lördag 15 februari 2020

En gentleman i Moskva

Det bloggas sällan på denna blogg numera. Tiden är knapp för en som pendlar långt till jobbet och som ägnar fritiden åt diverse renoveringar av hemmet. Men som sällanbloggare tänker jag, att varje sällsynt blogginlägg i gengäld bör innehålla de bästa pärlorna av de böcker jag läst på senare tid. Idag ska jag berätta om just en sådan pärla. Den heter En gentleman i Moskva, är skriven av Amor Towles och översatt till svenska av Jan Hultman och Annika Hultman-Löfvendahl.


Omslag: Elin Michaelsdotter.

Greve Alexander Rostov, som av olika skäl är bosatt i en lyxsvit på ett fashionabelt hotell i Moskva, blir 1922 närapå dömd till döden för en dikt han skrivit. Landets kommunistiska ledning har uppenbarligen inte uppskattat grevens poetiska alster. I stället för dödsstraff blir han dömd till livstids husarrest på hotellet. Emellertid är det inte fråga om att han får bo kvar i sin egenhändigt möblerade svit. Nej, greven blir hänvisad till ett mycket litet rum på vinden. Dit får han ta med sig så många han vill av sina möbler och andra ting, men självfallet är det omöjligt att få plats med särskilt många av dessa gamla släktklenoder.

Det visar sig att Alexander Rostov har en beundransvärd förmåga att ta sin nya livssituation med upphöjt lugn. Han fortsätter att uppföra sig som den gentleman han uppfostrades till. Han intresserar sig för de människor han möter i sin begränsade omgivning och visar dem alla vänlighet och respekt. Några blir han särskilt god vän med; till exempel takläggaren, som bjuder på det mest utmärkta kaffe och djupa samtal uppe på hotellets tak, eller den lilla flickan Nina, som lär honom att hitta bland hotellets alla skrymslen och vrår. Allra mest förvånande är nog vänskapen som uppstår mellan greven och en betydande partifunktionär.

Årtiondena går, men de är alls inte innehållslösa. Greven upplever faktiskt både romantik och föräldraskapets alla våndor. Trots att somliga försöker göra livet surt för honom bibehåller han sin värdighet och försöker se positivt på tillvaron. I slutet av boken inträffar något som nästan får mig att ställa mig upp och "göra vågen" för honom. Inombords jublar jag å grevens vägnar!

En gentleman i Moskva är en stillsam bok, som skildrar ett litet liv i en till synes liten och begränsad värld. Men genom grevens ögon får jag lära mig en hel del om denna omvälvande tid i Rysslands historia. Grevens sätt att se på sin tillvaro och hans sätt att föra sig stämmer till eftertanke. Min beundran för honom växer sig bara större då sanningen om dikten kommer fram samt inte minst när man får veta hur han agerade i samband med ryska revolutionens utbrott. Berättelsen om Alexander Rostovs levnadsöde är en riktig pärla – en gripande bok jag varmt rekommenderar att läsa!



måndag 27 januari 2020

Natten

Idag är det Förintelsens minnesdag. Det är en dag för att hedra minnet av Förintelsens alla offer, och på samma gång visa att man står upp för demokratiska värderingar. Just i år är det dessutom 75 år sedan koncentrationslägret Auschwitz befriades, vilket skedde idag 1945, då ryssarna nådde fram till denna gudsförgätna plats.




Jag har läst Elie Wiesels självbiografi Natten, vilken han skrev och fick publicerad redan under 1950-talet. Den har nu kommit ut i en nyöversättning, gjord av André Borchert.

Elie var bara elva år gammal då andra världskriget bröt ut. Länge levde man på hoppet att kriget och dess verkningar inte skulle nå den plats där Elie och hans familj bodde, nämligen i den lilla staden Sighet i Transylvanien. Men bara ett par år senare var det tyvärr ett faktum. Det började med att utländska judar deporterades från landet. En av dem lyckades dock rymma och kom tillbaka efter flera månader. Han betraktades som en lite udda person redan före deportationen från Sighet. Därför blev han inte trodd när han tog sig tillbaka till staden och försökte varna resterande judar för vad judar blev utsatta för. Ingen tog varningarna på allvar. Man trodde fortfarande inte att kriget skulle nå Rumänien. Men det visade sig vara fel. När Elie var tretton år tog fascisterna makten i landet, och med dem kom förändringarna. Stegvis blev Sighets judar utsatta för restriktioner och försämringar. Till skillnad från en del andra platser, där dessa inskränkningar skedde mer långsamt, gick det ganska fort här. På relativt kort tid hade judarna samlats ihop i tillfälliga getton och snart startade deporteringarna.

Elie skildrar sitt trettonåriga jags upplevelser av deportationen, fångenskapen, slavarbetet, svälten och umbärandena med en hjärtskärande nakenhet. Han väjer inte för något. Till och med de mycket skamliga känslorna visar han fram; som när fadern sjuk och totalt utsliten blir som en börda för den lika utslitna trettonåringen ... Elie hade nämligen turen att lyckas hålla ihop med sin egen far under en stor del av fångenskapen. Detta är förstås en trygghet. Men under slutet av den långvariga kampen för överlevnad blir det också mycket tungt för trettonåringen, då fadern blir svårt sjuk och utvecklar en stark uppgivenhet.

Att läsa Natten är en så stark upplevelse. Det är en relativt kort bok, men desto mer intensiv i gengäld. Jag kan inte annat än instämma i Oprah Winfreys ord; "Obligatorisk läsning för mänskligheten"!



måndag 23 december 2019

24 tåtar i adventstid

Under december månad har jag lyssnat på gamla isländska berättelser i form av tåtar. En tåt är en kort saga, som härstammar från vikingatidens Island. Litteraturbanken har som årets julkalender bjudit på ett urval tåtar, inlästa av skådespelaren Martin Berggren samt författarna Gunnar D Hansson och Ellen Mattson.


Gammal isländsk text, bland annat Eddans Skírnismál*.

Tåtar handlar ofta om hur någon lämnar Island för att resa endera mot Norge, Danmark eller ännu längre söderut. Denne någon kan vara en helt vanlig man, utan större rikedomar. Men under resan får vederbörande ofta chansen att erövra kungens gunst och därmed komma upp sig. Gå in hos Litteraturbanken och lyssna ifatt, om du inte redan följt denna kalender. Alla 24 tåtarna kommer senare att finnas tillgängliga för läsning på Litteraturbankens hemsida.




*Sången om Skirner

torsdag 28 november 2019

Dotterns berättelse

Jag öppnade denna bok och började läsa utan att reflektera över vare sig författaren eller baksidestexten. Men rätt vad det var under läsningens gång dök det upp händelser, namn och andra saker, som gjorde att jag plötsligt insåg att berättelsen jag höll på att läsa hade en direkt koppling till en annan mycket gripande bok, nämligen Den tyska flickan. Det är Armando Lucas Correa, som skrivit båda böckerna. Jessica Hallén har återigen översatt till svenska.


Omslag: Marcus Hedström.

Amanda och Julius Sternberg är unga, nygifta och precis på väg att bilda familj. Livet leker. Julius är framgångsrik som hjärtläkare och Amanda driver sin fars gamla bokhandel. Inget kunde vara bättre ... om inte Berlins klimat sakta börjat hårdna och bli alltmer fientligt. Året är nämligen 1933. Hela Amandas sortiment av gamla fina böcker blir kastat på bokbål. Sedan går det bara utför med medmänskligheten under de kommande åren. Den lilla familjen Sternberg begåvas med två döttrar. Amanda skulle gärna vilja skydda familjen och ge sig av från både staden och helst hela Tyskland. Men Julius tvekar. Han behövs som yrkesman. Men en dag inträffar en händelse som blir droppen; Julius förs bort från sin klinik och kommer aldrig tillbaka. Vad Amanda inte vet, är att han redan tidigare vidtagit åtgärder för att familjen ska kunna fly. Det blir nu Amandas ansvar att genomföra planen. Men hon följer inte riktigt instruktionerna. En dotter hamnar ombord på den ödesdigra kryssaren SS St Louis, medan Amanda och den yngre flickan flyr till Frankrike. Kriget är dessvärre ett faktum 1939, och när tyskarna invaderar Frankrike är det som att allting går i repris; förföljelser, bortföranden och grymma överfall. Händelseutvecklingen gör att det blir den lilla flickans hemska upplevelser och grymma öde, som hamnar i läsarens centrum. På samma gång är det ingen som vet hur det gått för systern, som sattes på SS St Louis. Frågan är om någon av dem kommer att klara sig.

I nutid tar Ida Rosen och hennes dotter Anna kontakt med en mycket gammal dam i New York. (Ja, det är precis DEN Ida och DEN Anna, som spelar viktiga roller i boken Den tyska flickan.) Frågan är vem den gamla damen är och varför Ida och Anna vill lämna över en bunt gamla brev till henne. Det är brev skrivna på tyska och kopplingen till den gamla damen är tydlig.

Dotterns berättelse är en tvättäkta sträckläsningsbok! Jag kunde inte lägga den ifrån mig. Det är en lika gripande berättelse som den första (fristående) boken. Dotterns berättelse är en fiktiv historia, men skildrar ändå ett antal verkliga händelser. En av dem, massakern på invånarna i den franska byn Oradour-sur-Glane, var för mig en helt ny och ruggig lärdom. Om du gillar att nysta i gamla familjemysterier i historisk miljö, så är detta boken för dig. Om du dessutom redan läst Den tyska flickan bör du absolut läsa Dotterns berättelse, eftersom den på sätt och vis kompletterar den första boken. Även om vare sig Ida eller Anna spelar några framträdande roller i denna bok, så är det ändå intressant att läsa och förstå hur de är sammankopplade med familjen Sternberg. Men framförallt är detta ändå en bok att läsa för att förstå hur människor lidit under de svåra krigsåren.



fredag 22 november 2019

Vingar av rök

Ett år gick tämligen fort ändå, fastän jag ivrigt väntade på en ny del i serien om fantasy-världen Serahema. Förra hösten läste jag den välskrivna och gedigna När gudar dör. Det är verkligen inte klokt vilken genomtänkt och omfattande värld Marcus Olausson har skapat genom sin trilogi!



För den som behöver en uppfräschning avseende alla de olika religioner, figurer och personer som befolkar Serahema, kan jag rekommendera ett besök på trilogins hemsida. Himla bra att den finns!

I Vingar av rök fortsätter den ofta mycket dramatiska och intensiva kampen mellan det goda och det onda. Jag lånar förlagets text:

"Mörkrets grepp om Serahema hårdnar och vem som helst kan vara en fiende. Elderim och hans vänner är på flykt, rättmätigt efterlysta för mord och i deras spår följer den fruktade maghran, en varelse som avskyr magi.
I den kareshiska öknen väntar deras största prövning någonsin när Cal tvingas göra upp med sitt förflutna och Belmonne tillägnar sig en förmåga hon helst skulle vilja vara utan. Trots viktiga ledtrådar verkar de ständigt lika långt från att finna svärdet Åskvigg och Elderim måste bestämma sig – är han beredd att förråda sina vänner för att ha en chans mot den onde guden Naemin?"

Visst låter det spännande!? Och spännande är "bara förnamnet"! Det är helt omöjligt att återberätta mer, för då är det risk att jag förstör din läsupplevelse. Kampen är intensiv. Elderims och de andras upplevelser är många gånger både grymma, extremt krävande och rentav chockerande. Som läsare lever jag med i det intensiva och håller nästan andan av spänning. Men däremellan kommer lite läsmässig "vila" i form av lugnare berättartempo, då man får lära känna de olika huvudpersonerna mer och djupare. I likhet med första boken kommer också en totalt oväntad vändning, som verkligen griper tag i en.

Jag är väldigt imponerad av Marcus goda berättarförmåga och hans fantastiska världsbygge. Dessa två inledande böcker i trilogin om Serahema är ett riktigt bra julklappstips åt en fantasyälskare. Precis som När gudar dör, finns även Vingar av rök som inslagningsbar pappersbok. Eller så kanske du skaffar dem åt dig själv som den perfekta julledighetsläsningen, om du gillar fantasy. Att vara ledig då du läser dessa böcker, är att rekommendera. De är så svåra att lägga ifrån sig.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...