Twitterkonto även då jag ville twittra något "i bloggens namn". Nu har jag tänkt ändra på den saken.


Min signaturbild, köpt från bildbyrå.

Bara för att allting ska bli lite mer enhetligt och lätt att känna igen (om man nu både läser bloggen och finns på Twitter), kommer jag i fortsättningen använda mitt nya Bokskorpion-konto på Twitter. Finns även du som läser bloggen på Twitter, välkommen att följa mig där. @eBokskorpionen är namnet! :-)


fredag 13 mars 2015

Goda nyheter!

Om mindre än en månad är det dags att ta reda på hur det går för Torsten Rexelius, kriminalkommissarien som också är känd som T-Rex. Han är ju den allra mest förträffliga utredaren av mord och andra våldsbrott - åtminstone om man ska tro honom själv.



Jag hade väldigt roligt då jag läste den första boken Rör inte mitt mord. Det är Lars Forsberg, som skriver om Torsten och hans bravader som rotelchef och utredare på Erikshamnpolisen. Jag minns att Lars skriver med bravur och därför ser jag mycket fram emot denna kommande ebok. Så här beskriver förlaget berättelsen:

"De flesta måste kämpa för att lyckas här i livet - men för vissa kommer framgången naturligt. Kommissarie Torsten ”T-Rex” Rexelius har alltid sett sig som den självklara vinnaren. Men plötsligt har det börjat blåsa på toppen. På jobbet är allting upp och ner. Polismyndigheten byggs om och inte ens Torsten sitter längre säkert. Saken blir inte bättre när han klampar rakt in i ett pågående brott och själv blir utpekad som gärningsman. Lika illa är det på hemmaplan där Torsten ständigt måste bevisa sin duglighet för sambon Ulla och hennes fina vänner. Dessutom har hans växande midjemått av någon anledning blivit ett samtalsämne. Lyckligtvis inträffar ett brutalt mord när Torsten som bäst behöver det. Äntligen får han demonstrera sin skicklighet och bevisa att han fortfarande är rätt man på rätt plats. Och när kollegan Johannes drabbas av kärleksproblem lovar kvinnoexperten Torsten att lösa även det ”fallet”. Dessvärre går ingenting som han tänkt sig, vare sig med mordutredningen eller med kärleken. Och magen fortsätter växa. När Torsten inser att det är vinna eller försvinna som gäller gör han som han brukar: gasar istället för att bromsa - övertygad om att magkänslan, åtminstone den här gången, ska segra över förnuftet. Klara, färdiga, dö! är den andra boken om den våldsamt självbelåtne kommissarie Torsten ”T-Rex” Rexelius. En hejdlös kriminalkomedi - men framför allt ett porträtt av en man som ständigt hittar nya sätt att tappa fotfästet."

Det här låter som väldigt goda förutsättningar för roliga lässtunder. Klara, färdiga, dö! kommer senaste den 8/4, enligt förlaget, och jag tänker absolut "hänga på låset"! :-)


tisdag 10 mars 2015

Här finner du "Utmärkt urval"

Bonnier Digitals spännande satsning "Utmärkt urval" väckte verkligen min nyfikenhet. Det handlar om att förlaget publicerar ett urval av sina kvinnliga författare i ePub-format.



Bonnier inledde sin förlagsverksamhet år 1837. Under årens lopp har ett stort antal kvinnliga författare publicerats hos förlaget. Några av dessa är ännu idag kända namn. Andra har fallit i glömska av olika skäl. Tack vare den digitala tekniken kan vi nu få återknyta bekantskapen med dessa författarinnor.

Utmärkt urvals facebooksida finns alla de utvalda titlarna. Dessa är valda utifrån kriteriet att de väl representerar det årtionde då de publicerades. På sidan med alla omslagen kan du se vilka författarna är och vilka titlar som finns med i satsningen. Där kan du också klicka på varje omslag och då får du upp en ruta med mer information och en direktlänk för inköp av titeln i fråga.

När jag sökte igenom alla dessa böcker, fann jag både författarnamn jag kände igen och titlar jag slukat som ung. Tala om nostalgitripp! Dessutom fann jag förstås en del, för mig, helt okända författarinnor. Dessa ser jag fram emot att bekanta mig med. Det finns verkligen skäl att återkomma till denna "guldgruva". :-)




PS Det finns en "katt bland hermelinerna" i denna samling. Finner du honom? DS

måndag 9 mars 2015

Hemlig bokvän

Är du inte som jag, som helst bara läser eböcker, utan en allätare när det gäller bokformat? Då kan du vara med i Boklusens spännande arrangemang.





Det hela går ut på att man, efter anmälan, får en hemlig vän. Dennes blogg ska man besöka för att utröna hur man ska kunna överraska vederbörande på bästa möjliga sätt. På samma gång är det också någon annan som gör på samma sätt med dig. På så sätt har du alltså i uppgift att överraska någon och du får själv också en överraskning. Självklart handlar det om bokliga överraskningar.

Låter det kryptiskt? Tydliga instruktioner finns på Boklusens blogg. Men skynda dig att läsa - anmälan ska ske senast den 15/3.


söndag 8 mars 2015

Henrietta Lacks

... och DÄR! ... fick jag den virtuella stafettpinnen i näven av bloggen The World I Live In och det betyder att ni nu ska få ta del av mitt bidrag i en budkavle, som pågår hela dygnet i bloggosfären.

När jag först hörde talas om internationella kvinnodagens bloggstafett*, tänkte jag spontant på en alldeles särskild kvinna. Det är en person, som då hon levde räknades som "obetydlig" på grund av sitt ursprung. Då hon blev sjuk och dog kom hon däremot att betyda oerhört mycket för massor av människor under många år - fast de visste inte alls om att det var just henne de egentligen hade att tacka för sina framgångar inom medicinsk forskning, sina stora ekonomiska förtjänster eller att de blev friska från svåra sjukdomar. Den odödliga Henrietta Lacks är en kvinna som verkligen förtjänar att få sin berättelse framförd en dag som denna.

Mitt personliga "problem" var bara att det var ganska nyligen jag skrev mitt inlägg om boken om Henrietta. Trots detta kvarstår min vilja att få lyfta fram Henriettas liv och vad hon betytt för så många, inte minst för sin egen familj. Därför blir det faktiskt delvis en upprepning idag, fast med ytterligare funderingar från min sida längst ner, efter den repriserade texten.

*

Berättelsen om Henrietta Lacks grep tag i mig från början. Henrietta var en fattig kvinna, som bodde i södra USA. Hennes förfäder hade hållits som slavar på tobaksplantagerna i den delen av landet. När Henrietta var omkring trettio år gammal fick hon cancer på livmodertappen. Detta hände år 1950. Hennes form av denna cancer var särskilt aggressiv och sjukdomsförloppet blev synnerligen plågsamt för henne. När hon dog lämnade hon en make och fem barn i olika åldrar efter sig. Det yngsta barnet var knappt ett år gammalt. 
Sjukdomen plågade Henrietta (men hon var en oerhört tuff och tapper kvinna, som inte ville visa så mycket utåt) och berättelsen om vad som hände henne och hennes barn plågade mig som läsare. Inte desto mindre viktigt är det att ändå läsa denna bok. 
Det var nämligen så att behandlande läkare tog ett vävnadsprov från Henriettas cancer utan att ha inhämtat tillstånd från vare sig Henrietta eller hennes familj. Celler från detta prov visade sig vara "odödliga", vilket man dittills inte hade upplevt med celler från människor. Därför kunde man använda dessa celler i forskning över hela världen. Faktum är att Henriettas celler fortfarande används i betydelsefull forskning än idag. Henrietta har på så sätt bidragit till bot för många olika sjukdomar och annan viktig kunskap för forskarna. 
Ja, tänker du kanske nu, vad är det för ledsamt med detta? Borde inte Henriettas familj vara glada att deras mor och maka kunnat bidra på detta sätt till ökad kunskap om sjukdomar etcetera? 
Det oerhört sorgliga är att läsa hur dåligt informerad Henrietta blev under sin sjukdomstid samt hur det gick för hennes familj efter hennes död. Ingen berättade för Henrietta att om hon överlevde skulle hon aldrig mer kunna få barn. Henrietta var en mycket barnkär kvinna, som passade väldigt bra att vara mor. Hon hade egna drömmar om fler barn då hon blev frisk. Under den tid då Henrietta låg på sjukhuset blev hennes make rådd av personalen att inte ta dit barnen på besök. Mycket hjärtskärande att läsa, tyckte jag.


Henrietta. Bild via Henrietta Lacks Legacy.
När Henrietta dog blev hennes yngsta barn omhändertagna av en elak kvinna i släkten. Hur denna kvinna behandlade barnen och framförallt det yngsta av dem var riktigt plågsamt att läsa. Jag undrade verkligen varför ingen i den stora släkten ingrep tidigare. Så småningom hade de ändå turen att få bo hos en riktigt förståndig fostermor, men då var det redan för sent för den yngste. 
Under barnens uppväxt och vuxenliv hade de ingen aning om vad som skett med vävnadsprovet från deras mor. De kände inte till vad hennes celler hade för betydelse i världen. Ingen hade någonsin brytt sig om att informera dem. När forskarna kom till en punkt då de tyckte att de ville ha fler prover från denna släkt, framförallt då just barnen, så pratade de över huvudet på dem och skapade på så sätt stor oro. Henriettas barn hade nämligen fått ganska bristfällig skolgång och dessutom var de hörselskadade, vilket inte uppdagades förrän i vuxen ålder. Det kändes väldigt gripande att få läsa dessa saker utifrån deras perspektiv; hur okunskap och bristfällig information leder till skrämmande och oroväckande föreställningar hos framförallt Henriettas vuxna dotter Deborah.


Omslag: Sara R. Acedo.
Deborah spelar en stor roll i skildringen från nutid. Denna kvinna hade alltid funderat mycket på sin mor. Rebecca Skloot involverar henne i researcharbetet och det är riktigt rörande att se hur Deborah utvecklas och vinner ny insikt under arbetets gång. I familjen hade också funnits en annan dotter, Elsie, som var storasyster till Deborah. Elsie var förståndshandikappad och förmodligen också dövstum. Trots detta gick Henrietta mot strömmen och behöll henne hemma i stället för att lämna henne på institution. Under flera år gick det bra, men till sist blev Henrietta ändå tvungen att placera Elsie på institution. Där besökte hon henne regelbundet fram tills att hon blev för sjuk. Att läsa detta samt så småningom få veta hur Elise förmodligen haft det efter placeringen var riktigt hjärtskärande. 
Det tragiska i denna berättelse är, så som Henriettas söner säger, att människor i forskningsvärlden tjänat miljoner dollar genom cellerna från Henrietta. Detta medan Henriettas egen familj varit så fattiga att de knappt haft råd att gå till doktorn. På samma gång blir det också så tydligt vad ordentlig utbildning och information betyder. Henriettas familj har blivit sorgligt överkörda under så lång tid. 
Deborah säger mycket klokt och insiktsfullt i ett avsnitt: 
"Som jag alltid säger till mina bröder, om man vill se på historien kan man inte ha en hatisk attityd. Man måste tänka på att det var andra tider då." 
Detta är ett mycket storsint uttalande av en kvinna, vars familj drabbats hårt av hur "historien" behandlat dem!


Rebecca Skloot. Bild via författarens hemsida.  
Författaren Rebecca Skloot har gjort ett mycket omfattande researcharbete under många års tid, för att kartlägga vad som hände Henrietta och hennes familj. I boken får man möta Henrietta och hennes liv. Man får också följa Rebecca i hennes sökande efter fakta och förståelse för vad som skett. Emellan dessa parallella berättelser får man också lära sig mer om cellforskning och debatten om vem som egentligen "äger" vävnadsprover och celler. Rebecca redogör för dessa svåra saker på ett mycket pedagogiskt sätt. Jag kan mycket varmt rekommendera läsning av denna bok, som är så viktig på flera olika sätt. Göran Grip står för översättningen till svenska. 
Om du läser eller har läst denna bok, blir du kanske, liksom jag, nyfiken på hur det gått för familjen Lacks. På Rebeccas hemsida finner man en avdelning med svar på frågor, som ofta ställts om detta. Rebecca har för övrigt skapat en stiftelse, The Henrietta Lacks Foundation, som möjliggör att familjen Lacks och andra i samma situation ska kunna få ekonomisk hjälp och stöd.


Berättelsen om Henrietta, hennes liv och engagemang i sina barn är mycket gripande att läsa. En del händelser väcker min stora beundran; till exempel att Henrietta så starkt stod emot samtidens normer som gick ut på att lämna bort barn med funktionshinder. Hon behöll sin äldsta dotter Elsie hemma hos sig så länge hon kunde och det handlade alltså om flera år.

Andra saker i boken väcker frustration, ilska och förskräckelse. Det är fruktansvärt att ta del av hur den tidens "överhet" i form av medicinsk personal behandlade människor. Helt uppenbart hade man inte förstånd att inse hur man bör informera om diagnoser, pågående behandling och biverkningar. Dessvärre var det inte bara under Henriettas tid som detta var en klar brist - även långt senare, då de vuxna barnen skulle informeras, ägnade man föga tanke åt deras bakgrund, för att på så sätt ge bästa tänkbara förutsättningar för förståelsen.

Något som också fastnade hos mig, är det faktum vad utbildning betyder för den enskilda individens möjligheter att skapa sig välgrundade föreställningar om skeenden. För Henrietta och hennes senare vuxna barn var ängsliga tankar om hur de vita läkarna experimenterade på afroamerikaner starka. Dessa tankar skapade mycket oroliga känslor i onödan, även om de (åtminstone delvis) hade fog för sin oro.

Denna bok rymmer ytterligare tre kvinnor, som förtjänar att omnämnas denna dag. Det är Deborah, Rebecca och Bobbette. Den sistnämnda har jag inte berättat om alls tidigare.


Deborah Lacks med en alldeles
särskild avbildning av sin mammas celler.
Bild via African American Literature Discussion Group.

Deborah, Henriettas yngsta dotter, genomgår en stor personlig utveckling under den tid som hon och Rebecca arbetar med research för boken. Deborah vill gärna studera igen, eftersom hon kommit till insikt om att kunskap skulle hjälp henne att förstå vad som hänt och eliminera hennes oro. Hon undersöker vilka alternativ som står henne till buds. Dessvärre kostar alla former av studier pengar som hon inte har. Därför tvingas hon lägga sina planer på formella studier på hyllan. I stället försöker hon på egen hand, och med Rebeccas hjälp, att läsa sig till så mycket hon kan om celler, cellforskning och annat relevant. Oerhört beundransvärt, tycker jag, med tanke på den skrala skolgång Deborah hade med sig från barndomen. Tillsammans med Rebecca får hon också svar på de frågar hon alltid burit med sig. Hon lärde aldrig känna sin mor och detta väckte mycket funderingar. Även storasysterns öde engagerar Deborah starkt.

Rebecca, författaren till denna viktiga bok, har ägnat åratal av arbete med att ta fram fakta, intervjua människor, läsa sig till vad som hänt, försöka komma i kontakt med den inledningsvis motsträviga klanen Lacks, studera allt om cellforskning och dess konsekvenser etcetera. Sådant engagemang och noggrant researcharbete väcker min beundran. Precis som jag skrev i det ursprungliga inlägget, har Rebecca verkligen lyckats framföra Henriettas livshistoria, sin egen berättelse om arbetet med efterforskningarna samt utöver detta pedagogiskt förklara celler, cellforskning och så vidare på ett mycket bra sätt. Boken blir aldrig någonsin tråkig. Tvärtom - det är en väldigt gripande och välskriven skildring.


Bobbette Lacks. Bild via World News.

Vem är då Bobbette, som jag också vill lyfta fram idag? Henriettas äldste son föddes då Henrietta var mycket ung. Han växte upp och blev vuxen medan de yngsta barnen fortfarande var små. Så småningom träffade han Bobbette och gifte sig med henne. Denna kvinna insåg, då hon blev en medlem av familjen, hur illa de tre små barnen hade det hos den elaka släktingen. Därför tog hon hem dem till sig och blev deras nya, vettiga fostermor. Ett exempel på hur Bobbette agerade är att hon uppmanade den växande Deborah att akta sig för pojkarna och uppmuntrade henne att gå i skolan så länge som möjligt. Bobbette hade med andra ord insett faran i att flickor blev med barn alltför tidigt och problemet med för kort skolgång. Tack vare detta hankade sig Deborah fram i skolan lite längre än vad hon annars hade gjort och hon blev inte heller mor så tidigt som Henrietta. Bobbette blev en viktig person i Deborahs värld.

Fyra olika kvinnor, som levt och lever under olika tidsepoker, och som alla är värda mycket beundran av olika skäl. Har du ännu inte läst boken om Henrietta, tycker jag att du ska göra det. Kunskapen om henne, hennes liv och vad hennes celler betytt bör spridas så mycket som möjligt.




Men nu är det dags att lämna budkavlen vidare i bloggstafetten. Välkomna till JoS blog kl. 11.30!




*Bloggstafetten är ett sätt för bokbloggare att visa kvinnliga förebilder idag på internationella kvinnodagen. Det kan handla om
"... de kvinnor som inte fick plats i historieböckerna, de som aldrig fick de stora litteratur- eller filmpriserna, de som tog plats, de som inte gjorde det, de som gjorde skillnad då och de som gör det nu. Under ett dygn ska vi fylla bloggosfären med porträtt av kvinnor som betytt något extra för oss och andra."
som initiativtagaren bloggen Kulturkollo skriver. Du är säkert nyfiken på hur denna budkavle har vandrat och kommer att vandra under dygnet. Här nedan finner du länkar till de som deltar och klockslag då deras respektive bidrag publiceras.


00.01 Kulturkollo




04.00 Fiktiviteter




08.00 Bokhyllad


09.30 Bokbabbel




11.30 JoS blog


12.30 Bakbokmat




14.30 Bokmania

15.00 enligt O


16.00 Tittelina








23.59 Kulturkollo

lördag 7 mars 2015

Hur funkar en läsplatta?

I samband med att jag köpte min allra första läsplatta, fick jag en enkel och pedagogisk beskrivning av försäljaren hur en läsplatta och dess "elektroniska bläck" fungerar tekniskt sett. Jag köpte plattan över disk i en liten, men mycket ebokengagerad, bokhandel. Så det var inte konstigt att jag fick så god personlig service på köpet.

Men det är alltid roligt att lära sig mer, och när jag nu fann ett lättläst inlägg om e-ink på den intressanta bloggen The Ebook Reader, kan jag inte låta bli att tipsa om det här.


Klicka för större bild. Bild via The E Ink Corporation.

Jag är inte den mest lämpade att försöka förklara tekniken bakom. Däremot kan jag rekommendera dessa två informativa filmer.

Den första filmen kommer från The E Ink Corporation.





Följande film rekommenderar även The Ebook Reader i sitt inlägg.




Vill du veta mer? Läs inlägget hos The Ebook Reader. Vill du fördjupa dig ännu mer, kan du även besöka The E Ink Corporation's hemsida. Visst är det intressant att lära sig mer om hur det funkar "bakom skärmen"?!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...