Tatueraren i Auschwitz

De som upplevde koncentrationslägren under andra världskriget blir allt färre. Desto viktigare blir det då att deras upplevelser på något sätt bevaras för eftervärlden. Tatueraren i Auschwitz är en ögonvittnesskildring av grymheterna, som utspelade sig under denna tid. Heather Morris heter författaren, som fick möjligheten att lära känna en viss Lale Sokolov. Under deras bekantskap, som utvecklades till en djupare vänskap, berättade Lale om sina upplevelser under andra världskriget. Översättningen av denna berättelse till svenska har Tomas Håkanson gjort.

Lale kommer till koncentrationslägret 1942. Han får ett "erbjudande" om en arbetsuppgift, som visserligen inte är speciellt populär men som kan rendera innehavaren ett liv med något fler "förmåner" än vad övriga fångar i lägret har. Han ska tatuera fångnummer på övriga fångars armar.

Lale tycker verkligen inte om denna syssla, men han inser snabbt att han kan använda sin något mer fördelaktiga position till något gott. Han försöker så gott han kan hjälpa så många andra fångar som möjligt. De fördelar han själv får, eller kan skaffa sig på hemlig väg, behåller han inte för sig själv. Han delar med sig till andra.

En dag står en ung kvinna framför Lale och ska ha sin arm tatuerad. Så fort han ser henne i ögonen blir han blixtförälskad. Där och då bestämmer han sig för att inte bara han själv ska överleva lägret – det ska han se till att hon också gör!

Livet i koncentrationslägret är givetvis riktigt svårt och eländigt. Men Lales kärlek till den unga Gita blir besvarad och de båda kämpar med att försöka leva som ett ungt förälskat par så gott det nu går.

Lales och Gitas historia är verkligen en oförglömlig kärlekshistoria, som utspelar sig under värsta möjliga förhållanden. Hur det går för dem tänker jag inte avslöja här*. Jag tycker i stället att du ska läsa Tatueraren i Auschwitz. Det är den verkligen värd!

*Att Lale överlevde har jag förstås redan avslöjat. Men hur går det för Gita?