söndag 20 augusti 2017

Internationella fyrdagen 2017

Under helgen som gått har Internationella fyrdagen firats runt om i landet med olika aktiviteter vid många fyrar. För den som av något skäl inte har möjlighet att besöka en fyr i verkliga livet, finns alltid chansen att med hjälp av böcker få en inblick i hur livet kunde gestalta sig vid och i en fyr. Böcker är verkligen bra på så många sätt! :-)


Linsapparaten i sin lanternin på Falsterbo fyr. Fotograf: Herr Bokskorpion.

Jag har själv inte haft möjlighet att besöka någon fyr just denna helg, men vill gärna reprisera ett par av mina tidigare fyrboktips. Dessutom har jag ett nytt tips.

En mycket gripande bok, som utspelar mitt under den tid då fyrarna fortfarande var bemannade av fyrmästare, är Fyren mellan haven. Man har gjort film av denna bok, och jag kan varmt rekommendera bådadera.

I boken By Book or by Crook utspelar sig handlingen i nutid. I den fiktiva berättelsen är fyren bebodd; inte av en fyrmästare utan av en bibliotekarie. Bodie Island Lighthouse inrymmer nämligen ett bibliotek och dessutom en tjänstebostad åt en av de anställda. Men livet som fyrbibliotekarie är inte särskilt lugnt – ett mord inträffar och några mycket dyrbara böcker försvinner!


Fyren på Eilean Mòr. Fotograf: Marc Calhoun.

Jag har alldeles nyss läst ut Peter Mays spännande deckare Coffin Road. Även i denna bok figurerar en fyr, nämligen Flannan Isles Lighthouse på ön Eilean Mòr. Jag kommer att berätta mer om boken i en kommande recension. Idag vill jag bara nämna att Peter May skriver om en verklig, historisk händelse i sin bok, nämligen att tre fyrvaktare försvann spårlöst från fyren år 1900. Deras kroppar återfanns aldrig och försvinnandet gav upphov till åtskilliga mer eller mindre fantasifulla förklaringar; allt från att de skulle ha mördat varandra till att de blivit bortförda av endera spioner eller ett spökskepp. I mer modern tid har det framkastats teorier om att männen blivit nedspolade i havet av en gigantisk våg – en form av naturkraft som lätt uppstår, och inte är alltför ovanlig, vid höga branta klippor som de på Flannan Isles.



Vill du ha fler fyrboktips, finner du sådana på min särskilda sida för Fyrar i litteraturen. Jag kan också rekommendera ett besök hos Millas Hälsoblogg. Just idag har hon publicerat väldigt fina bilder av gotländska fyrar samt information om dem. En av dem kan man till och med bo i! :-)



lördag 19 augusti 2017

Ung kvinna saknad

Gillar du spännande böcker utan en massa underhållningsvåld? Då tror jag att du skulle gilla Ung kvinna saknad. Den är skriven av Claire Douglas och översatt till svenska av Carla Wiberg.




För nästan tjugo år sedan var Francesca och Sophie unga vuxna och bästa väninnor. De hade en fin sommar tillsammans, efter att inte ha setts så mycket under de föregående tre åren då de studerade på varsitt håll. Men sommaren slutar i tragedi – Sophie försvinner spårlöst! Det enda hon lämnar efter sig är en ensam sko på den gamla, farliga piren. I en liten kustort som Oldcliffe-on-Sea väcker försvinnandet naturligtvis både oro och upprörda känslor. Men polisen drar slutsatsen att Sophie av någon anledning fallit i vattnet och drunknat. Francesca och hennes familj flyttar från det lilla samhället och under åren som går bygger hon upp en framgångsrik karriär på de hotell som familjen driver.

Plötsligt en dag, blir Francesca kontaktad av Sophies bror. Man har hittat en likdel i en stövel som flutit iland vid Oldcliffe. Detta fynd kan möjligen ge en ledtråd till vad som hände Sophie. Hennes bror får nytt hopp om att få klarhet i vad som egentligen ledde till försvinnandet. Han vill ha Francescas hjälp att lösa gåtan, vars svar han är övertygad döljs bland de människor som Sophie och Francesca umgicks med den där sommaren för drygt nitton år sedan.

Motvilligt tar Francesca ledigt från sitt hektiska jobb och reser tillbaka till orten där hon och Sophie växte upp. Hon har inte satt sin fot där under de år som gått. Men även hon vill gärna veta vad som hände väninnan. Eller vill hon det? Väl på plats i Oldcliffe tycks det som att någon försöker skrämma henne till tystnad. Finns det någon som vet precis vad som hände den där sommaren? Är det rentav någon som är inblandad i Sophies försvinnande? Någon som nu vill att sanningen ska fortsätta döljas?

Ung kvinna saknad är verkligen spännande. Undan för undan får man veta vad som hände den där sommaren, och vilka händelser som ledde fram till Sophies försvinnande. Dels är det den nutida Francesca som berättar, i form av ett slags inre "samtal" med Sophie. Dels får man också ta del av en dagbok, som Sophie skrivit. Under berättelsens gång tycker jag mig ana lösningen på gåtan. Delvis fick jag rätt. Men jag blev ändå totalt överraskad av den oväntade vändningen, som Claire Douglas bjuder på. Jag tyckte boken var mycket spännande och hade svårt att lägga den ifrån mig.



fredag 18 augusti 2017

Toner i natten

Håller du på att renovera ditt hus? Tycker du att det kan kännas lite övermäktigt ibland? Då ska du passa på att ta en paus och läsa Toner i natten. Jojo Moyes bok ger helt klart perspektiv på det mesta vad gäller renoveringsarbete. Helen Ljungmark har gjort översättningen till svenska.


Omslag: Sara Acedo.

Isabel är professionell violinist och äger en mycket dyrbar fiol att spela på. När hon förlorar sin älskade make i en tragisk bilolycka ställs hon ensam med de två barnen och försörjningen av dem. Sorgen gör henne emellertid ganska passiv. Eftersom maken dessutom var den som tog ansvar för alla praktiska ting i deras privatliv, känner sig Isabel mycket vilse i tillvaron som änka. Under hela äktenskapet lät Isabels make henne få ägna sig helt åt sin passion – musiken. Den femtonåriga dottern får många gånger agera vuxen nu när fadern inte finns mer. Den yngre sonen har gått in ett tillstånd av tystnad sedan fadern dog.

Dessvärre står det snart klart att familjen står på ruinens brant och måste förändra sin livsstil ganska radikalt. Då ärver Isabel ett stort, gammalt hus långt ute på den engelska obygden. Hon bestämmer sig för att sälja den flotta Londonvåningen och flytta med barnen till landet, trots framförallt dotterns protester.

Huset visar sig dock vara mycket nedgånget och i stort behov av omfattande renovering. Isabel tar tacksamt emot den hjälp hon erbjuds av grannen, som är snickare. Hon hoppas att de pengar hon fick vid försäljningen av Londonbostaden ska räcka till både renovering och levnadsomkostnader.

Men grannen har i största hemlighet ett elakt syfte med att hjälpa Isabel. Detta är förstås inget den opraktiska Isabel anar, trots att snickaren "kommer på" allt fler fel som behöver åtgärdas på huset. Rena rama mardrömmen för någon som varken vet hur man ska ta hand om ett hus eller sin egen ekonomi. Efter några månader av ändlösa reparationer står Isabel på ruinens brant igen. Dottern får ett utbrott och tycker att mamman borde sälja den älskade dyrbara fiolen för att lösa problemen.

Toner i natten berättar om en opraktisk kvinnas utveckling från passiv drömmare till en praktisk familjeförsörjare. Dessutom hur hon inledningsvis klamrar sig fast vid minnet av den döda maken, men så småningom får perspektiv på äktenskapet. Genom Isabels yrke och passion får läsaren också möta många klassiska musikstycken. Och det där med att få perspektiv på renovering då? Jo, jag lånar några ord från musikens värld för att avslöja att renoveringen genomgår ett slags "crescendo", som övergår i en "furioso forte fortissimo" innan den avslutas i en "subito final". Mer än så tänker jag inte avslöja! ;-) Läs boken – den är väldigt bra!



måndag 14 augusti 2017

Blybröllop

Sara Paborns böcker läser jag gärna och med stor behållning. Så var det också med Blybröllop.




Bibliotekarien och bokälskaren Irene Husvig är sedan 39 år gift med kabeldragaren Horst. Tillsammans har de två barn, som nu är vuxna. De bor i det hus som stod nybyggt och färdigt precis lagom samma vecka som de gifte sig en gång i tiden. Bröllopet stod i februari, trots att Irene nog gärna velat ha det i en vackrare månad. Men Horst har alltid varit praktiskt lagd och hade räknat ut att det blev bäst att gifta sig precis lagom till att huset var klart. Så långt ger de båda intryck av att vara som vilket medelålders par som helst.

Irene har alltid tyckt mycket om att förlora sig i böckernas värld. Som ung drömde hon mycket om vad livet kunde föra med sig. Men hennes väninna varnade henne. Om hon ställde för höga krav på hur hennes tilkommande skulle vara, skulle hon aldrig bli gift. När så den stilige Horst kommer i hennes väg, ser Irene det som att han skulle kunna vara god nog trots att de inte har så mycket gemensamt.

Äktenskapet blir inte som Irene föreställt sig. Undan för undan blir hon och hennes intressen bortträngda. Hennes lilla läsvrå på vinden tar Horst helt sonika över. Där installerar han dyrbar hi-fi-utrustning och ägnar åtskilliga timmar åt att lyssna på musik. Eller rättare sagt, till sist handlar det bara om att lyssna på en enda låt. Referenslåten. Den spelar han om och om igen för att kallibrera och ställa in alla sina dyrbara delar i anläggningen. Under tiden får Irene sköta hushållet och därefter gå ner till sin nya "läsvrå" i källarens pannrum om hon vill läsa. Horst utrycker sig alltid väldigt sarkastiskt om sin hustrus intressen och glädjeämnen.

Därför är det kanske inte så konstigt att Irene, efter nära 40 års samvaro med en sådan man, plötsligt ser nya "möjligheter", då hon hittar gamla gardintyngder av bly i källaren. Hon, som aldrig trott sig om att vara kunnig i naturorienterande ämnen, skaffar och slukar mängder med böcker om kemi i allmänhet och blyförgiftning i synnerhet. Kan man förgifta någon med bly och komma undan med det?

Sara Paborn har skrivit en bok som både underhåller och ger tankeställare. På ett sätt är det lite synd att hon låter Irene berätta utifrån ett bakåtblickande perspektiv. Det gör att man som läsare redan från början vet hur det går med blyförgiftningen. Mer spänning hade det blivit med en kronologisk berättelse, för då hade läsaren hållits på sträckbänken på ett annat sätt. Men trots detta är boken mycket läsvärd, tycker jag. Det är hemskt att Irene har haft det så dåligt under sitt äktenskap, men det är också ruggigt att hon ser en förgiftning som enda möjliga utvägen. En god och underhållande skröna är Blybröllop i alla fall.



måndag 7 augusti 2017

5 x Hédi Fried

Hédi Fried, som överlevde Hitlers försök att förinta judarna under andra världskriget, har skrivit fem mycket viktiga och läsvärda böcker om sitt liv. De heter Skärvor av ett liv, Livet tillbaka, Ett tredje liv, Livets pendel samt sist men inte minst Frågor jag fått om Förintelsen.



I Skärvor av ett liv får man möta den lilla Hédi i hennes tidiga barndom och följa henne upp till ungdomsåren. Det är när hon är en ung vuxen, som katastrofen inträffar i krigets elfte timme. Då får tyskarna "tillträde" till hennes trakter i Transsylvanien och steg för steg försämras situationen för judarna. Till sist blir de tvingade bort från hemtrakten och förda till förintelselägren i Polen. Den övergripande historien om detta känner nog många väl till. Men att "lära känna" någon, vars liv ställs på ända så brutalt, är en helt annan sak än att lyssna till en lärares historieundervisning. Genom att läsa Hédis berättelse om sitt liv, får man en helt annan inblick i vad som hände då. Hon är på samma gång ett vittne och en som upplevt fasorna, hungern och förödmjukelsen i Hitlers arbets- och förintelseläger.



Livet tillbaka skildrar en överlevandes tid vid befrielsen och vidare in i ett nytt liv. Hédi har här gett huvudpersonen namnet Hanna Haller, men skildrar hennes liv med inspiration från sitt eget. Denna bok är om möjligt ännu mer intressant än den första. För i någon mening är det lätt att tro att befrielsen ledde till ett nytt gott liv och sedan "levde de alla lyckliga". Men de som upplevde förintelsen har alla sina bördor att bära. Att försöka bygga ett nytt liv efter ett sådant trauma är inte lätt. Genom Hédis vittnesmål får man en viktig inblick i hur det kunde vara att försöka påbörja sitt nya liv i skuggan av det som hänt.



Ett tredje liv är en bok, som måste vara mycket intressant att läsa för den som i sitt arbete eller av andra skäl möter människor med traumatiska upplevelser i bagaget. På äldre dar utbildade sig Hédi till psykolog – det var ett sätt för henne att ta revansch på den förlorade möjligheten att utbilda sig i ungdomen. I denna bok berättar Hédi om sitt viktiga arbete med att ge stöd åt andra, som överlevt förintelsen. Det är mycket intressant att följa hennes tankegångar för att skapa andrum och mötesplatser för dessa människor, som alla har haft det så tufft. Inte alla vill tala med en psykolog. Då gäller det att möta och ge stöd på det vis som kan vara lämpligt för individen.



Livets pendel är en sorts memoar- och funderingsbok. Det är en mycket intressant sådan. Hédi beskriver olika händelser i sitt liv och funderar kring både dem och de erfarenheter hon skaffat sig genom livet. Händelserna berättas inte i kronologisk ordning. Jag tyckte att detta sätt att berätta och dra sig till minnes är mycket tankeväckande – ett mycket bra sätt att berätta om sitt liv.



Hédi har ägnat många år åt att föreläsa om sitt liv och sina erfarenheter av förintelsen. Hon vill inte att vi som är yngre ska glömma vad som då skedde. Om allt faller i glömska finns risken att historien upprepar sig. I boken Frågor jag fått om Förintelsen visar Hédi vilka frågor hon fått under årens lopp på sina föreläsningar. Det är intressant både att se vilka frågor ungdomarna i publiken ställt och vilka svar de fått. Det är också rörande att se att ungdomarna tagit intryck av Hédi och att de lovat henne att hennes berättelse inte ska falla i glömska.

Detta är fem mycket viktiga böcker. Sätt några av dem i händerna på ungdomar. Läs dem om du arbetar med människor, som råkat ut för svåra händelser. Använd dem för att lära dig av historien. Tillsammans kan vi hjälpas åt för att Hédis upplevelser inte ska falla i glömska.



söndag 6 augusti 2017

SelmaStories

En intressant hemsida för bokälskare är SelmaStories. Där hittade jag den roliga texten "Jane Austen för dummies" inför 200-årsdagen av nämnda författarinnas död. Sidan innehåller mycket mer än så. Där finner du allt från klassiska författarintervjuer till boktipslistor av olika slag. Dessutom bjuder författarna på mer personliga tips. Det kan gälla resmål eller träning och hälsa, för att bara nämna ett par saker. Läsvärda artiklar, chans att smygläsa aktuella titlar eller lyssna på SelmaStories egen podcast erbjuds också. SelmaStories verkar vara en sida väl värd att återvända till många gånger.


Selma Lagerlöf. Porträtt målat 1908 av Carl Larsson.

Om du vill kan du registrera dig för att få nyhetsbrev och erbjudanden på SelmaStories genom denna länk. Bjuder du dessutom in dina vänner, så kan du få en pocketbok gratis. Klickar du på just "min länk", så har jag chansen att få en bok. Ja, visst är det en pocketbok, och du som följt min blogg länge vet vad jag tycker om pappersböcker i allmänhet och pocketböcker i synnerhet. SelmaStories vill gärna ha kontakt med sina läsare, så jag tänker givetvis föreslå att de utökar erbjudandet till att även gälla eböcker. ;-)



tisdag 25 juli 2017

Sopperokvartetten ...

... är en serie böcker, som du bara inte får missa! Ann-Helén Laestadius har skrivit fyra böcker om Agnes och hennes sökande efter sin samiska identitet. Men det är inte bara sitt samiska ursprung, som hon funderar på. Livet som tonåring är inte alltid lätt, när så mycket händer i kropp och knopp. Så är det ju oavsett vilket ursprung man har. Böckerna vänder sig till de yngre tonåringarna, men ärligt talat hade jag minst lika stor behållning av dem, fastän jag lämnat tonåren för länge sedan. Att de kan passa för så många olika åldrar, tycker jag är ett riktigt gott betyg.


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

De fantastiska böckerna om högstadietjejen Agnes måste läsas i tur och ordning. Den första heter Sms från Soppero, och du kan läsa vad jag tyckte om den genom att följa denna länk. Bok nummer två i serien är Hej vacker, och den börjar verkligen rafflande. Någon skriver ett mystiskt brev till Agnes. Avsändaren i Soppero vill ha hennes hjälp med att lösa en gammal familjegåta. Men Agnes mamma anar oråd när hon ser brevet. Agnes får därför inte brevet omedelbart. När det väl kommer i Agnes händer, och när hennes mamma får klart för sig vad som håller på att hända, blir mamman utom sig av oro. Agnes är på väg rakt ut till ett mycket farligt område i skogen utanför Soppero! Vem har lockat ut Agnes dit? Och varför? Hej vacker är verkligen spännande. Dessutom får man såklart även veta mer om hur det går för Agnes och Henrik – den unge samen, som hon träffade i första boken. Planen är att Agnes ska tillbringa nästan hela sommarlovet i Soppero. Det ser hon förstås fram emot av många skäl. Inte minst för att finna sig själv som same. Och så har hon ju Henrik och kusin Kristin också.


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

Ingen annan är som du är namnet på den tredje boken om Agnes. Det har hunnit gå halvannat år, och till Agnes stora fasa har Henrik gjort slut. Hon har egentligen inte fått någon tydlig förklaring på varför. Därför målar hon i sina mörka stunder upp alla möjliga skäl. Henrik har ju börjat på gymnasiet i Kiruna, och har säkert mött många nya intressanta människor, inte minst andra tjejer. Hur ska hon någonsin kunna åka till Soppero igen? På samma gång har Agnes också annat att kämpa med. Hon har äntligen fått börja läsa samiska i skolan, och det är inte alldeles lätt. Särskilt inte som hon går på samiska tillsammans med en supersnygg kille, som kallas Jåke. Men Jåke verkar vara både surmulen och hemlighetsfull. Han kan däremot samiska riktigt bra, till Agnes förtret. Ett glädjeämne för Agnes är att hon blir antagen till det samiska konfirmationslägret, som hålls i början av sommaren. Hennes jämnåriga kusin Kristin ska också dit. Lägret är viktigt för de samiska ungdomarna, och de ser mycket fram emot det. Men Agnes är ändå lite orolig. Ska hon lyckas bli accepterad som same på riktigt bland de andra samerna? Och kommer hon någonsin att få en vettig förklaring från Henrik?


Fotograf: Jimmy Gustafsson.

Efter konfirmationslägret i början av sommaren åker Agnes hem till Solna. Henrik ska resa till Stockholm för en kort tid, och nu har Agnes chansen att visa honom sitt Solna. Detta går inte precis så som hon tänkt sig. En av hennes tjejkompisar försöker lägga an på honom, och själv verkar han inte trivas särskilt bra i storstaden. Strax innan skolorna ska börja igen bestämmer sig konfa-ungdomarna för att ha en återträff i Soppero. Agnes reser dit och upptäcker att saker förändrats på något subtilt vis. Jåke, som deltog i lägret, har bott i Soppero hela sommaren, men nu verkar han förändrad. Den skarpögda Agnes upptäcker Jåkes hemlighet. Men hon upptäcker också att Henrik inte är riktigt så rakryggad som hon kanske förväntat sig. Frågan är om hon kan få honom att ändra attityd. Hitta hem är den sista boken i serien om Agnes. Den är mycket gripande, och jag hade verkligen svårt att lägga den ifrån mig. Här gäller det inte bara Agnes eget känsloliv, utan Ann-Helén visar även på en annan slags svårighet i den samiska byn – en svårighet, som kan upplevas på ett likartat sätt vilket mindre samhälle man än växer upp i.

Ann-Heléns alla berättelser om Agnes har verkligen fångat mig! Jag kunde inte låta bli att sluka böckerna, en efter en. De är så välskrivna och jag blev verkligen engagerad i Agnes och hennes liv. När man läser en serie böcker, som är så bra och gripande, blir det så sorgligt när man är klar med sista boken. Agnes och hennes vänner blev så levande för mig, och när sista raden var läst funderade jag mycket på hur framtiden skulle bli för dem alla. Jag tycker absolut att du ska läsa böckerna om Agnes, oavsett om du är tonåring just nu eller om det var länge sedan du var det.


Ann-Helén Laestadius.
Fotograf: Sofia Runarsdotter.

Jag vill också gärna påminna om Ann-Heléns fina sommarprat. Lyssna gärna på det, om du missat det. Du hittar det på Sveriges Radios hemsida. Ann-Helén är aktiv på Twitter. När jag blev nyfiken på om det finns någon samisk bloggare, ställde jag frågan till henne där. Då tipsade hon om ett Instagram-konto, som fungerar som stafettkonto, och heter Mitt Sápmi. Där publicerar unga samer bilder från sin verklighet och berättar om sin vardag. Att läsa där är verkligen både lärorikt och intressant. Som sydsörlänning får jag en helt ny bild av hur det är att vara same idag. Just nu har kontot "semester", men det gör inget, för då kan man "läsa ifatt" de gamla publiceringarna.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...