Ängeln på Malmskillnadsgatan

Ikväll skulle jag ha varit med i bokcirkelchatten om Elise Lindqvists bok Ängeln på Malmskillnadsgatan. Notera "skulle ha varit", ja. För det blev inte så. Och vad berodde det på? Blev jag plötsligt upptagen med något akut? Nejdå, inte alls. Jag bara råkade ut för ett fenomen, som säkerligen drabbar de flesta bokslukare förr eller senare. Jag läste en bok och "fastnade" i den. Jag förlorade mig i tid och rum så till den grad att jag totalt glömde vad klockan var. Mycket tråkigt för mig att jag missade chatten. Det grämer mig, för boken var väldigt intressant, och jag kan tänka mig att mina bokcirkelvänner hade mycket att säga om den. Nu får jag hoppas att Millas Hälsoblogg och Boktokig kommer att skriva något om chatten på sina bloggar. Och så får jag hoppas att de förlåter mig för denna fadäs att missa chatten.

Fotografi: Josefin Casteryd
Omslag: Niklas Lindblad,
Mystical Garden Design

I den här boken skriver Elise (tillsammans med Antima Linjer) om sitt eget liv, från det att hon är en liten flicka någonstans i ett litet samhälle ute på landet till det liv hon lever idag. Hon berättar öppenhjärtigt om vad hon råkat ut för och de smärtor hon burit på under en stor del av sitt liv. Det är lätt att, genom Elise, förstå vad övergrepp och avsaknad av kärleksfulla föräldrar i tidig ålder kan leda till. Då blir det inte lätt att veta hur man ska ta hand om sig på bästa sätt, till exempel vad gäller att sätta gränser inför andra människor. De smärtsamma upplevelserna lagrade Elise inombords och de ledde till missbruk senare i hennes liv.

Vändpunkten kom då Elises syster ordnade plats på ett behandlingshem. Där inledde Elise sin tillvaro genom att bära sig aggressivt och enstörigt åt. Men av en händelse fick hon uppleva frälsning och senare vad den kristna gemenskapen innebär. Hennes liv blev ett helt annat. När hon återkom till sin bostad i Stockholm, började hon engagera sig i kyrkans arbete. Hon fick chansen att bygga upp en särskild grupp, som skulle ägna sig åt flickorna och kvinnorna på Malmskillnadsgatan. Detta arbete får man som läsare också insikt i. Det är inget lätt uppdrag, att varje fredag tillbringa kvällen och natten som stöd åt de prostituerade. Men man förstår verkligen hur viktigt det är och vilken betydelsefull insats Elise och hennes grupp gör. Det är riktigt ruggigt att läsa vad som kan hända på Malmskillnadsgatan.

Elise funderar själv en liten smula på varför hennes liv blev som det blev, framförallt varför hennes mor aldrig kunde ta hand om henne ordentligt. Det ligger nära till hands att tänka på det sociala arvet. Elise vet inget med säkerhet, men gissar att modern förmodligen inte haft det lätt under sin uppväxt, eftersom morfadern inte var någon snäll man.

Jag tycker att detta är en mycket läsvärd bok. Den ger insikt i en annan människas liv och skapar förståelse för de som inte alltid har det så lätt. Att läsa om Elise ger verkligen perspektiv på ens eget liv, kan man säga.