Är man svensk eller chilenare om man är född och uppvuxen i Sverige och har en chilensk far? Neftali funderar en hel del på detta. Han känner sig svensk, men blir ofta påmind om att han på något sätt avviker. Han har, från tidig barndom bland andra barn, med full tydlighet lärt sig att andra människor inte tycker att han är svensk. Vad är han då i Chile? För att få svar på detta planerar han en resa till Latinamerika.
Dagboken börjar då Neftali fortfarande är kvar i Stockholm. Han jobbar som guide i Stadshuset på samma gång som han förbereder sin resa. I dagboksanteckningarna får läsaren möta alla de tankar Neftali har om klasskamp, jämnlikhet, broderskap, utanförskap och många andra viktiga saker. Dessutom får man ta del av vardagliga händelser. Resan är viktig för Neftali, men det kommer att hända saker som han nog inte hade föreställt sig. Han får till sist också chansen att tala ut med en person från det förflutna. Frågan är om han är chilenare i Chile?
Språket är spännande i dagboken. Under skildringarna av vardagliga händelser är även språket vardagligt. Det är innehåller delvis talspråk och delvis någon sorts "invandrarslang", som för mig är ganska obegriplig. Nästan helt omärkligt kan Neftali övergå från det vardagliga till åsikter om olika företeelser. Då förändras också språket. Övergången från det vardagliga språket till en "korrekt" svenska sker så att man nästan inte märker det.
När Neftali berättar om sina åsikter och erfarenheter får jag som läsare en hel del att tänka på. Det är intressant att ta del av detta. Men det kan ibland vara svårt att finna dessa tänkvärda guldkorn, eftersom de är invävda i det vardagliga livet. Det sistnämda har jag svårare att följa med i. Det beror dels på att jag inte förstår alla de ord, som Neftali då använder, och dels på att han gör en del saker som jag aldrig gjort och inte heller skulle kunna tänka mig att göra och kanske därmed har svårt att förstå mig på. Det är helt klart gripande att få uppleva det som Neftali känner då andra svenskar i stort och smått får honom att krympa och själv ifrågasätta sin identitet som svensk medborgare. Så mycket tanklösa saker folk kan kläcka ur sig!
Neftalis tänkvärdheter är många. Jag har valt att citera följande avsnitt för att visa en av dem alla:
"I äldre kulturer genomgick en människa under ett liv ett antal ceremonier. De gjorde resor. Spädbarnet blev flicka. Flickan blev tonåring. Tonåringen blev ung vuxen. Ung vuxen blev medelålders. Medelålders blev gammal. Gammal blev kryddgammal. Kryddgammal dog. Varje resa var att dö för att återuppstå. I min tid görs inte de här resorna. Det finns ingen vägledning. Och därför finns heller inga visioner. Det finns inte tid för insikter om vart vi är på väg. Om vilka vi är. Och varför vi existerar. Vill du veta. Då är det upp till dej själv. Du måste göra resan. Och den görs ensam. I tystnad. I självsvält."
Läs Tankar mellan hjärtslag om du också vill fundera över Neftalis tänkvärdheter och följa med på hans resa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar