Knut Frænkel - den anonyme deltagaren i Andrées polarexpedition

Det har skrivits åtskilliga böcker och andra texter om den expedition till Nordpolen, som Salomon August Andrée planerade och ledde under slutet av 1800-talet. Många, många människor har under årens lopp intresserat sig för expeditionen och dess öde. Andrée hade drömt om och planerat för att sväva med vätgasballong över polen och på så sätt bli den förste att nå denna plats. Med sig på expeditionen hade han två unga män, Nils Strindberg och Knut Frænkel. Dessvärre misslyckades resan, trots noggrann planering, och slutade i tragedi. Alla tre avled efter månader av svåra umbäranden på polarisen. Först trettiotre år efter att ballongen Örnen lämnat Danskön återfann man kvarlevorna och resterna av expeditionen på Vitön.

Omslagsbild: oljemålningen "Hemkomsten", som visar
hur Knut Frænkels kvarlevor bärs i land i Tromsö,
målad av Birger Simonsson 1932.

Magnus Carlsson har skrivit en bok om Knut Frænkel med titeln Knut Frænkel - den anonyme deltagaren i Andrées polarexpedition. Denne medlem av expeditionen har inte tidigare skildrats i någon större omfattning. Det är verkligen så, som undertiteln säger, att Knut framstår som tämligen anonym i olika skildringar av denna polarfärd. En anledning skulle kunna vara att han under expeditionen var satt att sköta de meteorologiska observationerna. Dessa har han med största noggrannhet nedtecknat. Men till skillnad från Andrées och Strindbergs mer omfattande noteringar, finns det inga personliga iakttagelser i Frænkels anteckningar. Det var kanske avtalat de emellan hur noteringar och anteckningar skulle ske och av vem de skulle göras. Magnus gedigna research gör det nu möjligt att skapa sig en bild av vem denne expeditionsmedlem var. Tack vare att Knuts brorsdotter donerade gamla brev till Grenna Museum i slutet av sitt liv, kan man ta del av det Frænkelska vardagslivet i viss mån.

Knut Frænkel

Knuts pappa var anställd vid järnvägen som ingenjör och därför blev hela familjen tvungen att flytta runt till olika delar av landet där ny järnväg skulle byggas. Detta ledde förstås till en viss rotlöshet för Knut och hans syskon. Men så småningom "landade" man i Stockholm, antagligen för att underlätta för ungdomarnas vidare studier. Knut ville bli ingenjör, som sin far, och såg liksom han sin framtid inom järnvägen efter att Nordpolsexpeditionen var avslutad. Då Knut blev utvald att ta över efter den avhoppade Nils Ekholm, hade han just avslutat sina studier.

Familjen har brevväxlat då de av olika anledningar varit ifrån varandra, framförallt också sedan Knut blev utvald som ny medlem i expeditionen. Han var då på resande fot till bland annat Paris för att lära sig ballongflygning. Så småningom begav sig hela expeditionen till Svalbard och Danskön, för att förbereda för själva uppstigningen med ballongen. Även under denna resa har Knut varit en flitig brevskrivare. Ända fram till det ögonblick då Örnen gav sig iväg har man brevväxlat med varandra. Åtskilliga av dessa brev finns återgivna i Magnus bok.

Utöver denna intensiva tid i Knuts liv får man som läsare ta del av hans släktträd såväl bakåt som framåt i tiden. Åren på flyttande fot på grund av pappans arbete är också intressant att läsa om, tycker jag. Det är genom Magnus goda berättande lätt att föreställa sig hur slitsamt det kunde vara, med fadern som tvingades bort till oländiga marker och med enkla levnadsförhållanden där järnvägen drogs fram, och moderns ensamma ansvar för den allt större barnaskaran.

Detta är en bok som är mycket väl värd att läsa för den som intresserar sig för Andrées polarexpedition. Den kompletterar bilden av de tre forskningsresenärerna, eftersom man här får chansen att lära känna även Frænkel en smula. Magnus har gjort ett mycket gott jobb med sin research och skriver och berättar väldigt bra. Det är bara lite synd att korrekturläsaren inte har varit fullt så flitig. En bok som denna förtjänar bättre korrekturläsning än vad som varit fallet. Men en sådan sak skulle lätt kunna rättas till då boken eventuellt ges ut i ePub-format, vilket jag hoppas kommer att ske.

Tidigare inlägg om Andrée-expeditionen:

Expeditionen: Min kärlekshistoria

Med Örnen mot polen

Ingenjör Andrées luftfärd

Bea Uusmas sommarprat

Besök på Grenna Museum