lördag 25 mars 2017

Våffeldagen!

Om man är född med "kakmonster-gen" måste Våffeldagen verkligen vara årets höjdpunkt. Jag började fundera på om det finns böcker om detta bakverk och satte igång att botanisera. Det visade sig att utbudet är tämligen skralt på svenska, för att inte säga obefintligt, om man vill ha en digital våffelbok på just detta språk.




Ulrika Junker Miranda har gjort en bok som heter Pannkakor, våfflor och crêpes. Här får förstås den åtråvärda våfflan dela plats med pannkakor i olika former. Tyvärr finns denna bok bara som pappersbok önske-ebok.

Den våffelbagare, som däremot kan tänka sig att botanisera bland recept på engelska finner ett betydligt större utbud av våffelböcker. Då behöver man inte heller nöja sig med att skaffa en önske-ebok. Nej, det finns massor av våffel-eböcker på engelska. Se bara här på Amazons hemsida. Där finns sida upp och sida ner av lockande våffel-eböcker. Även Kobo Books har ett riktigt stort utbud av dessa delikata böcker. Amazons eböcker är förstås i "kindle-format" och kan bara läsas i läsplattan Kindle eller i Kindle-appen. Kobos eböcker är i epubformat. Då det nu handlar om receptböcker med bilder, är det förmodligen roligast att läsa dessa i endera Kindle-appen eller Kobo-appen på en surfplatta. Då kan man njuta av de lockande bilderna i färg. Fördelen med att skaffa sig en våffelbok i digitalt format, är att man får hem den omgående till skillnad från pappersbokens snigelaktiga leveranstid. Det går med andra ord bra att vara spontan och redan idag njuta av de allra godaste våfflor! ;-)

En riktigt god Våffeldag önskar jag dig! Hoppas du får tillfälle att avnjuta många goda våfflor idag.




PS Saknar du Lördagar med Lovecraft? Idag uteblir detta projekt. Men jag återkommer nästa lördag med finalen i min läsning av nyöversatta noveller av H P Lovecraft. DS

onsdag 22 mars 2017

Genom eld, över vatten

Av en händelse fick jag biografin Genom eld, över vatten i min läsplatta. Det var ingen bok jag kände till, utan den kom som recensionsexemplar. Göran Karle heter författaren. Hans bok har undertiteln "en berättelse om världskrig, flykt och en ny framtid". Den beskrivande texten hos näthandlarna är mycket kort. Men låt dig inte avskräckas av det; jag tycker att Genom eld, över vatten är en mycket läsvärd bok.



I Genom eld, över vatten får läsaren företrädesvis möta den tyske tandläkaren Fritz Linder. Denne Fritz var författarens svärfar, fast de träffades aldrig. Men berättelsen börjar inte med Fritz, utan först får man lära känna hans föräldrar, främst fadern Heinrich.

Heinrich Linder föddes i april 1889 i Tyskland. Bara ett par veckor senare föddes en annan liten gosse i Österrike. Den sistnämnde kom under sitt liv att påverka inte bara familjen Linders tillvaro starkt, utan även hela Tyskland, Europa och världen. Han hette nämligen Adolphus Jakob Hitler.

Göran Karle beskriver Heinrichs barndom och uppväxt. Man får intryck av att familjen var harmonisk och hade det bra tillsammans. Ett stort gemensamt intresse var musiken och att musicera. Som ung vuxen träffade Heinrich Liesel.

Heinrich och Liesel gifte sig 1913. De slog sig ned i den lilla sydtyska byn Weisweil, som var hennes hemby. Knappt ett år senare fick de en liten son, som de gav namnet Fritz. Äktenskapslyckan blev kortvarig för de unga tu. Första världskriget bröt ut 1914 och Heinrich blev inkallad som soldat. Genom brev höll de kontakten. Fältpostsystemet var väl utbyggt. Tragiskt nog blev den unga Liesel krigsänka – Heinrich träffades illa av granatsplitter och förblödde.

Den lille Fritz växte upp faderlös, eftersom hans mor Liesel inte ville gifta om sig. Man kan bara försöka föreställa sig hur tufft det måste ha varit att försörja ett barn alldeles ensam under mellankrigstiden. Tysklands nederlag i första världskriget kostade hela det tyska folket mycket pengar. Det var tider som präglades av hyperinflation, hög arbetslöshet och social oro. Dessutom kom den världsomfattande ekonomiska depressionen.

När Fritz väl blev vuxen och gifte sig med sin Hedi, upprepar sig historien. Knappt har de båda unga inlett sitt äktenskap förrän andra världskriget bröt ut. Även under detta krig höll man kontakten via fältposten. Tyvärr är det endast Fritz brev till Hedi, som finns bevarade. Men ur dessa brev, som Göran i ett urval publicerar i sin bok, växer en bild fram av Fritzs tillvaro under kriget. Han tillbringade sin tid på östfronten i Ryssland. Eftersom han var utbildad tandläkare tjänstgjorde han mestadels som detta. Åtskilliga var de soldater och befäl som uppsökte hans fältklinik. Det dagliga livet framträder tydligt, men också oron för dem där hemma och inte minst en viss ängslan över att Hedi ska ångra att hon gifte sig med honom.

Så småningom tog även detta krig slut, men tillvaron blev knappast enklare för det. Läsaren får fortsätta att följa paret Linder, då Fritz levde som krigsfånge i efterkrigstidens Tyskland och Hedi bodde i andra änden av landet med deras två små barn. Olika faktorer ledde till att de sedermera utvandrade till Sverige. Här fick de äntligen chansen att bygga en gemensam tillvaro.

Göran berättar inte bara om familjemedlemmar i klanen Linder. Han förklarar också historiska skeenden och ger en bakgrund till varför de båda världskrigen startade. Parallellt med familjens levnadshistoria får man också glimtar ur Adolphus Jakob Hitlers liv. Dessutom blir det tydligt hur man hade det i Tyskland under mellankrigsåren, vilket förklarar ett och annat av vad som sedan skedde.

Tonen i berättelsen känns familjär och trevlig. Redan i början får läsaren klart för sig att Göran har Heinrichs, Liesels, Fritzs och Hedis ätteläggar i åtanke då han skriver. Det är också imponerande att läsa en bok, vars författare har gjort noggrann research. Genom eld, över vatten är en både intressant, tänkvärd och läsvärd bok.



lördag 18 mars 2017

Det onämnbara

Det har blivit dags att skriva om den nästsista novellen i mitt projekt Lördagar med Lovecraft. Den heter Det onämnbara och är en riktigt ruggig berättelse från H P Lovecrafts penna. Oskar Källner har översatt den till svenska.


Ruggigt passande illustration, gjord av Andreas Raninger.

I den här berättelsen får vi återigen möta Randolph Carter*. Han sitter med sin vän Joel Manton på en kyrkogård och pratar. Joel är tveksam till om det kan finnas mystiska och oförklarliga händelser. Randolph, vis av egen erfarenhet, är övertygad om det motsatta. Därför blir han frestad att överbevisa sin vän.

Randolph börjar berätta en gammal historia, som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under berättelsens gång börjar det mörkna runt de två vännerna. Joel lyssnar spänt och till sist undrar han var allt det Randolph berättat har utspelat sig. Det visar sig att alltsammans faktiskt har ägt rum precis intill den kyrkogård de befinner sig på. Joel vill då gärna bli visad till det hus, som spelar en central roll i Randolphs berättelse. De båda vännerna beger sig dit, men det skulle de kanske aldrig gjort!

Lyckas Randolph övertyga sin vän om att Det onämnbara verkligen existerar? Överlever de besöket i det gamla övergivna huset? Den här ruggiga berättelsen måste du bara läsa! Jag kommer inte att avslöja hur det går.




*Randolph Carter mötte jag första gången i novellen Randolph Carters berättelse, som ursprungligen publicerades 1920. Det onämnbara kom ut fem år senare.

fredag 17 mars 2017

Dödens skugga

Ett litet brittiskt samhälle på 1950-talet, en präst som blir ombedd att hjälpa till med några brottsfall och inte minst obesvarad kärlek – kan det vara något? I Dödens skugga finns allt detta. James Runcie har skrivit en hel serie böcker om kyrkoherden Sidney Chambers, som motvilligt blir indragen i polisens arbete i den lilla orten Grantchester. Böckerna ligger till grund för TV-serien Morden i Grantchester. Elisabet Fredholm har översatt Dödens skugga till svenska.


Omslag: Uffe Jernelo, Jojo Form.

När jag började läsa Dödens skugga trodde jag att det skulle handla om ett enda kriminalfall, som prästen och hans kompis polisen skulle lösa. Men så är det inte. Varje kapitel innehåller olika brott, och stackars Sidney finner sig gång efter annan inblandad i att lösa dem. Hans insatser är inledningsvis motvilliga, men så snart han väl börjat nysta blir han engagerad och mån om att nå resultat – inte minst för att få fast den riktiga brottslingen och låta rentvå den orättvist misstänkte. Som kyrkoherde har han möjligheten att få folk att öppna sig, men han måste förstås också tänka på tystnadsplikten. Detta dilemma kan leda till svåra situationer för honom. På samma gång brottas han med sin egen personliga situation. Han är mycket förtjust i sin systers väninna. Problemet är bara att hon kommer från en annan samhällsklass och lever ett liv, som kanske inte är riktigt förenligt med ett stillsamt liv som prästfru.

Tycker du om lagom stillsamma berättelser, i vilka du får vara med och grubbla på deckarnötter? Då kan Dödens skugga vara en utmärkt bok för dig.



onsdag 15 mars 2017

Vid foten av Montmartre

För den som gärna läser böcker, som utspelar sig i Paris, kan Britta Röstlunds Vid foten av Montmartre vara ett tips. Berättelsen är dessutom full av hemligheter, som sakta kommer i dagen.


Omslag: Karin Robérts.

Mancebo driver sedan många år en speceributik i ett kvarter i Paris. Ovanpå butiken har han och hans familj sin bostad. I samma hus bor dessutom hans kusin Tariq med fru. Tariq är skomakare och har sitt skomakeri i huset på andra sidan gatan. De båda familjerna delar mycket tid tillsammans, till exempel de flesta av dagens måltider. Tillvaron i butiken har alltid rullat på enligt samma mönster. Mancebo tycks vara ganska nöjd med att ha det så. Tills en dag då han får besök av en hemlighetsfull kvinna, som bor i huset tvärs över gatan. Hon ger honom i uppdrag att spionera på maken åt henne. Hon misstänker nämligen att han vänsterprasslar. Eftersom Mancebo alltid befinner sig i sin butik och har koll på gatan utanför och huset mittemot, tycker han att uppdraget verkar tämligen enkelt. Det hindrar honom inte från att ta det på fullaste allvar och införskaffa lämpliga attiraljer för verksamheten. Inte ett knyst säger han till sin familj om sin nya karriär som privatdetektiv.

En utarbetad frilansjournalist sitter på ett café i en annan del av Paris. När en okänd mansperson kommer in på caféet och börjar fråga var och en av de närvarande om de väntar på monsieur Bellivier får journalisten ingivelsen att säga "ja" trots att hon inte har en aning om vem denne Bellivier är. Hon blir ombedd att följa med mannen, som tar henne med till ett stort kontorskomplex. Längst upp i byggnaden, isolerad från alla andra, får journalisten reda på att hon har fått ett uppdrag. Hon förväntas vidarebefordra inkommande email till monsieur Bellivier. Utöver att sitta där på bestämda tider och passa inkorgen, är hon fri att göra vad hon vill i kontorslokalen. Av nyfikenhet tackar journalisten ja till att sköta detta uppdrag under den stipulerade tiden av tre veckor. När varje arbetsdag är slut tilldelas hon en bukett blommor innan hon går hem. Detta faktum förbryllar henne mycket och ger henne huvudbry; vad ska hon göra med alla blommor? Och vad är det för mystiska email som kommer till monsieur Bellivier?

Under berättelsens gång får läsaren följa Mancebo och journalisten omväxlande. Främst Mancebo gör upptäckter som han knappast kunnat ana – inte bara angående den vänsterprasslande maken. Hela hans familj tycks mer eller mindre involverad i konstiga saker, som han inte haft någon vetskap om. Bara genom att ta några enkla steg bort från sina vanliga rutiner upptäcker han skeenden, som han aldrig skulle ha sett annars. Det blir till sist mycket för Mancebo att nysta upp. Journalisten får tillfälle till återhämtning och eftertanke genom sitt märkliga uppdrag. Hon tycks genomgå en inre omvandling på väg mot ett nytt välbefinnande – inte minst tack vare de upplevelser hon får och de människor hon möter genom de mystiska blombuketterna. Hennes journalistiska nyfikenhet väcks åter till liv då hon möter en familj full av gamla hemligheter. Faktum är att den gåtfulla monsieur Bellivier är den gemensamma nämnaren i berättelsens två parallella historier.

Vid foten av Montmartre är en berättelse i lite långsammare takt. Trots det blir det inte långtråkigt. Som läsare blev jag engagerad i främst Mancebo, men också i journalisten, och de liv de lever och de upplevelser de får. På slutet blir jag faktiskt riktigt glad för Mancebos skull!



tisdag 14 mars 2017

Var din farmor ett träd?

Genom den eminenta sidan Ebook Friendly har jag snappat upp den här bilden.


Klicka på bilden så blir den större.

Lite roligt och väldigt tänkvärt på samma gång. Jag, som alldeles nyligen läst den utmärkta boken Trädens hemliga liv, kan förstås inte låta bli att tänka på den sorgliga aspekten av det hela. Tänk alla de stackars träden som får sätta livet till för olika ändamål för människans skull! Sett ur den synvinkeln känns det mycket bra att vara eboknörd och spara några träds liv.




PS Känner du inte till Ebook Friendly? Det är en sida väl värd ett besök! DS

måndag 13 mars 2017

Hannas födelsedag

Idag är det Hannas födelsedag. Det är inte vilken Hanna som helst jag tänker på, utan en som föddes den 13:e mars 1867. Det är med andra ord 150 år sedan just denna Hanna föddes.


Hanna Johansdotter. Fotograf okänd.

Hanna, som hette Johansdotter i efternamn, hade nog inte varit känd för vare sig mig eller så många andra, om det inte vore för det grymma öde hon gick till mötes. Hon blev nämligen mördad en kort tid efter sin 22-årsdag. Mordet på henne är rikskänt under namnet Yngsjömordet. Jag har skrivit om Hanna och hennes öde samt några av de böcker som handlar om mordet i ett annat inlägg. Du hittar det genom denna länk.


Omslag: Yngve Svalander.

Den, i mitt tycke, bästa boken om mordet på Hanna Johansdotter är Yngve Lyttkens Yngsjömordet. I höstas fick den nytt liv som ebok. Yngve, som själv var advokat och därmed kunde tolka de gamla rättegångsdokumenten på bästa sätt, fick sin bok publicerad 1951. Tack vare Bonniers stora satsning på att ge ut äldre titlar, kan vi nuförtiden återigen få ta del av vad Yngve drog för slutsatser om mordet.



lördag 11 mars 2017

Dagon

Denna novell, skriven av H P Lovecraft, har jag recenserat en gång innan. Då var det Sam J Lundwalls översättning från 1971 jag läst. Den finns publicerad i samlingen Skräcknoveller. Nu kan man emellertid läsa Dagon i en nyare och fräschare översättning, gjord av Oskar Källner 2016.


Skräckfylld illustration, gjord av Andreas Raninger.

Jag tar mig friheten att låna min egen sammanfattning av berättelsen. Detta är vad Dagon handlar om:

När vi först möter berättaren i Dagon, är han en bruten man. Han är beroende av morfin för att svepa in sitt sinne i glömskans töcken. Utblottad, och när det sista av drogen tagit slut, ser han ingen annan utväg än att ta sitt liv. Men innan dess vill han teckna ned sin historia. Vad har hänt? Vad har lett till denna plågsamma tillvaro?
Berättaren var superkargör ombord på ett lastfartyg på Stilla Havet då detta blev erövrat av ett tyskt krigsfartyg. Fångarna behandlades väl och berättaren lyckades efter fem dagar i fångenskap rymma i en liten båt. Med sig har han proviant för åtskilliga dagar. Problemet är bara att han inte är någon sjöman – han kan inget om navigering och låter den lilla båten driva omkring planlöst i hopp om att ett fartyg ska se den och plocka upp honom. På det oändliga havet faller han under långa stunder i sömn.
Efter en sådan period av sömn, vaknar han plötsligt upp och inser att allting runt honom har förändrats. Det luktar fruktansvärt illa och havet syns inte mer. Den lilla båten är omgiven av dy och gyttja. Sakta inser berättaren att havet på något sätt har försvunnit. Den enda förklaringen bör vara någon form av vulkanisk aktivitet som vräkt upp havsbottnen till ytan. Så småningom beger sig berättaren ut på en flera dagar lång vandring på den torkande havsbottnen. Han når en "kulle" och tar sig upp på den. På andra sidan blickar han ner i ett fruktansvärt bråddjup. Där får han syn på något som gör honom galen av skräck!

För den som gärna vill läsa Dagon, kan jag varmt rekommendera Oskar Källners fina översättning. För övrigt är novellen kanske inte något som skulle sätta skräck i en nutida läsare. Men den är ändå spännande. Inte minst kan man fundera över vad som egentligen hände där ute på havet. Varför försvann vattnet?



tisdag 7 mars 2017

Reafynd

Jag har botaniserat bland hyllorna på bokrean. Det var en angenäm upplevelse på många sätt. Hyllorna var nämligen riktigt välfyllda med fynd. Dessutom var jag alldeles ensam och slapp trängsel. Jag hade också en kopp kaffe i handen och var klädd i min mysigaste pyjamas ...




... nu tänker du nog att den där Bokskorpionen måste vara spritt språngande galen! Men precis så bra kan man ha det när man går på ebokrea. :-)

Utan att behöva tänka på vare sig öppettider, min egen klädsel eller att lämna kaffekoppen utanför, slank jag in på ebokrean på Adlibris häromnatten. Där var det svårt att bärga sig inför de fina fynd man kunde göra. Se bara här:

Jul med Bob 29 kr

Hjärnstark 29 kr






Katten Bob och hans husse James Bowen har jag läst om tidigare, så jag ser fram emot att läsa även den tredje boken. Att läsa om djur som blivit bästa vänner tror jag också kan vara mysigt. En piga bland pigor handlar om den första kvinnliga "wallraffande" journalisten, som ville avslöja hur pigorna i Sverige hade det år 1914. Det tror jag blir intressant att läsa om. Parfymsamlaren verkar vara spännande och fylld av hemligheter. Feelgood-romanen Vägen till Sugar Maple Inn lockar med söta dofter från äpplepajer och andra bakverk. Sist men inte minst kan det vara intressant att lära sig mer om vilken fysisk träning som gynnar hjärnan. Jag är väldigt nöjd med mina fina reafynd!



söndag 5 mars 2017

E-book, E Book och EEEEEE Book

Känner du till begreppen "e-book", "e book" och "eeeeee book"? Inte?


 

Vart och ett av dessa begrepp används i olika sammanhang och som eboknörd är det förstås viktigt att känna till skillnaden mellan dem. Genom ett klick på denna länk kommer du att få en tydlig och pedagogisk genomgång av begreppen och du behöver aldrig mer vara rädd för att blanda ihop dem. ;-)



lördag 4 mars 2017

Den onda prästen

Till skillnad från förra lördagens novell, Nyarlathotep, har jag idag läst en mycket spännande berättelse från H P Lovecrafts penna. Den onda prästen är både läsvärd och underhållande. Att en novell bjuder på oanade vändningar tilltalar mig. Oskar Källner har gjort översättningen till svenska.


Illustration: Andreas Raninger.

Berättaren visas på egen begäran in i en vindskammare. Den allvarlige herre, som vägleder honom, bekräftar att det är riktigt att "han" bodde i denna enkelt inredda kammare. Vem "han" är verkar vara tydligt för berättaren, men inledningsvis inte för läsaren. Det framkommer i varje fall att "han" är någon man känner respektfull bävan inför. Den allvarlige guiden förmanar berättaren och varnar för en särskild inredningsdetalj i rummet. Därefter blir berättaren lämnad ensam.

Givetvis kan berättaren inte hålla fingrarna ifrån det speciella föremål, som han blev avrådd att röra. Med hjälp av en sorts märklig ficklampa belyser han föremålet. Då börjar saker hända och berättaren upptäcker att han inte längre är ensam i rummet. En person, som beskrivs mycket noggrant och som uppenbarligen är en anglikansk präst, visar sig för berättaren. Prästen ser ut som präster brukar göra – med ett undantag. Han utstrålar en diskret och hemlighålld, men ändå tydlig, ondska!

Saker och ting börjar hända i den där vindskammaren. Exakt vad som inträffar verkar inte stå helt klart för berättaren, men han känner att han är i livsfara. Inte förrän det ögonblick då den allvarlige herren återkommer för att hämta honom från rummet, får han klart för sig vad som hänt. Berättaren kommer att få leva med konsekvensen av sitt besök i vindskammaren för resten av sitt liv!

Den onda prästen är en mycket bra novell, tycker jag. Den innehåller något mystiskt. Den tar en vändning som jag inte hade räknat med. Dessutom ger den mig något att fundera på; varför besökte berättaren denna mystiska vindskammare? Han tycktes ana vad han kunde finna där. Hur ska berättaren kunna fortsätta sitt liv, med tanke på det som hänt? Jag kan verkligen rekommendera denna spännande novell i dagens Lördagar med Lovecraft!



torsdag 2 mars 2017

Trädens hemliga liv

Nu har jag återigen läst en helt fantastiskt bra bok, skriven av en tysk yrkesperson. Skogvaktaren Peter Wohlleben bjuder på all sin samlade kunskap och erfarenhet samt inte minst rykande färsk forskning i Trädens hemliga liv. Jim Jakobsson har gjort översättningen till svenska.


Omslag: Wickholm formavdelning.

Visste du att träden i en skog samarbetar med varandra? Att de "talar" med varandra? Att de kan känna smärta? Att de uppfostrar sina barn efter särskilda "trädpedagogiska" regler? Att de har sitt eget "internet"? Att de kan bli mycket, mycket gamla om de får leva som de själva önskar? Jag hade ingen aning om allt detta innan jag läste Trädens hemliga liv. Att skogen har en läkande kraft för en stressad nutidsmänniska kände jag till. Men varför är det så? Allt detta och mycket mer berättar och förklarar Peter Wohlleben på ett lättläst, trevligt och underhållande sätt.

Träden är inte bara det man ser; en stam och en krona med blad. Nej, ett otroligt rikt liv pågår i "underjorden" hela tiden. Varje trädart samarbetar med varandra inom arten genom rötterna. Då rötterna inte räcker till finns "snälla" svamparter till hands, vilket ger båda parter fördelar. Det är denna samverkan mellan träd och svamp som fungerar som trädens eget internet, som gör att de kan kommunicera med varandra. Bland annat tack vare dessa faktorer kan en trädindivid växa sig stor och ståtlig och bli mycket gammal. Trädens barn fostras att "ta över" vid rätt tidpunkt, när gamlingarna börjar tackla av. Det finns förvisso enstöringar också i trädens värld. Björkar är ett sådant exempel. Dessa träd växer snabbt till sig, föredrar att sköta sig själva, men blir inte heller särskilt gamla med trädmått mätt.

Det tragiska för träden och skogen är människans påverkan. Vår syn på så kallad trädvård och skogsvård går helt enkelt stick i stäv med hur träden vill ha det. Som tur är har en del yrkesmänniskor insett detta. Det har till och med visat sig att skog som får växa och frodas efter sina egna önskemål också är den skog som ger mest avkastning, sett ur människans ögon. Den ensidiga odlingen av till exempel gran leder bara till en utarmad skog med träd som vare sig samarbetar med varandra eller är särskilt friska. Sorgligt var det också att läsa om de så kallade "gatubarnen" bland träden. Det är de stackars träd, som tvingas föra en tynande tillvaro som träd i städerna, begränsade av asfalt, rördragningar i marken och hårt ihoptryckt jord.

När jag läste Trädens hemliga liv, slog det mig flera gånger att mänskligheten har mycket att lära av träden. Då tänker jag framförallt på samarbetet mellan individerna inom en trädart. Det är mycket fascinerande att de tar så väl hand om varandra. Om en av dem blivit lite "krasslig" stöttar de andra med näring genom rötterna. Om en fara hotar i form av insektsangrepp varnar de varandra. Mycket intressant! De har insett att de inte är starkare än den svagaste länken. Alltså ger de sitt stöd till den som behöver det. Jag kom också att tänka på Enterna i J R R Tolkiens Sagan om ringen. Dessa enorma, vandrande träd från fantasins värld har mycket gemensamt med "vanliga" träd – inte minst långsamheten och faktiskt även det faktum att riktiga träd också "vandrar". Tror du mig inte? Läs Peters bok, så ska du få se!


Peter Wohlleben. Bild via MDR Kultur.

Trädens hemliga liv förmedlar på ett mycket välskrivet och pedagogiskt sätt massor av fascinerande information och forskning om skogen och träden. Man märker att Peter Wohlleben verkligen älskar skog och natur i allmänhet och träd i synnerhet, att han gillar sitt jobb och inte minst att han är rätt man på rätt plats. Hans starka engagemang för träden är mycket tydligt. Peters målande beskrivningar av träden och deras liv, vanor och önskemål väcker min nyfikenhet och fascination. Min förståelse för träden som individer och deras liv tillsammans i skogen har verkligen ökat. Från och med nu kommer jag att gå mina skogspromenader med helt andra ögon.




PS Peter Wohlleben har besökt TV-programmet Skavlan. Vad han berättade då kan du se i detta klipp. DS



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...