En fransk curry - 100 steg från Bombay till Paris

Mat, mat, mat och åter mat får man läsa om i boken En fransk curry - 100 steg från Bombay till Paris. Faktum är att det vattnas väldigt mycket i munnen då man läser denna aptitliga berättelse. Det är Richard C Morais som skrivit den och Ylva Stålmarck har översatt till svenska. Nu när det är fredag och kanske dags för fredagsmys av olika slag, kan en bok som denna passa utmärkt.

Omslag: Emma Graves.

Redan från början vill jag passa på att nämna en liten fadäs från författarens sida. Tidsangivelserna stämmer inte. Börjar man fundera på när berättelsens huvudperson, Hassan, är född (1975) och sätter detta årtal i relation till de år som går samt hur gammal författaren anger att Hassan är vid ett tillfälle*, så går ekvationen inte ihop. Dessutom nämner Richard en mobiltelefon** vid en tidpunkt då man definitivt inte sprang runt med telefoner så som vi är vana vid idag. Vid den tiden var mobiltelefoner inte var mans egendom och knappast något en ung tjej sprang omkring med hur som helst. Men den unga flickan kanske tillhörde en mer rik familj och hade kanske fått en telefon - så kan man ju tolka det hela, om man inte vill tro att Richard gjort ännu en liten tidsmiss.

Men vi lämnar dessa små missar, för de är inte väsentliga. Det viktiga är att Richard faktiskt skrivit en väldigt intressant och mysig bok, som dessutom är riktigt gripande vid några tillfällen. Vi får lära känna indiske Hassan, som berättar om sin släkts historia, från farfaderns flytt till Bombay och fram till det faktum att Hassan själv blir en mycket framstående kock i Frankrike. Det är definitivt ingen spikrak väg. Men mat har alltid haft betydelse i släkten och det är genom att laga mat åt folk som de förtjänar sitt levebröd. Tack vare att familjen så småningom hamnar i Frankrike blir Hassans talang för matlagning "upptäckt". Det är faktiskt en konkurrent till familjen, som gör upptäckten. Hon menar att Hassan har matlagningens motsvarighet till musikvärldens "absolut gehör".

Mat och matlagning är förstås ett centralt tema genom hela boken. Det är svårt att undgå att känna sig lockad och frestad av alla råvaror, smaker och rätter som omnämns. Jag är normalt sett en analfabet i köket - raka motsatsen till Hassan med andra ord. Men faktum är att jag lockades att prova några maträtter som jag inte lagat innan. Visst varierade resultatet, men det är kanske inte det väsentliga. Även jag tog trots allt ett litet steg (fast inte etthundra som Hassan), som jag inte tagit om jag inte läst boken En fransk curry. :-)

Jag kan verkligen rekommendera denna berättelse. Blir du det minsta intresserad av att läsa den, tycker jag att du ska skynda dig att göra det. Snart kommer nämligen filmen och visst bör man läsa boken innan man ser dess filmatisering! Det tycker åtminstone jag.

Läs gärna mitt tidigare inlägg med citat från boken och ännu ett filmtips. Jag är fortfarande väldigt fascinerad av lunchlådetågen och utdelningen av lunchlådor. :-)

*Hassan benämns som "en fyrtiotvåårig utlandsfödd kock" på sidan 196 i eboken. Det skulle betyda att vi är framme vid år 2017 i berättelsen och några sådana indikationer finns inte.

**Hassan var sjutton år då han, på sidan 46, blir kär i en ung tjej i London. Denna tjej har en mobiltelefon. Eftersom familjen bor två år i staden är Hassan alltså som mest nitton år där. Och åren 1992-1994 var mobiltelefonerna inte fullt så vanliga bland folk som de är idag.