Sockerkaka ...

... har inte jag bakat, men väl huvudpersonen i novellen med samma namn. Frida Andersson Johansson är författaren bakom denna kittlande, skräckfyllda läsupplevelse.

Omslag: Jesper Holm.

Rakel, en äldre kvinna, är änka sedan ett par år och hennes tre vuxna barn är utflugna åt olika håll i världen. Ensamheten präglar hennes tillvaro, särskilt just denna sommar. Hon försöker dock tillbringa tiden med läsning i solstolen eller med trädgårdsarbete. Ekorren i trädgården och en grannkatt håller henne sällskap. Men en dag får hon en känsla av att det finns något under altanen. Hon känner sig iakttagen. Är det den starka solen eller ensamheten, som gjort henne yr och konstig så att hon inbillar sig saker? Detta "något" kräver dock mat. Mer och mer mat. Större och större portioner ...

Sockerkaka är en mycket välskriven novell, där stämningen av att något är fasansfullt fel byggs upp på ett subtilt sätt. På ytan tycks allting vara normalt, men ändå inte. Läsaren blir inte "skriven på näsan" vad man ska vara rädd för. Ändå finns det något farligt närvarande. Rakel tycks inte vara direkt hotad till livet av detta farliga. Det är snarare så att hon är dess redskap. Denna beskrivning låter kanske vag, men jag vill inte avslöja för mycket. Jag tycker att du ska läsa denna lysande novell själv. En liten varning ska jag dock ge; är du rädd för djuret på omslaget, kan denna novell ge dig en skräckfylld upplevelse i dubbel bemärkelse.

*

Sockerkaka har jag läst inom ramen för novellutmaningen, som jag deltar i. Sockerkaka placerar jag i kategorin "en novell som handlar om ett djur". Flera djur omnämns, men ett av dem spelar en särskild roll.

PS Vad har sockerkakan med denna berättelse att göra? Jo, man kan alltid baka en och försöka locka till sig någon form av sällskap ... och vad som eventuellt händer med detta sällskap ... ja, mer säger jag inte. DS