![]() |
Omslag: okänd upphovsman |
Boken jag menar är Det skulle kunna hända dig. Den är skriven av Jack A. Huvudpersonen i boken, som tilltalas som "du", är en pubertal och mycket omogen man i 30-årsåldern. Han umgås med sina två likasinnade och jämngamla kompisar. Hela deras tillvaro går ut på att jobba svart och festa hårt. Och då menar jag alltså att de festar riktigt, riktigt hårt. På fritiden är de antingen alldeles dyngraka av alkohol eller väldigt, väldigt bakfulla. Deras kvinnosyn ska vi bara inte tala om.
Trots detta liv och denna syn på kvinnor lyckas "du" ändå få ihop det med en jämnårig tjej och en relation utvecklas alltmer. "Du" är förstås innerst inne mycket motsträvig på samma gång som han ändå uppskattar den här kvinnan. De två kamraterna gör förstås allt för att motarbeta förhållandet. "Du" finner plötsligt att kvinnan flyttar in hos honom och livet tycks trots allt vara frid och fröjd - "du" inser ju vilken fin markservice kvinnan ger. En vacker dag rämnar dock allt. En av kamraterna avslöjar nämligen att kvinnan blivit sedd i en kärleksfull situation med en annan kvinna. Detta är förstås katastrof i huvudpersonens liv. "Du" återgår till supandet med kompisarna. Mot slutet av boken inträffar dock ytterligare en omvälvande händelse. Jag antar att bokens titel anspelar på någon av dessa två händelser.
Vem skulle vilja läsa den här boken, frågar jag mig. Själv finner jag inget nöje i den. Jag har i så neutral ton som möjligt frågat manliga bokslukare om de skulle kunna tänka sig att läsa den. De har avböjt. De menar att de vill ha något mer tilltalande än dessa supande karlar att läsa om. Återstår då om personer som "du" och hans kompisar vill läsa denna bok. Det är här moment 22 uppstår. Jag tvivlar nämligen på om just de här presumtiva läsarna skulle bry sig om att läsa alls. Och skulle de vilja roa sig med en bok, så skulle nog snarare Jens Lapidus och hans böcker tilltala.
Om jag ska avsluta recensionen på ett lite mer positivt sätt, skulle jag kunna konstatera att jag fått veta hur personer som "du" lever och resonerar. I mitt arbete träffar jag trots allt på människor som uppför sig "du" och hans kompisar.
*
Markera texten, om du vill veta vad det står under min rödmarkering. Om du planerat att läsa boken och inte vill ha en "spoiler", avstår du helt enkelt att markera.
En sågande recension är också en recension:
SvaraRaderahttp://detskullekunnahandadig.com/2014/03/23/en-sagande-recension-ar-ocksa-en-recension/
Så är det onekligen. Och vem vet … även sågande recensioner kan ju väcka nyfikenhet hos presumtiva läsare.
Radera