Författarskolan firar i år att deras tionde kull studenter tar examen, och dagens evenemang inleddes med att uppmärksamma och fira detta faktum. Björn Larsson berättade om hur han kläckte idén och utvecklade skolan samt vilka som är och har varit involverade under årens lopp. Det var väldigt intressant att höra. Många av studenterna på denna utbildning har debuterat på etablerade förlag efter genomgången utbildning. En av dessa är Åke Lasson. Jag läste hans bok, Blicken, och skrev om den här på bloggen. Blicken gav mig en riktigt bra läsupplevelse.
Fotografi av tvivelaktig kvalitet, taget av Bokskorpionen. |
Efter det inledande firandet, var dagen uppdelad i två olika samtal. Det första handlade om litterärt skapande som utbildning och "ämne". Samtalet leddes av Niklas Törnlund (längst till vänster i bild) och hans bisittare var Immi Lundin (längst till höger). I sofforna satt också Stewe Claeson, Therése Granwald och Staffan Söderblom. Under detta samtal pratades det mycket om skrivutbildningar i allmänhet och skrivlärarens roll i synnerhet. Något jag särskilt fastnade för var Theréses reflektioner angående att skrivarutbildningar är läsarutbildningar. Man lär sig helt enkelt att kunna läsa egna och andras texter med nya ögon. Hon menade också att hennes viktigaste roll som lärare är att spegla eleven så att denne kan se och höra sin text med nya ögon och öron. Staffan berättade om den litterära "underjorden", i vilken debuterande författare lätt hamnar. Samtalet rundades av genom att forna författarskoleelever läste stycken ur egna eller andras texter.
Ett kanske något bättre fotografi, taget av Bokskorpionen. |
Efter en välbehövlig paus och fika, blev det dags för samtal nummer två. Temat för detta var litterärt skapande som konstform - om att bli och att vara författare. Immi var ledare med Niklas som bisittare. På bilden här ovanför har de därför bytt sittplats. Denna gång tog Ida Börjel, Cilla Nauman och Monika Fagerholm plats i sofforna. Alla tre är väl etablerade författare och har vunnit många priser. De berättade om hur de inledde sina respektive karriärer och hur de ser på sitt skrivande. Monika nämnde bland annat att skriver man mycket lär man sig skriva, medan Ida konstaterade att man lär sig läsa på skrivarutbildningar samt att prata om litteratur. Man tvingas lära sig läsa något som man annars inte skulle läsa, tyckte Monika. Cilla berättade en del om sina upplevelser som journalist och hur denna erfarenhet fick henne att söka sig till det skönlitterära skrivandet. Även detta samtal avslutades med uppläsningar av författarskoleelever.
En intressant dag på det hela taget, under vilken jag konstaterade att läsande, skrivande och litterära samtal tydligt och klart går hand i hand.