Nu blir eböckerna billigare att låna ut!

Enligt många artiklar har eböcker blivit mångdubbelt dyrare för biblioteken att låna ut och deras ebokbudgetar kommer att slå i taket fortare än tidigare. Jag tycker att massmedia ger en lite väl negativ bild av det nya systemet för utlåning av eböcker. Ögnar man rubrikerna kan man få intrycket att numera kommer samtliga eböcker att vara väsentligt dyrare för biblioteken att låna ut. Jag tycker snarare att såväl förlag som bibliotek har fått ökade valmöjligheter och därmed också helt andra möjligheter att styra tillgänglighet respektive inköp.*

Ferrari F430. Fotograf: Rudolf Stricker. Bild via Wikimedia Commons.

Förlagen sätter själva pris på sina eböcker. De väljer själva när, hur och för vem de vill göra en ebok tillgänglig. De kan med andra ord bestämma om och när en ebok ska finnas tillgänglig för utlåning på biblioteket. De bestämmer inte bara priset som eboken ska kosta i butiken utan också vad det ska kosta att låna ut en ebok på biblioteket. På det här sättet kan varje enskilt förlag bestämma olika priser för varje enskild ebok. En alldeles nyutkommen ebok kan vara dyr, medan en äldre kan vara riktigt billig. Ofta sätter förlagen ett högre pris så länge som endast den inbundna upplagan finns tillgänglig. Så snart pocketupplagan kommit ut brukar förlaget sänka priset på eboken. En roman eller en fackbok med mycket arbete bakom kan kosta mer, medan en kort novell kostar betydligt mindre. Detta gäller naturligtvis både priset för kunden i ebokhandeln och för biblioteken.

Här kan förlaget göra en avvägning. Lågt pris på en bok kan ge många köp eller utlån, vilket i sin tur genererar en totalt sett hög vinst även om vinsten per ebok är liten. Å andra sidan kan man sätta ett högt pris som ger större vinst per inköpt eller utlånad ebok. Men då finns också risken att få människor eller bibliotek vill köpa just den eboken. Vilket förmodligen leder till en lägre total vinst.

Biblioteken har friheten att själva välja vilka av alla tillgängliga eböcker de vill ta in för utlåning. Vill de avstå dyra eböcker, kan de med andra ord göra det. Förr kunde biblioteken inte välja. Det var alla eböckerna eller inga. Då kostade en ebok 20 kr för biblioteket att låna ut oavsett om det var en ny eller gammal bok. Även om det bara var en kort novell kostade den 20 kr att låna ut. Nu varierar det. En del titlar är betydligt billigare än 20 kronor, en del är dyrare. Biblioteket kan alltså avstå att ta in en alldeles nyutkommen ebok, om de tycker att förlaget satt ett för högt utlåningspris på den. De kan vänta tills boken har några månader på nacken och förmodligen ett lägre pris. På samma sätt är det ju då bibliotek köper in pappersböcker. En nyutkommen inbunden bok är dyrare jämfört med då pocketupplagan kommit.

Något jag i det här sammanhanget funderat en hel del på är varför det aldrig talas särskilt högt om vad en pappersbok kostar att låna ut. Innan man höjer rösten om de "dyra", och för bibliotekens budget så "fördärvliga", eböckerna borde man undersöka vad det kostar att låna ut pappersböcker. Här handlar det inte bara om en inköpsavgift, som jag ser det, utan också om personalkostnader eftersom alla pappersböckerna ska hanteras samt inte minst lokalkostnader eftersom alla dessa fysiska berättelser måste lagras någonstans. Kanske finns det rentav fler dolda kostnader att räkna med. Om man räknar ihop allt detta - vad kostar det då att låna ut en pappersbok? Man kan få en viss fingervisning genom att studera statistiken för biblioteken. Den går att finna via Kungliga Bibliotekets hemsida, avdelningen för statistik och kvalitet. I kolumnen för "kostnad per lån" (vilket inbegriper både pappersböcker och av-media) kan man se att utlåningskostnaden skiljer sig väldigt mycket mellan olika kommuner. I somliga kommuner kostar det över 100 kronor per lån! Genomsnittet i riket ligger på 59 kronor.

Det kostar pengar att framställa en bil. Det kostar också pengar att skapa en berättelse, oavsett vilken förpackning man väljer att sälja den i. Alla inblandade ska ha sin ersättning, från författare till förlagschefer och distributörer. Formatet eböcker kräver sin layout och sin omsorg för att bli en snygg produkt. Det är inget man viftar ihop med vänster lillfinger på kafferasten. Därför är det inget konstigt att en ebok kostar pengar. Mycket märkligt är det däremot att eböcker (och digitala tidskrifter och dagstidningar) fortfarande är belagda med en betydligt högre momsskattesats än vad pappersböcker är.

Det är inte heller särskilt konstigt att något som är alldeles nytt är dyrare att köpa. En ny bil kostar betydligt mer än en begagnad. En nyutkommen bok kostar mer än när den senare funnits på marknaden ett tag och kanske till och med utkommit som pocket. Visst kan det vara kul med något som är alldeles nytt. Men den begagnade bilen kan glädja ägare nummer två lika mycket som sin första ägare. En boktitel som har några månader eller rentav år på nacken är trots det en ny läsupplevelse för den som ännu inte hunnit läsa den.

Måste de alldeles nyutkomna eböckerna finnas tillgängliga på biblioteket? Det kanske räcker om de kommer lite senare till biblioteket, om det hjälper biblioteken att hålla budgeten? Med den äldre utlåningsmodellen var ju den ökända karenstiden snarare regel än undantag. Den ledde till att nya eböcker inte fanns att tillgå på biblioteken förrän efter en viss tid. Karenstiden var något som förlagen styrde. Självfallet är det enormt god samhällsservice om varje bibliotek har alla nyutkomna titlar tillgängliga i såväl pappersupplaga som i ebokformat och som ljudböcker. Men smakar det så kostar det. Frågan är om vi låntagare är beredda att i någon form öka vårt bidrag till denna samhällsservice. Vill vi betala högre kommunalskatt? Är vi beredda att betala någon form av avgift till biblioteken för att få tillgång till alldeles nya eböcker? Eller kan vi tänka oss att acceptera att biblioteket inte tillhandahåller de sprillans nya titlarna?

En berättelse är en berättelse är en berättelse. Oavsett hur en berättelse är "förpackad" är det ändå en berättelse. Kanske biblioteken inte längre ska dela upp sin budget på de olika utgivningsformaten, vilket tycks vara fallet nu, utan i stället se till vad kunderna efterfrågar. Vill ett ökat antal låntagare ha berättelsen i ebokformat i stället för i pappersbokformat? Då tycker jag att man bör köpa in fler eböcker och använda den totala "budgeten för berättelser" till detta. Att eboklånen ökar kan man konstatera genom statistiken, här redovisat i ett blogginlägg i Kungliga Bibliotekets blogg för biblioteksstatistik.

Gammal trotjänare. Fotograf: Gbenskar. Bild via Reseguiden.

Väldigt många eböcker är numera betydligt billigare att låna ut. Enstaka är dyrare än förr, vilket har sin förklaring. Men generellt sett har eböckerna i gemen inte blivit dyrare. Bara för att en nyproducerad bil av märket Ferrari kostar två miljoner kronor att köpa, betyder inte det att alla bilar plötsligt kostar detsamma. Samma sak, fast på en blygsammare penningnivå, är det med eböcker av olika ålder och slag. Som bilspekulant står det mig fritt att avstå Ferrarin om den är för dyr. Det passar kanske min egen budget att hellre köpa en bättre begagnad Ford. Min plånbok mår kanske bättre av att avstå en nyutkommen eboktitel och vänta med inköpet tills den blir billigare. Och såväl Forden som berättelsen i eboken kan skänka mig stor glädje även om de har några år på nacken.

*Hur känner jag till de här sakerna? Ja, vad gäller det nya systemet, så har jag satt mig in i detta i egenskap av nybliven småförläggare. Bibliotekens budgetsystem och metoder för inköp av berättelser känner jag inte till, men däremot vet jag att de med det nya systemet faktiskt kan välja själva vilka eböcker de vill ta in. Och jag antar att de alltid haft det på samma sätt med pappersböckerna - de har valt själva även där.

Tillägg: Elibs Hur blir en e-bok till? är ett utmärkt blogginlägg att läsa för den som önskar fler och tydligare svar på frågor som rör ebokproduktion. Glöm inte att titta på filmen som finns i inlägget! Även Mattias Boströms inlägg i den här frågan är intressant att läsa, även om det har några år på nacken.

Ännu ett tillägg: Elib har skrivit ett intressant inlägg, som riktigt utförligt beskriver både den tidigare modellen för ebokutlåningen på biblioteken och hur det numera går till samt vad avtalet mellan bibliotek, förlag och distributör har för bakgrund och innehåll. Jag kan verkligen rekommendera att du läser det inlägget.