måndag 10 februari 2014

Några tankar om eböckerna och biblioteken

Planerna och diskussionerna för hur bibliotek, förlag och distributörer av eböcker skall kunna samverka på ett vettigt sätt pågår för fullt. I förra veckan hölls en hearing* anordnad av Svenska Förläggareföreningen. Även biblioteken har hållit stora möten i frågan. Exakt hur dessa inblandade intressenter kommer att lösa frågan om utlåningen av eböcker återstår att se. Det viktiga som läsare och konsument av eböcker är att frågan verkligen blir löst på ett vettigt sätt. Då kanske vi helt eller delvis slipper de begränsningar av eboklån, som biblioteken just nu har.



Helt klart är i alla fall bibliotekens viktiga roll som läsfrämjande instans samt att de även fortsättningsvis skall låna ut böcker, oavsett format, utan kostnad till medborgarna. Men bakom kulisserna finns mycket att arbeta med. Först och främst måste författarna få den ersättning de med all rätt skall ha. Även de som publicerar böcker behöver ha sin lön för mödan. Distributören vill förstås ha sin del av kakan och biblioteken behöver hålla nere sina kostnader. Det är många parametrar som måste uppfyllas för att en ebok skall kunna lånas ut på ett bibliotek. Och många av dessa har gemene läsare, inklusive jag själv, knappt någon aning om. Jag visste till exempel att författare får ersättning från staten per utlånad pappersbok. Däremot kände jag inte till att de inte får motsvarande ersättning för varje utlånad ebok.

Något som dock slagit mig, är det faktum att media alltid pratar om att det kostar biblioteken 20 kronor för varje ebok de lånar ut. Det är detta faktum som gör att deras ebokbudgetar snabbt går i taket och de måste begränsa antalet ebokutlån på olika sätt. Vissa bibliotek har dessutom helt upphört med utlåning av eböcker på grund av att kostnaderna för dessa skenat iväg.

Det sägs inget om kostnaderna för bibliotek att låna ut pappersböcker. Jag är på intet vis någon ekonom, men att biblioteken inte har kostnader för att låna ut pappersböcker kan knappast stämma. För det första skall ju pappersboken köpas in. Den skall förvaras tillsammans med tusentals andra lånepappersböcker i lämpliga byggnader. Personal skall katalogisera och hantera dessa böcker. Etcetera, etcetera. Det är ju självklart så att varje kommun har kostnader för att förvalta och ta hand om biblioteksbyggnaden, avlöna personal samt köpa in låneböcker. Säkert finns det fler kostnader förknippade med detta. Det skulle vara mycket intressant att få se en beräkning på vad det egentligen kostar att låna ut en bok, oavsett vilket format den är i. Vi låntagare upplever bibliotekens service som gratis, men i själva verket kostar den pengar. Det är skattebetalarna i respektive kommun som står för notan.

Klicka på bilden så blir den större.
Förr i tiden skaffade man sig ett lånekort på biblioteket i en kommun där man bodde. Såvitt jag vet var det inte tillåtet att ha lånekort i annan kommun. Numera kan man väldigt behändigt via internet skaffa sig många lånekort på vitt skilda bibliotek. Detta är på sätt och vis bra. Men det finns, som jag ser det nackdelar. Särskilt med nuvarande system för utlåning av eböcker. Om kvoten för utlåning av eböcker är fylld i min hemkommun, kan jag som lånare begagna mig av ett lånekort i en annan kommun och på så vis ordna mitt eboklån. Detta är bra för mig som enskild individ. Men på samma gång "tär" jag på den ebokskvot som detta bibliotek fastslagit för sina låntagare. Jag tycker att utlåning av böcker, oavsett format, skall ske till medborgarna inom respektive kommun. Om man gör dessa begränsningar, blir kommunens kvot för eböcker riktad till de egna invånarna, det vill säga de som också står för notan i form av kommunalskatten. Så länge som systemet för utlån av eböcker har dagens begränsningar bör man göra även denna riktade begränsning, tycker jag, även om den inte löser det övergripande problemet.

Men för framtiden hoppas jag att de inblandade inom kort löser frågan om hur samverkan kring låne-eböcker skall gå till, så att vi läsare kan få lov att låna eböcker utan, eller med få, begränsningar. Och det hade varit praktiskt om lösningen på problemet blir en annan än den vi kan se i denna lilla seriestripp.

Klicka på bilden så blir den (förhoppningsvis) tydligare.

*För den som vill se och höra vad som sades på denna spännande hearing, finns filmer på Svenska Förläggareföreningens hemsida. Vill man inte titta på alla filmerna, kan jag särskilt rekommendera den intressanta Åsiktsstafetten, då många tunga namn på området fick fyra minuter vardera att uttala sig om eboken.

GP har dessutom skrivit en intressant artikel i frågan.

2 kommentarer:

  1. Hej,

    Enligt uppgift från Kungliga Biblioteket ligger kostnaden för ett papperslån någonstans mellan 40 och 70 kronor, om man slår ut samtliga kostnader. För 10 år sedan låg kostnaden enligt Stockholms Stadsbibliotek på 38 kronor.

    /Björn, Elib

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Björn,
      Tack för din intressanta kommentar. Det var som attan! En pappersbok kostar alltså minst dubbelt så mycket att låna ut (och i en del fall uppenbarligen tre gånger så mycket). Då borde ju med andra ord bibliotekens budget för dessa böcker vara riktigt stor. Det låter som att det är dags för biblioteken att omfördela pengarna, särskilt om papperslånen minskar och eböckerna ökar i popularitet.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...