fredag 9 februari 2018

Systrarna

Jisses, vilken bok! Systrarna är både spännande och låter läsarens fantasi gå i flera olika kringelikrokar. Claire Douglas heter författaren. Hon har också skrivit Ung kvinna saknad, som jag läste för ett tag sedan. Översättningen till svenska har Ing-Britt Björklund gjort.


Omslag: Lars Sundh.

Abi har satt livet på paus sedan hennes tvillingsyster dog i en tragisk bilolycka. Det var Abi som satt bakom ratten, och hon kan inte sluta anklaga sig själv för Lucys död trots att domstolen frikände henne. Abi har bara kontakt med en enda väninna från förr, och det är bara denna väninna som känner till att Abi flyttat från London till Bath i hopp om att kunna starta ett nytt liv och så småningom hämta sig från den bottenlösa sorgen.

I Bath får Abi kontakt med Bea, en jämnårig kvinna som är otroligt lik Lucy, och hennes tvillingbror Ben. Bea äger ett stort fint hus, i vilket hon hyr ut rum åt företrädesvis konstnärskollegor. Där bor också brodern Ben. Ett rum blir snart ledigt och Abi får erbjudandet att flytta in. Det gör hon väldigt gärna, eftersom hon känt sig ensam i sin lilla etta och saknat kollektivboendets fördelar.

Ganska snart får Abi emellertid på känn att något inte riktigt stämmer. Bea tycks utveckla en fientlighet mot henne. Har Bea en "hemlig agenda" och ett helt annat än vänskapligt syfte med sin kontakt med Abi? Livet i huset blir inte som Abi tänkt sig. På något märkligt sätt känner hon sig förföljd av Bea – eller är det hennes gamla paranoia som ställer till det för henne? Tur då att Abi har Ben att prata med. Han är så förstående och känner sin syster så väl. Borde Abi inte ha flyttat in så snabbt hos Bea – hon kände henne kanske inte tillräckligt väl? Abis föräldrar och hennes gamla väninna är bekymrade. Vad döljer Bea?

Eller ... är det Abi som har en helt egen hemlig agenda? Vad döljer hon i sitt förflutna? Bea är inte heller nöjd med hur vänskapsrelationen med Abi har utvecklat sig. Varför har Abi till exempel stulit saker från henne? 

Författaren berättar omväxlande ur Abis och Beas perspektiv. På detta sätt får man som läsare en inblick i vad som händer på flera plan. Med stor skicklighet lyckas författaren lura mig att tro än det ena och än det andra om relationen mellan de båda kvinnorna. Till sist kommer den oväntade upplösningen och skruvar till berättelsen ännu mer. Systrarna är verkligen en mycket spännande bok – helt omöjlig att lägga ifrån sig!



tisdag 30 januari 2018

Gör ditt barn rikt

Funderar du på hur du ska lära ditt barn om ekonomi och pengar? Eller grubblar du på om, och i så fall hur, du ska spara pengar åt barnen? Då är boken Gör ditt barn rikt något för dig. Den har undertiteln Från veckopeng till förmögenhet. Jan Bolmeson och Charlie Söderberg ger sina bästa råd i dessa frågor.


Omslag: Anders Timrén.

Även om du inte har några barn, och därmed inte heller grunnar på till exempel veckopengsfrågor, är detta en väldigt bra bok att inspireras av. Författarna berättar utifrån sina egna erfarenheter och visar hur de gör och resonerar kring ekonomiska frågor.

Kortfattat menar de, att det viktigaste är att du själv bygger upp en bra buffert för oförutsedda utgifter. Därefter kan du börja spara på lång sikt i till exempel fonder. Detta sparande bör även det vara åt dig själv i första hand med tanke på att den framtida pensionen kan riskera att bli skral för många som idag är unga eller medelålders. Härefter kan man bygga upp ett långsiktigt sparande åt barnen, även det i till exempel fonder. Den som är mycket intresserad kan förstås också ägna sig åt aktiehandel. 

Nu kanske du tänker att sparande är något som välbeställda kan ägna sig åt, för hur gör man om man inte har så hög inkomst? Titeln kanske verkar avskräckande, för att skapa en "förmögenhet" låter ju ganska abstrakt och snudd på omöjligt. Eller? Författarna vill faktiskt uppmuntra alla att börja spara. Även en liten slant i månaden ger på sikt ett litet kapital, som kan vara nog så välkommet och behövligt oavsett om du sparar till dig själv eller till barnen. Inte minst viktigt är dessutom författarnas grundläggande råd; att framförallt se till att man bygger upp en buffert för oförutsedda utgifter. 

Även om man lyckas bygga upp ett mer eller mindre stort startkapital åt sina barn, bör man dessutom lära dem om ekonomi och pengar. Annars är jobbet i princip ogjort, om de står utan kunskap att hantera vad de får. Detta går författarna också in på i boken.

Gör ditt barn rikt är en mycket lättläst, läsvärd och klok bok, som ger en många saker att fundera på. Den är full av konkreta råd och inspirerar till att ta krafttag om den egna ekonomin.



torsdag 25 januari 2018

På andra sidan väggen

Shari Lapenas debutroman gör mig verkligen inte besviken. Den är spännande och den tar överraskande vändningar. På andra sidan väggen är en perfekt bok för sådana läsare som, liksom jag, vill ha en spännande berättelse utan alltför mycket besinningslöst våld. Lena Karlin har gjort översättningen till svenska.


Illustration: F. Schmidt.

Anne och Marco – ganska nyblivna föräldrar till lilla Cora – har blivit bjudna till grannparet på middag. Dessvärre har barnvakten ringt återbud strax innan middagen och grannarna har tydligt sagt ifrån att den lilla flickan inte är välkommen. Anne tycker att hon kan stanna hemma och passa dottern, men Marco övertygar henne om att de kan lämna Cora ensam och gå på bjudningen tillsammans. De bestämmer att de ska titta till henne varje halvtimme och utöver det har de ju babylarmet med sig till grannarna. 

Det blir några glas vin till maten och grannkvinnan flirtar ganska ogenerat med Marco. Anne tänker på Cora och tycker att hela tillställningen känns ganska jobbig. När hon till sist lyckas få med sig Marco hem igen, väntar en fasansfull upptäckt. Cora är borta!

Polisen tillkallas förstås. En minutiös genomgång av parets bostad inleds, på samma gång som Anne och Marco förhörs. Generande fakta kommer i dagen. Det är uppenbart att både Anne och Marco är ganska berusade efter bjudningen. Anne tar dessutom medicin mot sin förlossningsdepression. Dagarna går och sakta men säkert avslöjar polisen allt fler förhållanden som pekar mot att endera Anne, Marco eller båda är ansvariga för flickans försvinnande. Föräldraparet å sin sida griper efter alla halmstrån de kan komma på för att få sin flicka tillbaka. De är övertygade om att hon är kidnappad. De vill inget annat än att få hem henne igen, och kan inte förstå polisens antydningar; de båda är ju helt oskyldiga. Eller?

Shari Lapena för berättelsen framåt och får mig i tur och ordning att tro på olika förklaringar. Men just som en lösning börjar låta trovärdig, presenteras ännu en som är minst lika trovärdig. När man till sist minst anar det, kommer en helt oväntad vändning. Jag tycker verkligen att författaren lyckats mycket bra; jag kan nästan inte lägga boken ifrån mig. På andra sidan väggen är riktigt fängslande. 



onsdag 24 januari 2018

En favoritförfattare har lagt ifrån sig pennan för gott

Ursula K Le Guin, författaren till några av min barndoms favoritböcker, har lagt pennan ifrån sig för gott och lämnat jordelivet.


Bild: Getty Images.

Ursula har skrivit åtskilliga böcker, vilka har blivit översatta till många olika språk. Trilogin om Övärlden var de som öppnade mina läsarögon för fantasy. Från början var detta just en trilogi bestående av titlarna Trollkarlen från Övärlden, Gravkamrarna i Atuan samt Den yttersta stranden. Sedermera har serien utökats med ytterligare tre böcker, nämligen Tehanu, Berättelser från Övärlden samt Burna av en annan vind. Jag har faktiskt inte läst dessa sistnämnda. Ingen av böckerna om Övärlden finns som eböcker på svenska dessvärre. De tre första får man läsa i pappersformat, medan de tre avslutande finns som ljudböcker. Önske-eböcker kan man lugnt säga att de alla är.

Ursula finns givetvis med i ett inlägg om mina kvinnliga favoritförfattare, som jag skrev för ett par år sedan. Vill du läsa mer om henne och hennes böcker, kan jag rekommendera ett besök på hennes hemsida.



måndag 22 januari 2018

Den svarta tulpanen

Det är många gånger väldigt uppfriskande att emellanåt läsa klassiker, tycker jag. Ta bara en sådan sak som språket – att läsa berättelsen och notera hur författaren valt att uttrycka sig och på vilket sätt han eller hon skriver. Att historierna dessutom är både spännande och i vissa fall väldigt tänkvärda och tidlösa gör sitt till. I klassikern Den svarta tulpanen, som är skriven av Alexandre Dumas d ä och publicerades första gången 1850, får man möta ett språk fyllt av långa meningar med flera bisatser. Ovant till en början, men man kommer snart in i det. Berättelsen, som är utgiven i två delar, är översatt av Tom Wilson.



Den svarta tulpanen utspelar sig i Holland under 1670-talet och inleds ganska våldsamt och blodigt. Två betydande herrar i den holländska makteliten, bröderna Cornelis och Johan de Witt, blir nämligen utsatta för en lynchning av en uppretad mobb. Man kan fråga sig varför denna detaljerade scen finns med över huvudtaget, med tanke på att berättelsen sedan handlar om helt andra saker. Men lynchningen, som ägt rum i verkligheten, illustrerar hur förhållandena var och bokens fiktive huvudperson och hans öde är nära sammankopplat med de båda offren.


Cornelis de Witt, avporträtterad ca 1669 av Jan de Baen.

Cornelis van Baerle, gudson till Cornelis de Witt, har förvarat en bunt brev åt sin gudfar. Dessa innehåller politiskt känsliga uppgifter, men van Baerle är inte det minsta hugad åt politik. Han är passionerat intresserad av tulpaner, och det är endast odling av dessa blommor, som engagerar honom. Därför anar han inte vilken fara han svävar i då Cornelis och Johan de Witt mördas av mobben. Det enda han har i huvudet är huruvida han ska lyckas få fram en helt svart tulpan. Ingen har lyckats med detta innan, och en tävling har blivit utlyst i landet. Den som lyckas kommer att vinna 100 000 floriner samt förstås äran att namnge blomman.

Cornelis har en granne, som avundsjukt bevakar honom. Grannen vill egentligen gärna lyckas få fram en svart tulpan. Men i stället för att jobba på saken, ägnar han sig åt att spionera på Cornelis. Grannen anar att brevbunten kan ligga Cornelis i fatet, varpå han anger honom för att lättare komma åt de åtråvärda svarta tulpanlökarna, som Cornelis lyckats odla fram. Mycket riktigt hamnar Cornelis i fängelse på grund av breven, men lyckas stoppa de viktiga lökarna på sig och därmed få med dem in i fängelset.


Den svarta tulpanen 'Paul Scherer'. Bild via Bakker.

I fångvaktardottern Rosa får Cornelis en bundsförvant och en käresta. Ett tag ser det ljust ut för tulpanlökarna, trots att deras upphovsman är fängslad. Men den avundsjuka grannen är dem på spåren och nästlar sig in i fängelset under falskt namn. Precis när en vacker, svart tulpan slagit ut slår grannen till, stjäl blomman och försöker ta åt sig hela äran. Kommer han att lyckas? Hur går det för Rosa och Cornelis? Läs den spännande berättelsen och ta reda på det, föreslår jag.



söndag 21 januari 2018

Versioner av oss

Det gäller verkligen att hålla tungan rätt i mun när man läser den här boken. Men bra är den! Laura Barnett har skrivit Versioner av oss, och Emö Malmberg har gjort översättningen till svenska.


Illustration: Emma Kelly.

Såg du filmen Sliding Doors, som kom 1998? I så fall förstår du vad jag menar då jag säger att Versioner av oss är som en litterär variant av denna film. För dig som inte sett Sliding Doors, finns här en liten resumé.





Men åter till boken Versioner av oss. Eva och Jim är båda runt 20 år gamla och går på universitetet år 1958. De känner inte varandra, men kommer i kontakt med varandra genom en smärre olyckshändelse i en park. Detta är upptakten till tre olika versioner av hur deras liv sedan utformas.

I version nummer ett blir de båda ett par och följs åt genom livet. De vill båda satsa på sina respektive karriärer och stöttar varandra i detta. Men livet blir inte alltid som man kanske lite rosenskimrande tänker sig att det ska bli. Hur tacklar man motgångar? Kan Eva och Jim stå starka tillsammans?

I version nummer två går Eva och Jim åt varsitt håll efter den lilla händelsen i parken. Eva utformar sitt liv efter de förutsättningar hon har och Jim gör detsamma på sitt håll. Men deras vägar kommer att korsas igen under årens lopp. Flera gånger till och med.

I version nummer tre blir Eva och Jim inledningsvis ett par, men vissa omständigheter gör att Eva fattar beslutet att lämna Jim. De lever båda på varsitt håll under årens lopp, men kan inte glömma varandra. Kommer de att mötas igen?

Dessa tre versioner varvas hela tiden medan berättelsen går framåt. Eva och Jim är självklart centralgestalterna. Runt omkring dem finns även föräldrar och vissa vänner, som är desamma i alla tre versionerna. Så långt är det lätt att hålla reda på alla. Men när det gäller barn börjar det bli lite klurigare; dessa är förstås inte desamma i de tre olika "livsödena". Även yrkesmässigt ser det olika ut, även om både Jim och Eva strävar efter samma inrikting oavsett vilket av "liven" de lever. Jim har en konstnärlig ådra efter sin far, som var en berömd målare, medan Eva är litterärt intresserad och funderar på att skriva böcker. I de olika versionerna i deras respektive liv, kommer de olika långt i sina karriärer på dessa områden. Man får följa hur det går för Eva och Jim ända fram till "modern" tid, nämligen år 2012.

Det är väldigt intressant och spännande att läsa dessa versioner av Evas och Jims liv. En till synes liten händelse kan leda till så helt olika saker, men även senare kan livets vägval bli avgörande på olika vis. Det gäller verkligen att koncentrera sig då man läser den här berättelsen, som är som en triptyk. Kapitlens titlar är tydliga med vilken version det gäller samt på vilken plats och vid vilken tid händelserna utspelar sig. Tack vare detta kunde jag lätt rekapitulera det som tidigare hänt i respektive version – och det behövde jag! Det är mycket att hålla reda på, men boken är mycket läsvärd.



måndag 15 januari 2018

Tulpanens dag

Idag är det den av Blomsterfrämjandet instiftade Tulpanens dag. Detta fick mig att tänka på den både spännande och intressanta boken Tulpanfeber, som är skriven av Deborah Moggach och översatt till svenska av Lena Torndahl. Det var en hel massa år sedan jag läste den, och på sätt och vis hade det varit roligt att läsa om den. Men tyvärr finns den bara som pappersbok önske-ebok. Men det finns ju andra böcker på temat tulpaner, som skulle kunna vara intressanta.




Tulpanpojken handlar om en historisk händelse, men den är verkligen högaktuell idag. Det är visserligen en bok för barn och unga, men vuxna skulle nog också kunna läsa den med behållning, gissar jag. Så här beskriver förlaget boken:
"Den 18 oktober 1945 anländer Wim till Nyköpings station. Han är elva år och kommer från Tiel i Holland. Han har skickats till Sverige för att det inte längre finns någon mat i hans hemland. Hungervintern, den sista krigsvintern, var fruktansvärd i Holland, till slut var sockerbetor det enda som fanns att äta. Det fanns ingen värme och ingen mat, städer brann, folket hade det oerhört svårt och många dog. Hos familjen utanför Nyköping får Wim det bra, men allting är så annorlunda. Det finns mat, och värme, och ingen har varit med om kriget."



En riktig klassiker, som jag blev sugen på eftersom jag gillar Greven av Monte Cristo väldigt mycket, är Alexandre Dumas Den svarta tulpanen. Den tycks utspela sig i kölvattnet av den tulpanmani, som rådde på 1630-talet och som beskrivs i Tulpanfeber – en tid då holländarna var som galna i sina tulpaner och man spekulerade i lökarna som om de var aktier. Läs mer om tulpanmanin hos Populär historia.
"Romanen inleds med en bestialisk lynchning på den nederländske makthavaren Johan de Witt men utvecklas så småningom till en kärleksroman. Staden Haarlem utlyser en belöning på 100 000 holländska gulden till den som kan odla en svart tulpan. Landets mest berömda trädgårdsmästare tävlar om pengarna och äran. I centrum står Cornelius van Baerle, som strax innan han lyckas kastas i fängelse. Där möter han fångvaktarens dotter Rosa …"



Ja, en klassiker om svarta tulpaner och kärlek får det nog bli i min läsplatta nu!



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...