Torsdagsmordklubben

I våras läste jag en fantastisk liten bok, som heter Torsdagsmordklubben. Den är skriven av Richard Osman och översatt till svenska av Ing-Britt Björklund. Richard Osman är känd i sitt hemland Storbritannien som ledare för ett framgångsrikt frågesportprogram på TV. Han är även producent. Torsdagsmordklubben är hans debut som författare.

Coopers Chase ligger på den idylliska engelska landsbygden och är ett mycket trevligt och välförsett boende för äldre människor. Det är som en hel liten by, och klassas också som “lyxseniorby”. Där bor, bland andra, de fyra vännerna Elizabeth, Joyce, Ibrahim och Ron.

På torsdagarna träffas de fyra vännerna i en samlingslokal, som de bokat under namnet “Samtal om japansk opera”. Syftet med detta är att säkerställa att ingen annan plötsligt vill delta i gruppens egentliga sysselsättning. De fyra har nämligen bestämt sig för att försöka lösa tidigare olösta mord, så kallade “kalla fall”. Elizabeth och en kvinna som heter Penny var de ursprungliga medlemmarna i gruppen. Penny, som jobbat som kriminalinspektör, tog med olösta fall. Penny har numera blivit alltför gammal och sjuklig för gruppens arbete. Joyce blev då invald på hennes plats. Några glas vin, hembakade kakor och ett olöst mord att fundera på – det kan ju inte bli bättre, tycker Torsdagsmordklubben. 

En dag inträffar dock ett mord i Torsdagsmordklubbens omedelbara närhet. Självfallet lägger de då de kalla fallen åt sidan för att med liv, lust och en hel del finurlighet ta sig an det nyinträffade mordet. Det är ju nämligen helt uppenbart att den lokala polisen behöver hjälp att lösa gåtan om vad som egentligen hänt. 

Finurlighet och en hel del okonventionella knep är det som leder Torsdagsmordklubben på rätt spår. Vi får följa deras arbete bland annat genom Joyces dagboksanteckningar samt genom ögonen på en ung kvinnlig polisassistent, som gärna vill göra en mer spännande poliskarriär än vad de sedvanliga assistentuppgifterna kan erbjuda. Som läsare vill man gärna dra de slutsatser man tror sig kunna dra under berättelsens gång. Men om man tror att man är lösningen på spåren, bedrar man sig. Det finns mer att begrunda än man kan tro från början. 

Jag gillar verkligen den här berättelsen! Den är absolut inte en deckare i mängden. Det är så mycket med den som är bra; de fyra finurliga seniorerna (särskilt kvinnorna), en spännande deckargåta som tar oväntade vändningar, den lågmälda typiska brittiska humorn samt inte minst de mer allvarliga inslagen om åldrande och sorg.

Redan då jag läst ut boken började jag hoppas på att Richard Osman skulle fortsätta skriva fantastiska böcker. Och nu när jag fick möjlighet att skriva om boken här i bloggen, upptäckte jag att en fortsättning redan är på gång. I september kommer andra delen om Torsdagsmordklubben. Den heter Mannen som dog två gånger.

Så här skriver förlaget om boken:

“Ibrahim, en av de fyra i Torsdagsmordklubben på Coopers Chase, råkar illa ut vid ett rån. Förövaren är en 16-årig pojke med band till den lokala knarkdrottningen Connie. Elizabeth, Ron och Joyce bestämmer sig omedelbart för att sätta fast den skyldige. Den svindlande jakten på de inblandade blir upptakten till en rad ovanliga och blodiga händelser, som leder till oväntade avslöjanden om Elizabeths tidigare liv, innan den inte alldeles snövita sanningen avslöjas. Några blir livets vinnare, några förlorar allt – inte bara förmögenheter.”

Utöver denna bok, skriver förlaget dessutom att Richard Osman just nu arbetar på en tredje del i vad som helt uppenbart blir en liten serie. Jättekul!