![]() |
Omslag: Annika Carlsson |
Brittsommar publicerades första gången 1917. Detta skedde postumt, eftersom Laura dog redan 1908. När man läser Brittsommar och sedan sätter sig in i Lauras egen historia, känns det som att hon hämtat en hel del inspiration ur sitt eget liv till berättelsen.
Berättelsens huvudperson, Lajsa, lever sedan många år i ett äktenskap som ser ut att vara olyckligt. Lajsa och hennes make gifte sig på resonemangsgrunder. Hon ville göra sin döende mor till viljes genom att säga ja till en ekonomiskt trygg framtid. Åren gick och barnen blev flera. När vi läsare möter Lajsa ska hon för första gången få träffa sitt barnbarn. Men i sällskap med dottern och hennes lilla familj kommer också en främmande man. Han är dock inte så obekant för Lajsa - det visar sig vara hennes ungdomskärlek.
Både maken och äldsta dottern är snara att påpeka för Lajsa att hon är gammal - hon har ju både gråa hår och ett barnbarn! - medan ungdomskärleken ser Lajsa som den person hon innerst inne är. Lajsa blommar upp och det gör ungdomskärleken också. De båda funderar på varsitt håll över situationen. De vill gärna mötas igen. De drömmer om vad som kunnat vara. Även hennes ungdoms kärlek har gift sig och bildat familj, men inte heller han är lycklig. Allting drivs fram till en punkt då ett avgörande måste ske. Har de en gemensam framtid eller inte?
Laura inleder sin bok med ett förord, i vilket hon beskriver höstens brittsommar på ett mycket vackert sätt. Det börjar så här:
"Sommaren må ha varit hurdan som helst, regnig, mulen av dimma eller av solrök, vilken dygnet runt undanskymt solen, så kommer dock en tid vid senhöstens början, då sommaren på nytt visar sig. Det är vid S:ta Birgittas helg, den sjunde oktober. Hos oss, i Sverige, kallas denna eftersommar till följd där av för Brittsommar. I Frankrike benämns den »le second été»; på andra sidan Atlanten »indiansommar»."
Sedan följer en beskrivning som var en ren fröjd att läsa, eftersom det är så vackert och poetiskt skrivet. De avslutande orden leder vidare till berättelsens grund - den brittsommar, som Lajsa upplevde i sitt hjärta.
"Läsare! Människohjärtat har också sin Brittsommar!"
Jag tycker att Brittsommar är en tidlös bok. Det som inträffar i Lajsas känsloliv kan många människor även i våra dagar känna igen sig i. Laura har ett vackert språk och hon kan med få ord beskriva en känsla eller en miljö och ändå träffa mitt i prick så att läsaren har allting klart för sig. Detta är en bok som jag verkligen vill rekommendera och jag är mycket glad över att jag fann den på bokmässan.
*
Söker du fler boktips? Gör ett besök hos Mari, som har bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Där kan du, genom länkarna, finna fler smakebitar ur läsvärda böcker! Hoppas du har en skön söndag!
Så många tårar jag spillt över Frostmofjället... Den här boken skulle jag nog kunna tänka mig att läsa.
SvaraRaderaMinns att jag läste Frostmofjället som barn men att jag tyckte den var så eländig att jag inte läste klar den... :)
SvaraRaderaIngen bok som var bekant för mig, men tack för tipset
SvaraRaderaTack för smakbiten - så fint. Jag läste Frostmofjället, men det var mer min mamma som älskade den boken :-)
SvaraRaderaNu blev jag nyfiken! Tack för smakbit och boktips! :)
SvaraRaderaHa en fortsatt trevlig söndag!
Frostmofjället har jag läst, men inget annat av författaren. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaUnderbart omslag! Tack för smakbiten och ha en fortsatt trevlig söndagskväll.
SvaraRaderaTack för den fina smakbiten! :)
SvaraRaderaKänner inte till den här boken. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaLäste Barnen från frostmofjället flera gånger när jag var liten, men hade aldrig en tanke på att hon hade skrivit fler :)
SvaraRadera